Stolthet och oro i pandemins spår
Forskning Skolledarskapet har ökat i betydelse under pandemin. Samtidigt har problem gällande likvärdig utbildning identifierats. Det visar en sammanställning av internationella studier från Skolverket.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2022-02-03 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:32
Skolverkets genomgång av 60 vetenskapliga artiklar från 29 länder visar att pandemin väckt stolthet över skolledarnas förmåga att leda trots hög frånvaro bland personal och elever, och ständiga förändringar av rekommendationer och restriktioner. Samtidigt rapporteras en ökande trötthet på grund av en alltmer omfattande arbetsbelastning,
En av de studier som uppmärksammas i sammanställningen är svensk. Den är gjord av Björn Ahlström, universitetslektor och verksam vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, och tre av hans kollegor, alla med egen rektorsutbildning i ryggen. Studien handlar om svenska rektorers erfarenheter av distansundervisning, omställningar och pandemins utmaningar. En enkät skickades till 680 rektorer, primärt inom grund- och gymnasieskolan. I studien använde man sig också av utsagor i media och samtal med rektorer i olika sammanhang.
-Den gjordes tidigt i pandemin och resultaten präglades av en hel del oroshantering. Den oro som skolledare måste hantera hos både personal, vårdnadshavare och elever. Det fanns en hög grad av osäkerhet, nya rekommendationer och restriktioner kom hela tiden, säger Björn Ahlström.
Konstant förändring det nya normala
Det har inneburit att skolledare behövt utveckla en förmåga att leda i konstant osäkerhet. I så hög grad att snabba omställningar och instabilitet har blivit det nya normaltillståndet. Som man upplever att man faktiskt anpassat sig till. Studien visar att pandemin har krävt en betydligt högre dos av ledarskap än vad som var fallet innan pandemin.
–Det visar behovet av stabila organisationer. Att det måste finnas tillit mellan skolledare, lärare, elever och föräldrar när det gäller styrning, ledning och vardagligt arbete. Finns tilliten och en gemensam förståelse kan man vara flexibel och dynamisk på ett sätt som krävs i sådana här situationer, säger Björn Ahlström.
Pandemin drabbar de svagaste mest
Samtidigt konstaterar många i Skolverkets internationella sammanställning en stark oro kring rättvise- och likvärdighetsproblematik som identifierats. Att de som har störst behov av stöd tenderar att vara de som far mest illa under pandemin.
Även de svenska rektorerna gav i studien uttryck för problemen kring en rättvis och likvärdig utbildning. Bland annat växande klyftor mellan de elever som behöver skolans ordinarie stödstruktur för att studera och de som klarar studier på egen hand, och mellan de elever som kan studera via onlinelösningar och de som av olika skäl inte har tillgång till sådana.
–När den klassiska kulturen bryts sönder har de problemen synliggjorts. Hur organiserar vi oss för att hjälpa de som har störst utmaningar? Det är en viktigt att hantera inför framtiden, säger Björn Ahlström.
