Tre rektorer: Så stöttar vi arbetet för ökad läsförmåga

Efter vårens resultat i PIRLS är det många som startar terminen med lite extra fokus på läsning. I Skolledaren 5-23 publicerade vi en enkät med svar från tre rektorer runt om i landet på frågan ”Vad gör du för att stötta arbete för ökad läsförmåga och läsförståelse i din verksamhet?” 

Katrin Andersson är rektor F–6, Näsbyskolan, Kalix. Hon lyfter det långvariga arbetet med tidig läsutveckling som finns i Kalix kommun.

– I flera år har vi haft en anställd läs- och skrivutvecklare vilket bidragit till att vi har stort fokus på det. Men vi ser också att vi behöver stötta läsmotivationen ännu mer och träna ”läskonditionen”. Eleverna har inte ork att läsa en längre text. Det är viktigt att vi fortsätter att stötta och motivera våra elever att läsa för att öka läsförmågan.

SKUA och skrivartävling

– Vi satsar på anpassade klassuppsättningar av boklådor med skönlitteratur och de böckerna djupläser vi och bearbetar tillsammans i klasserna. Sedan har vi i Kalix kommun en skrivartävling för elever i årskurs 4 till 6, som faktiskt firar tioårsjubileum i år. Det är också en morot för eleverna till att både läsa och skriva själva. Tävlingen är frivillig men väldigt många deltar.

Vi behöver stötta läsmotivationen ännu mer och träna ”läskonditionen”.

Vidare har vi öronmärkta pengar för att satsa på skolbiblioteket och vår huvudman har sökt medel från den statliga satsningen på läromedel. Som skolledare jobbar jag och lärarna på vår skola tillsammans med övriga skolenheter i kommunen med Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, SKUA, och vi kommer också att få inspiration under hösten då Anne-Marie Körling kommer på besök för en föreläsning om bland annat pojkars läsande och lärande.

Skriva sig till lärande

Anders Wallin är rektor i Göteborg Skolområde 6, Centrum
Johannebergsskolan Estetiska f-6, Johannebergsskolan Montessori f-5, Gustaviskolan, Montessoriskolan Elyseum.

Han menar att det viktigaste i allt han och hans kollegor gör för att eleverna skall ha en chans att nå målen för undervisningen, är att stärka det ordinarie arbetet i klassen/gruppen

– Så det hoppas jag att vi kan få fortsätta med! Mer specifikt har vi sett att eleverna både behöver öva praktiskt att läsa för att träna upp läsorken utöver att arbeta med förståelsen av det man läst. Därför planerar vi för en halvtimmes läsning varje dag med klasslärarna.

– Vi gör även en satsning på vårt lilla men naggande goda bibliotek och har sökt externa medel för att uppdatera bokbeståndet. Vi kommer att skapa en läsgrupp med intresserade elever för att ta hjälp vid inköp med mera som berör biblioteket. Sedan flera år tillbaka har lärare fortbildat sig inom metoden Skriva sig till lärande, som ger en direkt koppling till vad som sedan sker i klassrummet.

Kategorisering fungerar

Anna Wijk, rektor, F–3 (F–4 under hösten), Aneby, berättar att de på hennes skola redan jobbar med många bra saker och ser goda resultat med språkutvecklande arbetssätt. 

– När vi analyserade det såg vi att vi behöver fler intensivperioder, det vill säga att fokuserat läsa varje dag 15–20 minuter. I förskoleklass har vi sett att kategorisering fungerar. Det betyder att vi har valt ut dem som har sämre ordförståelse. Under en termin har den gruppen högläsning under 10 minuter, en till två gånger per dag. Då jobbar vi med basord i olika kategorier, som mat, möbler och annat. Efter terminen klarade alla i gruppen bedömningen.

– Vi använder bildstöd för att öka förståelsen för ord och till substantiv är det ganska enkelt. Men ska vi prata känslor och abstrakta företeelser så tar vi till drama eller lek för att hitta rätt, berättar Anna Wijk.

– I medarbetargruppen samarbetar vi kring relationer och ledarskap för att skapa trygghet i verksamheten.

I medarbetargruppen samarbetar vi kring relationer och ledarskap för att skapa trygghet i verksamheten.