Hoppa till huvudinnehåll

Boktips:Så jobbar du effektivt med skolutveckling

Fackböcker Vi har läst en ny bok om skol- och undervisningsutveckling, två böcker om ledarskap och organisation, och en bok om barns inflytande i förskolan.

Publicerad: 2022-11-29 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:34

I boken ”Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring”, som skrivits av fyra forskare och lärarutbildare vid Örebro universitet, ges stöd och inspiration för hur man skapar en stabil grund för den egna skolans utveckling. Författarnas utgångspunkt är att kollegialt lärande ska förstås i ett helhetsperspektiv och vara en integrerad del av en skolas utveckling och förbättring av undervisningen. De betonar också att utvecklingsinsatser ska utformas och anpassas efter den egna skolans omständigheter, vilket inte alltid sker när initiativet kommit uppifrån.

I boken tar författarna ett helhetsgrepp på det kollegiala lärandet, med en grundlig genomgång av begrepp och teorier kring skolans uppdrag, kvalitetsarbete, pedagogiskt ledarskap, elevperspektiv med mera. innan de presenterar sin egen, forskningsförankrade modell. De kallar den 3U-modellen: Upptäck! Undersök! Utvärdera! De begreppen är ”det kollegiala lärandets mantra”, menar de. Modellen har likheter med andra systematiska förbättringsmodeller, såsom Helen Timperleys eller Vivian Robinsons, som alla rymmer datainsamling och analys av elevernas lärande. 

3U-modellen har prövats och förfinats genom praktiknära forskning i olika utvecklingsarbeten. Forskarna delar i boken med sig av konkreta exempel från skolors tillämpning av modellen och av utmaningar som då blivit tydliga. Bilagor med handfasta guider och arbetsblad avslutar boken.

Författarna pekar också på svagheter i hur svensk skola i dag bedriver utveckling. De menar bland annat att det är för smalt att se på pedagogiskt ledarskap som ett avgränsat ansvar för rektor. I stället ska ledarskapet vara en kollektiv process med ett gemensamt ansvar på skolan. De betonar också att kollegialt lärande till syvende och sist handlar om skolans koppling till samhället i stort.

S: Mer straff än stöd i regeringens skolsatsning

Budgetpropositionen Tidöavtalets skrivningar och regeringsbudgetens förslag kring skola och utbildning till är repressiva och motsägelsefulla. Det hävdar Linus Sköld, socialdemokratisk riksdagsledamot, ledamot i utbildningsutskottet och tidigare rektor.– Det känns som det handlar mer om straff än stöd, säger han.

”Kortsynt dra ner på folkhögskolan”

Budgetpropositionen Regeringen förlänger inte satsningen på 3 000 extraplatser vid landets folkhögskolor.– Jag får en känsla av att den nya regeringen inte gillar det vi gör, säger Mats Lundborg, rektor på Biskops Arnös folkhögskola.

Halvering av stödet signal om ny kulturpolitik

Utbildningsdepartementet Det extra statliga stödet till kulturskolan halveras, från 200 miljoner till 100 miljoner. Däremot görs en satsning på speciallärare, men den har också mött kritik. Vi har pratat med två skolledare om deras tankar om förändringarna.

”Alla partier måste ta ansvar för framtidens skola”

Skolfinansiering De politiska partierna måste sätta sig ner och ta ett gemensamt ansvar för skolan. Det fungerar inte att förutsättningarna förändras för att regeringar byter färg. Det menar Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.– Det är hela samhället och välfärden som står på spel här, säger hon.

Skolan brottsplats när unga utsätts för kriminalitet

Våld i skolan Nära hälften av alla niondeklassare i Sverige har utsatts för brott någon gång de senaste tolv månaderna. Stöld, misshandel, rån eller sexualbrott. Det visar ”Skolundersökningen om brott” som genomförts av Brottsförebyggandet Rådet, Brå. Och brottsplatsen är i de flesta fall skolan själv.

Hämtar fler