”Bristen på skolsatsningar kan få allvarliga konsekvenser”
På måndagen presenterades regeringens vårändringsbudget av finansminister Elisabeth Svantesson (M). I den saknas skolsatsningar – trots kraftiga besparingar. ”Det är ett riktigt bekymmersamt läge”, säger Matz Nilsson. Foto: Skärmbild regeringen/Oskar Omne
Sveriges Skolledare Rektorer runt om i Sverige står inför kraftiga besparingar på sina skolor. Samtidigt råder den högsta inflationen på 30 år. Trots det syns inga stora satsningar på skolan i regeringens vårbudget.– Läget är akut och bristen på satsningar kan få mycket allvarliga konsekvenser, säger Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2023-04-17 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:29
Sveriges Skolledare konstaterar att regeringen skriver i vårbudgeten att ”de senaste årens brist på utveckling av skolan ska få ett slut”. Men hur det ska gå till undrar förbundsordförandena Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman från Sveriges Skolledare.
– Vi får dagliga signaler från våra rektorer om stora besparingar. Jag känner en jättestor oro att om regeringen inte gör något nu, så är vi tillbaka till 1980-talets stora nedgång för svensk skola, säger Matz Nilsson.
Miljarder i underskott
Enligt SKR:s beräkningar kommer kommuner och regioner få ett underskott på 24 miljarder kronor 2024 om inget görs. I regeringens vårbudget finns inga generella satsningar på välfärden och endast mindre riktade satsningar. En av dem är en satsning på 27,5 miljoner till att förbättra utbildningen för barn och elever med npf. En satsning på specialpedagogiska insatser för barn och elever med npf är visserligen bra och viktig, anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman:
– Men det är symtomatiskt att massa pengar går till en myndighet som ska ta fram stödmaterial, snarare än att satsa på skolverksamheten, säger hon i en kommentar.
Många barn och unga har luckor att ta igen efter covid och utan extra satsningar på skolans område riskerar problemen att bli bestående.
– Det är ett riktigt bekymmersamt läge, säger Matz Nilsson.
Nedragningar på folkhögskolor
I förra årets höstbudget drogs dessutom anslaget till folkhögskolorna ned med en halv miljard och i vårbudgeten syns inga ökningar.
– Det finns ett stort behov av utbildningsplatser i det läge Sverige nu befinner sig i men folkhögskolorna kan inte ta sitt ansvar om de själva tvingas göra stora neddragningar och säga upp personal, säger Matz Nilsson.
För att förhindra stora nedskärningar på skolor, förskolor och folkhögskolor förväntar sig Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin att regeringen tar höjd för de behov som finns i höstens budget.
