Fackets krav: Skolledarnas dokumentationsbörda måste utredas

I juni i år tillsatte regeringen en särskild utredare, Bo Jansson, för att utreda hur man kan minska administrationen för lärare och förskollärare. Men skolledarna fanns inte med i utredningsdirektivet. Detta trots att Statskontorets granskning, så sent som för ett år sedan, visat att rektorer och lärare tillhör de yrkesgrupper som ägnar mest tid åt administration under sin arbetsdag.

Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare säger att han blev rejält upprörd när han såg direktivet till utredaren. 

Helheten saknas i utredningsuppdraget

– Vi ser i undersökningar att skolledare lägger 65 procent av sin arbetstid på allt annat än det som är kärnuppdraget och väldigt mycket av det handlar om administration, säger Matz Nilsson.

Han konstaterar att problemet med administrationsbördan inte kommer kunna lösas eftersom helheten nu saknas i utredningsuppdraget. Dessutom har lärarnas administrationsbörda redan utretts i en tidigare statlig utredning av den särskilda utredaren Thomas Persson.

– Skolan har inte råd med en ny snäv utredning på sådant vi redan vet där man inte tittar på helheten av problemet av administrationsbördan, säger Matz Nilsson.

Han poängterar att kraven från stat och huvudmän på uppföljningar, utvärderingar och annan dokumentation har växt kraftigt under de senaste åren för såväl rektorer, lärare och förskollärare. För skolledarna handlar administrationen inte minst om den externa kontroll som "krävs" till följd av styrsystemet New Public Management, NPM. Matz Nilsson skulle önska att såväl stat som skolhuvudmän satte mer tillit till professionerna än att allt ska utvärderas.

Utredningen startar i fel ände

– Vi har enorma neddragningar i skolan. Vi har stor brist på legitimerade lärare. Vi har stor brist på extrapersonal. I det läget föreslår regeringen att utredaren ska titta på vilka andra grupper i skolan som kan utföra lärarnas administration. Det är att börja i fel ände. Vi ser att mycket av det rektorer utför idag skulle kunna utföras av annan kompetent administrativ personal men de pengarna och resurserna finns ju inte, säger han.

Matz Nilsson säger att merparten av Sveriges rektorer därför saknar det professionella stödet i den administrativa hanteringen av ekonomi, hr-frågor, kvalitet, arbetsmiljö med mera och får ägna större delen av sin arbetstid åt dokumentation. Där har regeringen möjlighet att sålla i de nationella förordningarna och lagtexterna för att minska arbetsbördan för skolledarna, menar han.

– Rektorn måste i dagsläget lägga alldeles för mycket tid på att vara administratör i stället för att vara pedagogisk ledare och fokusera på elevernas kunskapsutveckling och stötta lärarna i sitt undervisningsuppdrag, säger han.

Väntar på svar från regeringen

Förbundsordförandena Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson har därför agerat och skickat en skrivelse till regeringen där de beskriver den allvarliga situation som råder och begär att regeringen förändrar uppdraget om man på allvar vill få bukt med problemen.

– Vi har Europas högsta omsättning på rektorer i grundskolan i Sverige och det är väldigt svårt att rekrytera skolledare på grund av arbetssituationen. Regeringen borde göra om och göra rätt och lägga ett direktiv till utredaren där han ser över både vad den nationella styrningen och huvudmännens styrning skapar för administration för såväl skolledare som lärare och förskollärare, säger Matz Nilsson.

Utredningen ska vara klar senast den 1 oktober 2024.