”Hot och våld får aldrig normaliseras”

I anmälan berättar rektorn i Karlskrona hur situationen har eskalerat under hösten och trots att extra resurser satts in har det inte blivit bättre. Personal har skallats, fått ta emot slag och spott och tvingats ”skydda sig mot saker som flyger” som det står i anmälan.

Hans Flygare menar att anmälningar synliggör problemen och kan bidra till att man verkligen tar tag i dem.
– Sådant här får aldrig normaliseras, att man upplever hot och våld men bara går vidare och tänker att det ändå kanske inte var så farligt. Det finns ett också tydligt arbetsgivaransvar att anmäla, säger han.

Men det handlar inte bara om att anmäla när saker väl har inträffat.
– Frågan om hot och våld måste ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förhindra att det inträffar igen. En skola måste hela tiden jobba med att undersöka vilka risker som finns och göra riskbedömningar. Vilka åtgärder kan vidtas? På kort men också på lång sikt, förklarar Hans Flygare.

Det finns ett tydligt arbetsgivaransvar men den enskilde som drabbas av hot eller våld måste också tänka på att vidta vissa åtgärder. Det kan handla om att fota och dokumentera om man fått synliga skador och att uppsöka vården. Att skriftligt dokumentera vad som hänt är också bra. Att anmäla till Afa försäkring är ett annat viktigt steg

– Det finns exempel på att skador kan uppstå i efterhand som beror på det som inträffat, som yrsel och balanssvårigheter som kommit veckor efter det inträffade. Då kan det vara svårt att få ut på försäkring om man inte anmält det, säger Hans Flygare.

Vanligt med hot och våld

Frågan om personal som utsätts för hot och våld har uppmärksammats på flera sätt de senaste åren.

Under 2021 släppte Lärarförbundet två rapporter om hot och våld. "När tryggheten brister" undersökte lärares utsatthet för hot och våld inom årskurser 7–9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den visar att nästan hälften av högstadielärarna och fler än  var femte gymnasielärare har utsatts för  en hotfull situation  av en elev  de senaste två åren.  I rapporten "Håll käften kärring" framgår att hot och våld är vanligt i fritidshem, förskoleklass och årskurserna 1–6. Det är inte heller ovanligt att vårdnadshavare beter sig illa. Nästan var fjärde lärare i de här skolformerna har varit med om att vårdnadshavare sagt kränkande eller nedvärderande saker.

–Det är förfärande många som upplevt tillbud med hot och våld från elever men också vårdnadshavare. Vi har ingen årlig statistik för det här och har inga säkra siffor om det ökar eller inte men många lärare upplever att det har ökat, säger Hans Flygare.

Säkerhetsdialogen i Sunt Arbetslivs regi (där Lärarförbundet ingår) är ett annat exempel. Det är ett verktyg med filmer och förslag på aktiviteter som kan stödja det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivaren alltid ansvarig

Vad händer då med efter anmälan till Arbetsmiljöverket? Verket granskar den anmälan som kommer och kan bestämma sig för att göra en inspektion. Men Arbetsmiljöverket påminner om att oavsett om den anmälda händelsen leder till att man vidtar åtgärder eller inte så är arbetsgivaren alltid skyldig att själv utreda vad som hänt och sedan genomföra de åtgärder som behövs för att det som inträffat inte ska hända igen. Om arbetsgivarens åtgärder är otillräckliga kan ett skyddsombud begära åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen och om arbetsgivaren inte lyckas ge elever och personal en trygg och säker arbetsmiljö kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket för avgörande. Arbetsmiljöverket granskar ärendet och kan med hot om vite begära åtgärder för att säkra arbetsmiljön.

Om situationen är omedelbar och akut med risk för liv och hälsa kan skyddsombudet stoppa arbetet.