Tema: Tillit får oss att växa tillsammans

Tillit kan vara en stark positiv kraft i samhällen och organisationer. Litar vi på varandra blir vi mer framgångsrika i att jobba tillsammans och nå gemensamma mål visar forskning.

Tillitsdelegationen

Sverige har historiskt varit ett högtillitsamhälle men nu visar den årliga Tillitsbarometern, en stor enkätstudie som genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Marie Cederschiöld högskola, att förändringar kan vara på gång.

Tilliten skiljer sig i dag på ett annat sätt än tidigare mellan olika kommuner och samhällsgrupper. Även ålder spelar roll där de yngre känner mindre tillit. Ett exempel är att i Sorsele tycker 79 procent att man kan lita på de flesta andra människor, men i Katrineholm är det bara 47 procent.

För fem år sedan lämnade den av dåvarande regeringen tillsatta Tillitsdelegationen sin rapport vars slutsats var att satsa på tillitsbaserad styrning och ledning i Sveriges kommuner. Syftet var att komma bort från detaljstyrning och ett överflöd av dokumentation och principer och i stället basera verksamheten på tillit. Mycket har hänt sedan dess. Många kommuner har genomfört tillitsbaserad styrning och ledning ute i olika verksamheter och i olika former medan andra inte har kommit lika långt. 

Skolledaren har nyckelrollen

I skolans värld är frågan om tillit i hög grad aktuell. Från huvudmän till skolledare och vidare till lärare och längst ut eleverna. Alla tillsammans under ett paraply av tillit där skolledaren har nyckelrollen.

– Vi vet genom våra undersökningar att de allra flesta skolledare är nöjda med sitt yrkesval. Kan man ta tillvara det stora engagemanget så finns goda möjligheter att bygga tillitsfulla relationer och utveckla organisationen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.

Men möjligheter och verkligheten stämmer inte alltid överens. Som så ofta handlar det om förutsättningar, resurser och ekonomi – och som en naturlig följd, även om tilliten mellan politiker, huvudmän och skolledare.

– Många vittnar om detaljstyrning av verksamheten och en övermäktig administration. Det ger en arbetsmiljö som inte främjar ett tillitsfullt ledarskap eller arbetsglädje. Och om den inte finns så drabbar det också medarbetare, säger hon.

”Lita på rektorn”

Den höga rektorsomsättningen, att nära hälften av rektorerna stannar mindre än tre år på sitt jobb, är något som oroar i sammanhanget.

– Stabilitet betyder oerhört mycket både för lärare och elever och det påverkar möjligheterna att skapa en tillitsfull organisation. Det tar tid att bygga upp en sådan.

Ytterligare en oroande faktor är den ökande trenden med storrektorer, att rektorer som får ta hand om fler skolenheter samtidigt som biträdande rektorer får i princip ett rektor­ansvar för var och en av de ingående skolorna. Något som kan göra att avståndet mellan politiker, huvudmän och skolledare snarare ökar än minskar.

– Jag tycker inte vi får något riktigt svar på varför de gör på det här viset. Men det riskerar förstås att öka avståndet, säger hon.

Just det faktum att de flesta skolledare trots allt trivs med sitt jobb ger ändå anledning till viss optimism, tror hon.

– Lita på rektorn så finns förutsättningar att växla från kontroll till trygghet, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Professionen är klämd

En av dem som tittat särskilt på frågan om tillit är Louise Bringselius. Hon är docent i organisation och ledning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon var också forskningsledare i Tillitsdelegationen.

Louise Bringselius är en varm förespråkare för tillitsbaserad styrning, har skrivit flera böcker i ämnet och föreläser också om detta land och rike kring.

– Jag tror att tillit är extra viktig i skolan då det är en överstyrd verksamhet. Det gör att professionen är klämd från olika håll, det är många som vill tycka och tänka om skolan.

Hon har förståelse för att politiken inte alltid gör det lätt att fullt ut satsa på tillitsbaserad styrning. Hon pekar på att politiska skiften, både i kommuner och på riksnivå, gör situationen extra darrig. Olika syn på skolans verksamhet från olika partier leder till ryckighet.

– Jag tycker att rikspolitiken för närvarande fungerar lite som en drömfabrik. Skolan går på knäna för att möta alla ambitioner men får inte tillräckligt med resurser, säger hon.

Kritik mot tillitsbaserad styrning

Det finns också kritik mot det tillitsbaserade styrningssättet. Flummigt och oklart menar kritiker. En av dem är Sven Siverbo, professor i redovisning och styrning vid Karlstads universitet och Kommunforskning i Västsverige (KFI).

De studier han och hans kollegor gjort visar att tillitsbaserad styrning och ledning fått stor spridning i kommuner och regioner, men att det är oklart hur begreppet används i praktiken, och om den egentligen är effektiv.

Louise Bringselius konstaterar:

– Den breda majoriteten av Sveriges forskare känner till att tillitens goda effekter är väl belagda i internationell forskning och att tillit är erkänt som en grundläggande princip för styrning och ledning. Sedan finns det en handfull forskare i Sverige som inte gillar detta och det kan jag bara beklaga. Ibland handlar det om prestige och gamla modeller man vill försvara. Men de behöver inte vara oroliga för att vi ska sluta mäta och följa upp men vi ska ha en större styrningsklokhet. Det händer jättemycket just nu, det är ett paradigmskifte, och det tar tid. Men som skolpolitiker eller högre tjänsteman inom skolan behöver du sträva efter att arbeta möjliggörande och stödjande gentemot verksamheten och ge rektorer och skolledare möjlighet att bygga upp en lärande kultur lokalt.

Trygghet istället för tystnadskultur

Skolledaren har också ett eget ansvar att bestämma sig för vilket ledarskap man vill ha. 

– Du kan jämföra kommandoledarskap med tillitsbaserat ledarskap. En skola som enbart fokuserar på disciplin och bestraffningar bygger exempelvis inte tillit. Grunden måste vara att tro på att eleverna har förmåga att klara skolan och vill göra sitt bästa om de bara får rätt förutsättningar, säger hon. På samma sätt är det i relationen mellan skolledare och personal.

En annan som studerar tillit som ledarskapsmetod är Torbjörn Hanö. Han har skrivit flera böcker inom området skola, ledarskap och pedagogik, senast ”Leda skola med tillit”.  Den handlar enligt egen utsago om att leda skola med tillit men är inte skriven för att stryka medhårs. I stället är tillit – och närliggande begrepp såsom distribuerat ledarskap och professionsstyrning – att betrakta som ett ideal, och vägen dit kan vara ganska knagglig.

Resan är inte enkel utan man måste söka sig fram i dialog, lyssna till kritiska röster och lära av misstag. Då uppstår psykologisk trygghet som är motsatsen till tystnadskultur.

– Hanö har rätt och vi har samma tänk kring det här. Resan är inte enkel, utan man måste söka sig fram i dialog, lyssna till kritiska röster och lära av misstag. Då uppstår psykologisk trygghet som är motsatsen till tystnadskultur, säger Louise Bringselius.

Forskningen visar i hög grad att organisationer där människor mår bra, känner psykologisk trygghet, vågar utrycka sin åsikt, utveckla lärande och visas uppskattning trots misstag, blir enkelt attraktiva för arbetsgivare. Men om tillit som styrmedel också har framtiden för sig återstår att se.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Skolledaren 8-2023.

LÄS MER TEMA TILLIT Morgonrundan är en daglig dos tillitsskapande

Se Skolledarkvarten: Om tillit – ett avsnitt från Sveriges Skolledare