”Alla partier måste ta ansvar för framtidens skola”
Skolfinansiering De politiska partierna måste sätta sig ner och ta ett gemensamt ansvar för skolan. Det fungerar inte att förutsättningarna förändras för att regeringar byter färg. Det menar Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.– Det är hela samhället och välfärden som står på spel här, säger hon.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2022-11-10 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:34
Besvikelsen över vad den nya regeringens budget erbjuder till skolan är tydlig. Kommunerna tillförs fyra miljarder i generella statsbidrag, en bit ifrån de 20–30 miljarder som enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, behövs bara för att täcka pris- och löneökningar.
– Resurserna som ska finansiera ett gemensamt skolvalssystem prioriteras bort, resurser som är en förutsättning för att komma till rätta med de stora systemfel som leder till ökad segregation och bristande likvärdighet, säger hon.
Under åren har flera utredningar gjorts för att titta på hur skolan kan kunna finansieras och likvärdigheten öka. Bland andra Björn Åstrands ”En likvärdig skola” och nu senast Thomas Perssons utredning om ett eventuell förstatligande eller i alla fall ett ökat inflytande från staten.
– Här finns en del av svaren kring finansiering, huvudmannaskap och statens ökade inflytande. Det är en grund för att sätta sig ner och för att få en långsiktighet i den svenska skolan, att ta ett gemensamt ansvar för den, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Sämst i OECD
Om inget görs riskerar mycket att hamna i just skolledarnas knän. I budgeten nämns inte ett enda om ord som skolledarnas situation, något som skaver.
– Sverige har den största omsättningen av rektorer i hela OECD. Nu måste det göras ordentliga satsningar, all forskning visar hur viktiga långsiktighet och stabilitet är för verksamheten, säger hon.
Brister i elevhälsan, utanförskap, hot och våld och andra problem som skolan brottas med idag kan inte bli en fråga för den enskilde skolledaren att lösa.
– Görs inget finns risken att vi ökar på den redan dramatiska rektorsomsättningen.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman har också tillsammans med Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson (de båda förbunden etableras som Sveriges Skolledare den 1 januari 2023) skrivit en kommentar om den nya budgeten. I den konstaterar de bland annat att införandet av ett gemensamt skolval har prioriterats bort och att finansieringen till de så kallade kvalitetsdialogerna tas bort. De pekar också på att Liberalerna inte verkat ha haft något stort inflytande över skolpolitiken.
– Liberalerna är ett parti som lanserar sig som ett parti för skolan. Det ser vi inget av i den här budgeten, de har mycket kvar att bevisa, konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
