Ledare: "Skolledare kompenseras inte i lönekuvertet"

Vi skolledare har Sveriges roligaste uppdrag. Det är dessutom ett av de allra viktigaste nationella uppdragen i landet. Skolledare utför dagligen ett fantastiskt arbete – och har också gjort det under de senaste åren såväl under pandemin som i det stora efterarbetet som pågår med insatser för att minimera och kompensera för elevernas kunskapstapp. Men vi kan tyvärr konstatera att skolledarnas arbete och ansvar inte kompenserats i lönekuvertet. Det visar vår nya lönestatistik med all önskvärd tydlighet.

Årets löneenkät visar att genomsnittslönen för skolledare är 57 600 kronor månaden, och att den genomsnittliga löneökningen under 2022 var 3,6 procent. Det är ett avsevärt lägre utfall än innan pandemin då ökningen var uppåt fem procent årligen. Vi kan också konstatera att fem procent av rektorerna och fler än var fjärde biträdande rektor har samma eller lägre lön än den högst lönesatta läraren.

Arbetsledande chefer, med ett nationellt uppdrag såväl som ett arbetsmiljö- och budgetansvar för medarbetare och elever, har alltså lägre lön än dem man arbets­leder. Det är högst anmärkningsvärt. Förekommer det i någon annan offentlig verksamhet?

Enkäten visar också att fler än åtta av tio skolledare arbetar övertid varje vecka. En tredjedel så mycket som mellan fem och tio timmar. Om en rektor har en lön på 58 000 kronor i månaden och arbetar sex timmar övertid utan ersättning i veckan, blir det uppåt två miljoner kronor i gratisarbete på tio år. Det är uppenbart att en radikal förändring måste till. Skolledares arbetstid måste minska och tills det sker måste arbetsgivarna betala för övertiden.

Får långtgående konsekvenser

Skolledares låga löner och bristande arbetsmiljö och förutsättningar får långtgående konsekvenser. I OECD:s återkommande Talis-undersökningar granskas bland annat skolledares arbetsvillkor. Redan 2013 kunde OECD notera att omsättningstakten på skolledare var högre i Sverige än i övriga medlemsländer. Vi ser tyvärr att denna mycket negativa utveckling består. Såväl Skolverkets uppföljningar som våra egna enkäter visar att skolledare stannar allt kortare på sina uppdrag. Det är nyblivna rektorer och rektorer på skolor med större utmaningar som oftare än andra byter jobb, eller till och med lämnar yrket helt och hållet. Det får konsekvenser för såväl likvärdigheten som elevernas kunskapsutveckling.

För mig är det uppenbart att skolans huvudmän inte mäktar med att ge skolledare rätt förutsättningar i nuvarande skolsystem. Landets skolledare förtjänar bättre än att stå i spetsen för underfinansierade skolor utan bra löner och goda arbetsvillkor. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för skolledarna, men ansvarstagandet måste också kompletteras med en bredare diskussion om skolans finansierings­system. Vi tror att skolledare kommer få bättre förutsättningar att fullfölja sitt nationella uppdrag om staten tar ett nationellt ansvar för skolan.

Skolledare är navet i hela skolväsendet och över det är vi stolta. Vi som leder Sveriges Skolledare vet också att våra medlemmar varje dag gör sitt yttersta för att säkerställa att Sveriges barn och unga får den utbildning de förtjänar. Nu behöver både staten och arbetsgivarna i landet göra detsamma.

Matz Nilsson, som delar ordförandeskapet i Sveriges Skolledare med Ann-Charlotte Gavelin Rydman. 

Ledare i Skolledaren nummer 2 2023.