Hoppa till huvudinnehåll

Klart: Rektorerna som ska påverka professionsprogrammet

Nu har regeringen formellt utsett de tre rektorer som ska ingå i Skolverkets professionsråd. Från vänster: Peter Westergård, Torbjörn Hanö, Jeanette Kennerfalk. Foto: Lenita Jällhage.

Kompetensutveckling Rektorerna Torbjörn Hanö, Jeanette Kennerfalk och Peter Westergård utsågs på torsdagen  av regeringen att ingå i Rådet för professioner i skolväsendet tillsammans med lärare och förskollärare.

Lenita Jällhage

lenita.jallhage@skolledaren.se

Publicerad: 2023-02-09 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:30

LÄS ÄVEN: Rektorer: Det här saknas i förslaget om professionsprogrammet

LÄS ÄVEN: Skolledarkraven som regeringen lyssnade på

Rektorerna ska vara rådgivande i Skolverkets arbete med att utveckla det nationella professionsprogrammet. De ska stödja Skolverket med att ta fram hur en nationell struktur ska kunna se ut och vilket innehåll den ska ha för att gynna professionens kompetensutveckling. De ska också utreda frågor hur ett nationellt meriteringssystem ska kunna se ut.

– ­Professionsprogrammet ska bidra till att förskollärare, lärare och rektorer har bättre möjlighet till kompetensutveckling, att yrkena blir mer attraktiva och att undervisningens kvalitet utvecklas. Därför är det centralt att få med företrädare för just de här yrkesgrupperna i arbetet med att utforma programmet, säger skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande.

Kritik mot förslaget

Skolledaren har tidigare berättat om rektorerna som föreslagits ingå i rådet av Sveriges Skolledare och deras kritik mot innehållet i regeringens förslag till ett nationellt professionsprogram. Kritiken handlade bland annat om vem som ska garantera att rektorerna får den kompetensutveckling de har rätt till om ansvaret för det inte ligger på skolhuvudmännen.

Torbjörn Hanö är rektor på gymnasieskolan Polhemsskolan i Lund, Jeanette Kennerfalk är rektor på Förskolan Trollet i Kalmar kommun och Peter Westergård är rektor på grundskolan Rinnebäckskolan i Kävlinge.

Regeringen utsåg totalt 19 ledamöter som ska ingå i det nya Rådet för professioner i skolväsendet. I rådet ingår tio lärare, förskollärare och rektorer, fyra företrädare för universitet och högskolor, tre ledamöter som företräder skolhuvudmän och två från Skolverket. Ledamöterna har utsetts i samråd med bland annat Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare

Arbetet börjar i februari

Ledamöterna börjar arbeta med frågorna från den 15 februari i år och tre år framåt.

Totalt har regeringen avsatt 234,5 miljoner från 2023 och framåt för att möjliggöra det nationella professionsprogrammet. Det är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2025.

Här tjänar skolledare bäst – och sämst

Lönestatistik Skolledarnas löner ökade med 3,6 procent under 2022. Nu tjänar en skolledare i snitt 57 600 kronor i månaden, enligt Sveriges Skolledares löneenkät. Men samtidigt står kåren inför tuffa förutsättningar, övertiden och omsättningen på rektorer är fortsatt hög.

Så vill Umeå vända rektorsbristen

Arbetsbelastning Allt färre utbildade skolledare söker rektorstjänster i Umeå i Västerbotten. Nu lovar kommunen bättre arbetsförhållanden under 2023.– Det är ett nationellt problem men det är bra att Umeå kommun visar att de tar frågan på allvar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, en av två ordförande i Sveriges Skolledare.

Rektorernas ris och ros till regeringens förslag

Aktuellt Regeringen har nu lagt fram proposition om ett nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare till riksdagen. Tre rektorer, som föreslås ingå i Skolverkets professionsråd ger både ris och ros till regeringens förslag.

Matz Nilsson: "Här har regeringen hörsammat våra krav"

Aktuellt Förbundsordförande Matz Nilsson för Sveriges Skolledare är nöjd med att även de biträdande rektorerna finns med i professionsprogrammet.– Däremot är vi kritiska till att regeringen inte lägger ansvaret för rektorernas kompetensutveckling på huvudmännen som arbetsgivare, säger han.

Hämtar fler