Enkäten: Hur prioriterar du ekonomin i din verksamhet?

När Skolledaren ställde den frågan i sociala medier efter budgetbeskedet i september, fick vi kraftfulla reaktioner. Ärliga, ledsna och uppgivna svar blandades med irriterade och de flesta ville inte ställa upp med namn och bild i vår enkät. 
Vi förstod snabbt att det är en provocerande och känslig fråga – just därför måste vi prata om den. 

Här är tre rektorer som sätter ord på det som många skolledare bågnar under, får magknip av – men måste hantera trots allt. 

Anders Carlsson-Lennström, rektor Markaryds folkhögskola Markaryd

Vi har en form av ersättning via prestation, deltagarveckor, vilket både är ett golv och ett tak. Verksamheten måste nå upp till golvet men ersättningen ökar inte om vi gör fler deltagarveckor än grundtilldelningen. Når vi inte upp till ”golvet” under två år sänks ersättningen. Vi kan alltså inte öka vår budget genom att ta in fler deltagare på våra kurser/utbildningar.

Jag ser fyra skäl till att Markaryds folkhögskola och andra folkhögskolor framöver får problem med sin finansiering.

1. Värdet på deltagarveckan är inte indexreglerat. Jag kan se att det är samma ersättning under de senaste 3,5 åren. Andra med längre erfarenhet säger 4–5 år. Kostnaderna för Markaryds folkhögskola har däremot ökat under dessa år.
2. Grundtilldelningen är både ett golv och ett tak. Når folkhögskolan inte upp till grundtilldelningen sänks antalet deltagarveckor. Ökar vi antalet deltagarveckor följer inte ersättningen med, det vill säga det ger inte mer pengar.
3. Extra tilldelning av deltagarveckor togs bort/försvann mitt under ett läsår.
4. Skulle Markaryds folkhögskola skära ner i sin verksamhet för att statsbidraget ska räcka når vi inte upp till grundtill­delningen eftersom vi har för få deltagare på Allmän kurs. Det innebär ett lägre statsbidrag vilket leder till ytterligare nedskärningar.

Malin Rimmö, rektor Hansåkerskolan, Stugun

– Jag tillsätter stöd utifrån elevernas behov och drar därmed över budget. Det är ingen som tycker det är bra och jag får sitta på många uppföljningar. Men hittills har inte huvudmannen kunnat säga vad jag ska prioritera bort. Jag har heller inte fått ett skriftligt intyg på att jag får bryta mot skollagen, så då väljer jag att följa den – och arbetsmiljölagen – gällande att vi behöver tillräckligt med personal för att få till en rimlig arbetsbelastning.

Skolan måste få kosta. Det står tydligt i lagen att huvudmannen ska fördela resurser efter elevernas förutsättningar och behov. Det behöver många huvudmän leva upp till. Huvudmannen har anställt rektorer för att vi ska fördela resurserna på vår enhet efter elevernas behov, då måste vi kunna göra det. Vi vet tillsammans med lärarna bäst vad elevens individuella behov är. Det är dags att professionen blir lyssnad på.

I ett längre perspektiv behöver staten se över finansieringen av skolan. Jag säger inte  att skolan behöver vara statlig, men om staten förändrar uppdraget för kommunerna så behöver medel skjutas dit. Där behöver beloppen ses över. Jag som arbetar i en liten kommun får ofta statsbidrag som bestäms utifrån storlek på befolkningen/elevunderlag – det blir inte många kronor. Det behövs generella och större statsbidrag eller att den nationella skolpengen höjs. Sedan tror jag att skolvalsfrågan behöver komma fram till en lösning. Nuvarande modell utarmar en hel del kommunala skolor som har sin ekonomi baserad på elevpeng. Tack och lov inte på min skola.

Nina Svensson, rektor Mellersta Förstadsskolan, Malmö

Man skulle kunna hårdra det till att säga att jag måste se till att det står en lärare inför varje klass – allt annat får stryka på foten. Jag måste prioritera kärnverksamheten. Det skulle kunna betyda att jag måste dra ner på till exempel skolbibliotek, elevhälsopersonal och öka klasstorlekarna. Personaltätheten minskar.

Jag har förmånen att kunna dela vissa funktioner med andra närliggande skolor, det är ett sätt att hjälpas åt för att bibehålla delar av verksamheten. Men det är ju inte alla som kan.

I år är det en markant skillnad i ekonomin eftersom alla kostnader har ökat och elevpengen täcker inte upp. Det är också svårt när vi rektorer inte själva får prioritera, som med läromedelsbidraget. Eller för den delen med flera bidrag – när det är olika bidrag varje år så blir det ingen långsiktighet i verksamheten. Som rektor kan jag då inte planera så som det vore bäst för min verksamhet. Skolans styrdokument sätter förväntningarna på individnivå men de ekonomiska förutsättningarna ges på gruppnivå – det glappet måste vi prata mer om!

Förväntas trolla med knäna

Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman fick ta del av svaren. 

– När det blir viktigare att inte bryta mot budget än mot lagen är vi fel ute, Vi vet att våra medlemmar gör allt de kan för att hantera situationen, men det ekonomiska läget påverkar framtida skola/förskola, säger hon.

När det blir viktigare att inte bryta mot budget än mot lagen är vi fel ute. Sveriges Skolledare driver nationellt frågan om ett ökat statligt ansvar.

– Sveriges Skolledare driver nationellt frågan om ett ökat statligt ansvar. Vi möter politiker på kommunnivå, något vi gjort både under våren och under hösten i form av en utbildningsturné runt om i hela landet. Där poängterar vi arbetsgivarens skyldighet och ansvar för skolledares arbetsmiljö och den samvetsstress som våra medlemmar jobbar under, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman och tillägger:

– Många skolledare går på knäna – samma knän som de förväntas trolla med.