Rektorns snilleblixt – här är hjärnsmarta skolan i Halmstad

Frank Wedding tar emot i hjärngymmet, en guldfärgad kub som tar ordentligt med plats mitt i den luftiga innergården på det nybyggda Kattegattgymnasiet. Rummet är inrett med heltäckningsmatta, mjukt formade möbler, björkar i taket och ljudisolerade väggar. Ett rum som blivit en symbol för den hjärnsmarta skolan.

Om jag måste gå till gymmet varje vecka för att träna mina muskler, hur gör man för att träna hjärnan?

Frank Wedding har varit rektor på Kattegattgymnasiet i ungefär tjugo år. Under hans tid har skolan hunnit flytta två gånger. Han har sett pedagogiska trender komma och gå, hunnit med några läroplansbyten och genomfört många organisationsförändringar. Alla som jobbar med pedagogiskt ledarskap känner förmodligen igen sig i att det är lätt att gå i gång på nya idéer, men också att det är svårt att förvalta dem. Det gäller också eldsjälar som Frank Wedding.

– Jag har en tendens att vara ivrig, men jag vet också att jag måste ha tålamod och att allt tar tid, säger han.

Det har nu gått tolv år sedan han var på gymmet och fick en (som han själv tyckte) strålande idé.

– Jag satt där och lyfte vikter upp och ner och började fundera. Om jag måste gå hit varje vecka för att träna mina muskler, hur gör man för att träna hjärnan? Kan man bygga ett hjärngym?

Frank Wedding tog med sig idén till skolan och visst var det många som tyckte det var en kul idé, ofta i kombination med en skepsis till om det verkligen skulle gå att genomföra.

– Det kanske var en galen idé ändå, tänkte jag. Men jag släppte den aldrig, utan slängde fram den då och då.

Tog kontakt med hjärnforskare

Efter ett par år såg han sin chans. I ett EU-projekt på skolan fanns möjlighet att sätta av lite pengar för att starta ett hjärngym. I sitt huvud hade han en bild av ett rum dit elever kunde gå själva eller tillsammans och träna sina hjärnor. Och att den kunskap om hjärnan som fanns borde ha en självklar plats på en skola.

Han mejlade säkert hundra hjärnforskare och andra experter för att höra om någon hade intresse av att vara med i projektet. Han fick inte många svar, men ett av dem kom att bli särskilt viktigt.

Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi, hörde av sig och ville vara med. På ett villkor. Att projektet skulle hålla på i minst tio år och inte bli någon dagslända. Det var ett svar som gjorde visionären Frank Wedding glad. Det här fick gärna ta tid.

År 2014 invigdes Kattegattgymnasiets första hjärngym i de gamla lokalerna. Vad rummet skulle användas till var oklart och idéer prövades fritt, från att ha en träningscykel till att eleverna kunde sitta där och lösa kluriga gåtor. En kritisk lärare tyckte att idén med ett särskilt rum var en dum idé – borde inte hela skolan arbeta hjärn­smart i undervisningen?

– Vi förstod att ett särskilt rum inte var det viktiga utan att vi skulle träna eleverna i ett förhållningssätt. Därför arbetade vi fram de tio goda vanorna tillsammans med hjärnforskare och ett utbildningsföretag som vi anlitat som skolans ”hjärnkonsulter”, säger Frank Wedding.

Goda vanor

De tio goda vanorna (se faktaruta) blev ett sätt att översätta visionen om hjärn­smart och att paketera hjärnforskningen. I praktiken är det enkla förhållningsregler för att skapa ett gott liv och att få en god inlärning. Det handlar om allt från undervisningen (till exempel omväxling, repetition, lära sig nya saker), friskvårdande vanor (till exempel kost, sömn, stresshantering och träning) till vikten av att ha vänner och att ha förmågan att fatta egna beslut.

Det har gått åtta år sedan starten och i dag arbetar hela skolan med de tio goda vanorna. Alla elever i årskurs ett börjar höstterminen med en föreläsning om hjärnan och får sedan en slags grundkurs om vad det innebär att vara hjärnsmart, ett koncept som sedan följer dem genom de tre åren.

Ella Jönne går i ettan på ekonomiprogrammet och efter bara en dryg termin har hon full koll på de tio vanorna och hur lärarna använder dem i undervisningen.

– Vi märker tydligt hur lärarna hela tiden tar hänsyn till elevernas välmående. Att vi behöver tid, energi och mer varierade lektioner.

En av hennes lärare, Lena Perttu, som undervisar klassen i franska och engelska, bekräftar hur viktigt det är att lärarna hjälper eleverna för att de inte ska lämnas i sticket med stress eller dålig struktur.

– Det märktes särskilt under pandemin hur de tio goda vanorna blev ännu viktigare. Eleverna blev helt ensamma och all struktur försvann. Då kan vi inte lägga allt ansvar på eleverna, utan vi behöver hjälpa dem att bygga upp undervisningen tillsammans. Vi lärare behöver också samarbeta utifrån ett gemensamt förhållningssätt, säger Lena Perttu.

"Lärt mig koppla av på helgerna"

Lena Perttu ingår i programhälsoteamet för ekonomiprogrammet. Här träffas elever, lärare och elevhälsopersonal tillsammans för att skruva på hur det hjärnsmarta arbetet kan förbättras.

Frank Wedding berättar hur han byggt upp arbetet från liten skala med enbart naturvetenskapsprogrammet till hela skolan. För att få med alla har han jobbat på olika fronter – med forskare, elever, lärare, övrig skolpersonal och gärna konstellationer där alla är med samtidigt.

Det som händer nu är att Kattegattgymnasiet fått medel från Allmänna arvsfonden till ett nytt projekt, LIV (Lärande för insikt om välmående) – som går ut på att under tre år ta fram metoder anpassade till respektive gymnasieprogram för att lära eleverna mer om hur de kan ta hand om sin hjärna.

Du har umgåtts med den här kunskapen under tolv år nu. Har du själv blivit hjärnsmart?

– Jag har lärt mig att koppla av på helgerna och jag jobbar aldrig på kvällar, jag sover bra och tycker jag hanterar arbetet på ett bra sätt. Sedan kanske jag är lite väl ivrig ibland för att jag vill göra skolan bättre och prova nya saker. Då är jag sämre på att sätta mig och vara eftertänksam och utvärdera, säger Frank Wedding.

Under hela intervjun har skolans administrativa koordinator Mia Pettersson varit närvarande, men nu måste hon bara fylla i.

– Du har ju fått ett helt annat lugn, för du var mycket stirrigare tidigare. Och jag ser ju att du får gjort lika mycket och har tid att måna om oss andra, säger Mia Pettersson.

Fotnot: Halmstads kommun har namnskyddat begreppet ”hjärnsmart”.