”Kortsynt dra ner på folkhögskolan”

Han har, tillsammans med Anders Ljunggren, ordförande i Föreningen Norden som sedan 1956 driver verksamheten på Biskops Arnö skrivit och undertecknat ett upprop. Där varnar de för vad hårdare statlig styrning och neddragningar av anslagen till folkhögskolan kan leda till.
”Att i en tid när de ekonomiska problemen växer och flera människor riskerar att tvingas till arbetslöshet och utanförskap skära ned på anslagen till folkhögskolor vore en kortsynt politik till skada inte bara för enskilda personers möjligheter att tillfredsställa sin bildningslängtan utan också för den gemensamma samhällsekonomin” står det i ett avsnitt.

– Vi vill sprida uppropet så mycket som möjligt för att andra också ska kunna agera. Det är viktigt att de här förändringarna inte sker i tysthet. Man hinner rasera så mycket på fyra år men det är jättesvårt att återta det som försvunnit. Det finns det många exempel på, säger Mats Lundborg, som just nu också håller på att skriva ner hur förändringarna kommer att drabba den egna skolan.

Han pekar bland annat på att skillnaden mellan budgetår och läsår kan ge svåra konsekvenser.
– Om finansieringen faller bort från 1 januari så kan vi inte med gott samvete lägga ner de pågående kurserna. I stället får vi försöka klara det kommande året utan finansiering vilket innebär att kraftfulla besparingar måste göras den andra hälften av året.

"Gör stor samhällsnytta"

En annan som bekymrar sig över effekterna av den nya regeringens budget är Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Indragningen innebär bland annat att en mängd yrkesinriktade utbildningar för de personer som står längst från arbetsmarknaden försvinner.
– Den nytta vi gör för samhällsekonomin överstiger med råge statens kostnad. Det är mycket märkligt av regeringen att ta bort extraplatserna, säger han till Läraren.se.

Extraplatserna har bidragit till att minska folkhögskolornas underliggande ekonomiska problem, påpekar Stefan Attefall. Utan kompensation för de kraftiga kostnadsökningar som bland annat den höga inflationen medför blir det tufft att klara de kommande åren.
– Att vi är underfinansierade i den ordinarie verksamheten kommer bli ännu tydligare under 2023. Anslaget räknas inte upp överhuvudtaget och dessutom gör regeringen bedömningen att anslaget kommer att ligga på samma nivå såväl 2024 som 2025.

På frågan om det inte är rimligt att folkhögskolor också drabbas när hela budgeten är stram svarar han nej.
– Nej, det är inte rimligt utifrån konjunkturläget och den nytta som folkhögskolan gör för de grupper som behöver utbildning. Det är kontraproduktivt. En av våra stora uppgifter nu är att påtala det tydligt för den nya regeringen, säger Stefan Attefall.

Utredning pågår

Samtidigt pågår en folkbildningsutredning om finansiering och kontrollsystem kring folkhögskolor och studieförbund som tillsattes av den tidigare utbildningsministern Anna Ekström. Det är Christer Nylander (L) som utsätts till särskild utredare och resultatet ska presenteras senast den 19 februari 2024. Om den påverkas på något eller får tilläggsdirektiv av den nya regeringen är oklart. Utbildningsminister Mats Persson sade i en intervju i nättidningen Altinget den 8 november att det inte skulle bli några drastiska förändringar eller sänkta anslag för folkbildningen utan att den pågående utredningen skulle inväntas.

Men satsningen på extraplatserna har dragits in. Och skrivningarna i Tidöavtalet om att stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras är tydliga. Vad det egentligen kommer att innebära kommer förhoppningsvis att klarna den närmaste framtiden.