Rektor Felicia Hedström på Jakobsbergs folkögskola. Foto: Filippa Ljung
”Det är punkigare att vara rektor på en folkhögskola”
Rektor Felicia Hedström vrider och vänder ofta på pedagogiken som bedrivs på Jakobsbergs folkhögskola. Hon vill utmana både sig själv och lärarna i ledarskapet.– Jag har en lite punkigare roll än en rektor på ett vanligt gymnasium. Vårt uppdrag kräver ett mer flexibelt schema för våra deltagare, säger hon.
Felicia Hedström
Ålder: 42 år.
Bor: Gullmarsplan i Stockholm.
Familj: Har en son som är 14 år och är själv uppväxt i stor familj med fem syskon.
Rektor på: Jakobsbergs folkhögskola.
Gör: Folkbildningspodden tillsammans med Ola Larsson.
Fritid: Konstsimmar (Masters). Började för några år sedan och tävlade i EM förra året.
Därför älskar jag att vara rektor: För att man får göra så många olika saker.
En pampig trädallé leder upp till den vackra herrgårdsbyggnaden som inrymmer Jakobsbergs folkhögskola. Skolan ligger idylliskt på en höjd knappt fem minuters promenad från höghusen och trafiklederna vid Jakobsbergs station i Järfälla kommun.
Utanför ena flygelbyggnaden möter vi rektor Felicia Hedström som arbetat två år som rektor på skolan och åtta år som lärare. Hon har bakgrund som journalist och chefredaktör på nykterhetsrörelsens tidning.
– Det var i 25-årsåldern som jag via mitt journalistarbete kom i kontakt med folkhögskolor eftersom nykterhetsrörelsen driver folkhögskolor. Jag hade själv inte gått på en folkhögskola och kände ingen som gjort det, säger hon.
Det har varit politisk turbulens kring folkhögskolornas ekonomi och fria ställning på senare tid. Men vi ska främst prata med Felicia Hedström om hur hennes ledarskap på en folkhögskola skiljer sig åt från ledarskapet på en vanlig gymnasieskola.
Hon har sitt kontor i flygelns bottenvåning, där det tidigare var rektorsbostad.
– Även om jag valt att inte bo här så är jag en närvarande rektor och värnar det relationella med deltagarna. Jag undervisar också 10 till 20 procent av min arbetstid, säger hon.
All tid är pedagogisk tid
På skolan går 200 deltagare över 18 år.
– Vi ser all tid på skolan som pedagogisk tid – inte bara tiden i klassrummet. På lunchen, i matsalen, kan det exempelvis uppstå en bra gruppdiskussion. Alla har åsikter om mat, säger hon.
Ungefär hälften av deltagarna går allmän kurs. Där erbjuds de undervisning motsvarande gymnasiet som ger högskolekompetens. Men det ska inte vara samma sak som en traditionell gymnasieutbildning.
På särskild kurs erbjuder man bland annat utbildning i journalistik, hälsa, träning och kost, författarskola, konst och skapande, ledarskap och floristutbildning.
– Vi behöver ibland ”avgymnasifiera” oss själva för att inte fastna i kursplaner där vi glömmer att lyssna in deltagarna, säger hon.
Hjälper till att avgymnasifiera
Många lärare är gymnasielärare i grunden.
– De kan ha svårt att släppa kursplanerna men jag utmanar och hjälper dem att hitta förutsättningar för att skapa utbildningen tillsammans med deltagarna. Lärarna har en större frihet i undervisningen när de inte är styrda av gymnasieskolans kursplaner och regelverk. Det ger mer flexibilitet att utnyttja olika sätt att lära.
Många lärare är gymnasielärare i grunden. De kan ha svårt att släppa kursplanerna men jag utmanar och hjälper dem att hitta förutsättningar för att skapa utbildningen tillsammans med deltagarna.
Lärare arbetar nära deltagarna i grupper utifrån en samtalsbaserad pedagogik. Varje deltagare förutsätts vara med och påverka och styra innehållet i sina utbildningar.
Deltagarna ska erbjudas minst 20 lektionstimmar i veckan. Gruppstorlekarna är mindre än på ett vanligt gymnasium. I stället för betyg ges skriftligt omdöme som baseras på en skala från 1–4 där det också ingår halva steg. Deltagare kan söka till högskolan med omdömena.
– Jag ser till att deltagarna får den lektionstid de har rätt till och sitter med i omdömeskonferensen med lärarna där de diskuterar vilket betyg en deltagare ska få. Jag känner mig väldigt trygg med att betygsättningen blir korrekt när ett helt kollegium står bakom omdömet av en deltagare, säger hon.
Kallare politiska vindar
Universitets- och högskolerådet (UHR) granskar också skolans myndighetsutövning att sätta omdöme på deltagarna. Felicia Hedström säger att det blåser kallare vindar från politiskt håll när det gäller folkhögskolornas fria ställning.
– Tidigare hade folkhögskolan och folkbildningen en förankring i politiken. Det fanns många företrädare i regeringen som hade gått i folkhögskola och visste vad det innebar. I dag måste vi vara progressiva och berätta varför vi behövs, säger hon.
Det hon älskar mest av allt i sitt arbete är deltagarnas livsberättelser. Det är otroliga historier och livsöden.
– Vi ser hur livsavgörande det är att gå på skolan för deltagarna. Vilket kvitto det blir för lärarna. Och det är oslagbart för mig som rektor att få se hur deltagarnas dröm förverkligas.