Så påverkar årets lönemärke skolledarnas löneutveckling

Det så kallade märket fastställer nivån på löneökningstakten på svensk arbetsmarknad. De nya industriavtalen från den 31 mars innebär en löneökningstakt på 4,1 procent 2023 och 3,3 procent 2024. De generellt fastställda lönenivåerna för de två kommande åren har också varit vägledande för flera andra branscher som nu tecknat avtal med samma nivåer.

– Det är viktigt att säkerställa att även Sveriges skolledares löner höjs generellt med minst motsvarande nivåer, säger Maria Andrén Bergström.

Legat något högre än märket tidigare

Skolledare omfattas huvudsakligen av löneavtal utan centralt fastställda utrymmen, vilket innebär att man i teorin inte har någon fastställd siffra att förhålla sig till gällande löneyrkanden. Därför har märket inte heller varit vägledande för skolledares löneutveckling tidigare. De senaste åren har både skolledare och lärare haft en löneutveckling som legat på något högre nivå än märket. Men i år kommer alltså Sveriges Skolledare att ha märket som vägledande.

– Det är en extraordinär situation i Sverige och med tanke på det är det en rimlig nivå. Vi tar vårt ansvar och kräver inte full kompensation för den höga inflationen. Vi vill inte driva på den, säger Maria Andrén Bergström.

Vad sker med de färdiga löneöversynerna? 

Ett dilemma är att det finns ett stort antal arbetsgivare som redan genomfört 2023 års löneöversyner.

– Om lönenivåerna är lägre än det fastställda märket så bör de justeras i efterhand. Det är också viktigt att komma ihåg att trots att nivån på märket är rimlig i den här situationen så handlar det ändå inte om någon reallöneökning, säger Maria Andrén Bergström.

Hon är medveten om att det inte är någon enkel uppgift för huvudmännen att göra en sådan justering i efterhand men att det är nödvändigt för att kunna bedriva en bra verksamhet i landets förskolor och skolor.

Alternativkostnaderna för att inte investera i skolledarnas löner är höga. En ännu högre omsättningstakt på skolledare riskeras med höga kostnader för nyrekryteringar och periodvis dubbla löner vid byte av skolledare på uppdragen är betydligt mer kostsamt än att prioritera skolledare i årets löneöversyner. Att lärare ser kontinuitet i skolledarskapet som en viktig parameter när de väljer arbetsgivare är en annan viktig faktor.

Sveriges Skolledare kommer att fortsätta driva sina krav om att väva in ytterligare väsentliga delar i årets löneöversyner som rätten till att få betalt för all nedlagd arbetstid samt skolledares förutsättningar för att arbete ska kunna utföras inom ramen för en normal arbetsvecka.