Hoppa till huvudinnehåll

Gavelin Rydman: Sverige behöver skolledare som stannar på sitt uppdrag

Krönika Biträdande rektorer drar ett tungt lass i den dagliga verksamheten och det kan finnas oklarheter i ansvarsfördelning, skriver Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman

chefledarskap@lararen.se

Publicerad: 2022-12-02 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:33

Nio av tio biträdande rektorer i kommunal sektor är ansvariga för den dagliga ledningen av verksamheten. Det visar vår senaste Skolledarenkät. På skolor i vinstdrivande sektor är motsvarande siffra åtta av tio. En klar majoritet av landets biträdande rektorer axlar med andra ord varje dag samma ansvar och genomför samma arbetsuppgifter som det som enligt skollagen vilar på rektor.

Det dagliga ledningsarbetet omfattar alltifrån personalfrågor, systematiskt kvalitetsarbete och budgetknåpande till att lösa konflikter om vems tur det är att använda fotbollsplanen på rasten eller hoppa in som extra personal i skolans café. På större enheter är det omöjligt för en ensam rektor att räcka till för allt detta och där är den biträdande rektorn en viktig förutsättning för att verksamheten ska fungera smidigt och utvecklas framåt.

Där det fungerar väl har den biträdande rektorn ett tydligt formulerat uppdrag som gör att medarbetare, elever och vårdnadshavare vet vem som fattar vilka beslut och vart de ska vända sig med sina frågor. I de verksamheterna utgör rektor och biträdande rektorer ledningsgrupper där skolledarna ger varandra stöd, utmanar och utvecklar varandra.

För den som jobbar som biträdande rektor försvåras vardagsarbetet om uppdraget är otydligt och mandatet oklart. Ibland beror otydligheten på att rektor är bakbunden av att huvudmannen styr vilka tjänster inom skolans ledning som får finnas. Någon gång kan det säkert bero på okunskap hos alla parter om vad som gäller kring delegation. Oavsett vilket är det givetvis ingen önskvärd situation.

Riktigt problematiskt blir det i de fall där huvudmannen väljer att organisera ledningsfunktionerna så att rektor får ansvar för flera större enheter och den biträdande rektorn i praktiken hanterar det som är rektors ansvar och uppdrag. Och trots att rektor i dessa organisationer i princip verkar som skolchef och den biträdande som rektor följer det sällan med motsvarande lön och mandat. 

Sverige behöver skolledare som arbetar långsiktigt och stannar längre än något läsår på sina uppdrag. Om vi bränner ut biträdande rektorer genom otydliga uppdrag och/eller arbetsuppgifter som går långt över vad som är rimligt, ja, då förlorar vi de som potentiellt skulle blivit framtidens rektorer. 

Det här kom att bli min sista ledare i Chef & Ledarskap. Vid årsskiftet startar det nya förbundet Sveriges Skolledare som kommer samla 17 000 skolledare i samma organisation och driva våra professionsfrågor än starkare. Medlemmarna i Sveriges Skolledare kommer i slutet av januari att få det första numret av den nya medlemstidningen Skolledaren. Jag ser fram emot det nya året, och fram till dess vill jag önska er alla en riktigt God Jul!  

”Hot och våld får aldrig normaliseras”

Våld i skolan Efter att personal på en skola i Karlskrona vid upprepade tillfällen fått motta hot, slag och sparkar har rektorn gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket.– Att anmäla bidrar till att synliggöra ett problem, sådant här får aldrig normaliseras, säger Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Hans Flygare.

Unik ledningsgrupp gav bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbete När en biträdande rektor slutade och den andre gick i pension föddes idén om att skapa en helt ny ledningsorganisation på Ribbybergsskolan i Haninge. – När jag kom hit blev jag väldigt imponerad av all kompetens, kreativitet och sprittande inspiration som fanns bland våra pedagoger. Det är det vi tagit vara på nu, säger Johanna Jozic, sedan tre år tillbaka rektor vid Ribbybergsskolan.

Skolledare, så blir din nya tidning

Den 1 januari bildades nya fackförbundet Sveriges Skolledare. Nu lanseras nya tidningen och sajten Skolledaren. – Vi ser fram emot att bevaka och driva skolledarnas viktigaste frågor, säger Emelie Henricson, chefredaktör för nya Skolledaren.

S: Mer straff än stöd i regeringens skolsatsning

Budgetpropositionen Tidöavtalets skrivningar och regeringsbudgetens förslag kring skola och utbildning till är repressiva och motsägelsefulla. Det hävdar Linus Sköld, socialdemokratisk riksdagsledamot, ledamot i utbildningsutskottet och tidigare rektor.– Det känns som det handlar mer om straff än stöd, säger han.

Hämtar fler