Hoppa till huvudinnehåll

Fördelar och risker med nya ämnesbetygen

Betyg Ämnesbetyg kommer att ersätta kursbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux från den 1 juli 2025.–Jag är i grunden positiv men det finns fällor att se upp med, säger Cecilia Sjöström, rektor på Teknik&Servicegymnasiet i Älvsjö utanför Stockholm.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2022-03-03 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:32

Just nu pågår en remissperiod och när den går ut den 9 maj ska Skolverket gå igenom alla synpunkter och göra de förändringar som behövs. De slutgiltiga förslagen överlämnas till regeringen i september. Därefter kommer ytterligare en remissperiod att inledas innan regeringen och riksdagen fattar beslut om den slutgiltiga utformningen av betygssystemet. Syftet med förändringen är enligt Skolverket att eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutgiltiga betyget sätts, att lärarna ska ges bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn, samt att betygen bättre än idag ska återspegla vad eleverna kan i slutet av ämnet.

Cecilia Sjöström, rektor på Teknik&Servicegymnasiet, ser många fördelar med övergången.

–Lärarna ges mer frihet och de är de som sitter på kunskapen, att ge rätt betyg. Det blir också ett större fokus på lärande i stället för den avcheckning av kurser som är nu.

– Jag är också positiv till att begreppet kunskapskrav ska ersättas med betygskriterier, jag tycker till och med ordet krav låter jobbigt. Kursbetygen innebär också en detaljstyrning som inte är bra, säger hon.

Men det finns ett antal fällor att se upp med.

– Det finns redan idag en debatt kring glädjebetyg, och i och med att den enskilde lärarna ges en större frihet än idag finns risken att påtryckningar från andra ökar, och även likvärdigheten kan påverkas negativt då det öppnar upp för mer tolkning. Men att lärarprofessionen nu får mer makt över planering och lärande och i slutändan betygssättningen är trots allt bra – man får ta det goda med det onda.

–Det finns också en möjlighet att eleverna får för sig att man kan skjuta upp och spara krutet till den sista terminen. Det kan ju också påverka hur man väljer kurser om det är det sista betyget som gäller, säger Cecilia Sjöström.

Cecilia Sjöström poängterar att det är en omfattande reform som påverkar allt.

– Jag håller på att sätta mig in i allt det här nu. Det här en stor omställning, kanske lite större än man egentligen tänkt på. Det är kort tid som återstår innan det ska vara helt genomfört. Det påverkar respektive program, lärarlegitimationerna och mycket annat. Vi får bland annat lägga om planer för fortbildning för att fokusera på det här i stället, konstaterar Cecilia Sjöström.

Läs mer på Skolverkets webbplats om hur ämnesbetyg är tänkt att fungera.

Malå kommun visar vägen för Elevhälsan

Elevhälsa Malå kommun är den kommun som lägger mest på elevhälsa i Sverige, enligt Skolverkets siffror. På Nilaskolan, med 360 elever, finns en genomtänkt plan för elevhälsoarbetet med ständigt fokus på utveckling.

Dåligt stöd för särskilt stöd

Det finns stora brister när det gäller fördelningen av särskilt stöd och extra anpassningar i skolan. Det visar Skolledarenkäten 2021. – Skolledare lämnas ofta ensamma med svåra yrkesetiska val, säger Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Läsning en nyckel för att minska skolsegregationens effekter

Fackböcker Satsa på att lära alla att läsa ordentligt. Och sätt in särskilt stöd till dem som behöver så tidigt som det överhuvudtaget är möjligt.Det är journalisten och författaren Emma Leijnses medskick till Sverige rektorer. Hon har skrivit den uppmärksammade boken ”I en annan klass” där hon följt två skolklasser med helt olika förutsättningar.

”Rektor Linnea” ger sig in i valrörelsen

Skolpolitik Linnea Lindquist har gjort sig känd som en flitig debattör, inte minst på Twitter där hon under namnet ”Rektor Linnea”, kritiserar ”marknadsskolan”. Snart ger hon sig in i valrörelsen som opinionsbildare. Hur kommer det sig?

Hämtar fler