När tonårselever plötsligt försvinner – rektorns kamp mot hedersförtryck

När vi tänker på hedersförtryck tänker vi kanske främst på storstädernas utsatta förorter, men numera finns det över hela landet – även i en bruksort som Lilla Edet i Västra Götaland.

För rektor Sative Andersson Lilja på den lilla fristående Nya skolan kom uppvaknandet för snart åtta år sedan:

– Två flickor i tidiga tonåren bara försvann. En dag var de borta, tagna till sina hemländer för att aldrig komma tillbaka.

Når hedersnormer i elevhälsoarbetet

Skolan fick inte veta vad som hände men man misstänker tvångsgifte eller könsstympning.

– Redan då insåg jag att vi måste göra mer, mycket mer, för att stötta utsatta barn och ungdomar. Jag välkomnar verkligen de här nya skrivningarna i läroplanen.

När det stod klart att skrivningarna var på väg gjorde hon en kartläggning av personalens kunskaper i ämnet och kunde slå fast att de var otillräckliga. Därför gick hon, kuratorn och en specialpedagog, en digital utbildning anordnad av Skolverket.

– Jag var en av tiotalet rektorer, det var väldigt lärorikt. Vi har sedan kunnat sprida våra nyvunna kunskaper till hela personalen.

Kuratorn Janna Häger håller med:

– Jag förstod att när vi arbetar hälsofrämjande kommer vi åt hedersnormerna. Men då måste vi också fråga hur de har det därhemma, om de får umgås med vem de vill, om de får ha fritidsaktiviteter. Allt detta handlar ju om deras hälsa.

Samarbetar med socialtjänsten

Förutom fördjupade kunskaper om hederskultur fick de också råd om hur kunskaperna kan förmedlas i undervisningen, inte minst inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Det handlar dels om att elever ska lära sig mer om hederskulturen, dels att skolorna ska bli bättre på att upptäcka utsatta.

– Det ena hänger ihop med det andra. Med ökade kunskaper både hos oss och hos eleverna kan vi också upptäcka fler fall, säger Sative Andersson Lilja.

Hennes telefon ringer.

– Det är socialtjänsten, jag måste ta det.

När hon lagt på:

– Det handlade om ett fall där heder kan vara inblandat, men förmodligen inte. Detta är en av lärdomarna som vi dragit, att bara för att det uppstår problem för ett barn vars familj kommer från ett land där hedersnormer är vanliga, behöver inte heder vara orsaken.

Sative Andersson Lilja har ett tätt och bra samarbete med socialtjänsten och har skickat in många orosanmälningar genom åren.

– Vi har haft flera fall där socialtjänstens beslut har varit beroende av information från oss. Det vittnar om hur stor roll skolan har i det här arbetet.

”Heta stolen” – en samtalsmetod 

Nya skolan har 150 elever, varav drygt hälften har utländsk bakgrund, de flesta från Mellanöstern. Sative Andersson Lilja tar med oss till en lektion i samhällskunskap i högstadiet för att visa hur en lektion kan se ut där man flätar in kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck.  

När alla tolv elever släntrat in efter sin idrottslektion inleder försteläraren Lovisa Svenungsson Eklund med att be eleverna möblera stolarna till en halvcirkel.

– Vi ska leka Heta stolen. Det går ut på att jag läser upp ett budskap. Om ni håller med ska ni resa er upp och byta till en tom stol.

Hon börjar lite försiktigt med ”föräldrar har rätt att läsa sitt barns sms”, någon enstaka flyttar på sig. Sedan övergår hon till ett känsligare påstående, i synnerhet för familjer med hedersnormer: ”Alla får vara kär i vem de vill."

Många byter stol, men det är uppenbarligen en svår fråga för några.

– Om du är homosexuell så vågar du kanske inte säga det, säger en elev.

– Om du är kär i någon så kan det spridas överallt, säger en annan.

Sative Andersson Lilja flikar in en fråga till eleverna:

– Tycker ni att man ska gifta sig om man vill leva tillsammans?

Någon svarar ja, andra nej. Men det är en specifik ordväxling som stannar kvar hos rektorn.

– Jag såg en tv-serie där en flicka tvingades gifta sig med en äldre man, säger en flicka.

Lovisa Svenungsson Eklund ställer följdfrågan om det skulle ”kunna hända i verkligheten i Sverige?”

– Ja, svarar flickan omedelbart.

Får läsa mellan raderna

När vi lämnat klassen efter lektionen återkommer Sative Andersson Lilja till eleven.

– Under Skolverkets utbildning lärde vi oss att elever kan börja prata om andra som utsatts för förtryck för att slippa prata om sin egen situation. Den här flickan skulle kunna vara ett exempel på det.

Sative Andersson Lilja kan inte avgöra om flickan lever i en familj med hedersnormer, men hennes svar skulle kunna tyda på det. Därför håller de ett extra öga på henne.

Lovisa Svenungsson Eklund berättar att barnen var lite försiktigare än vanligt i sina svar då både rektor och media var på plats.

– Tidigare har jag hört vissa säga ”absolut, man måste gifta sig” och ”sex är helt förbjudet före äktenskapet”.

Patriarkala strukturer och tvångsgifte

Lovisa Svenungsson Eklund och Sative Andersson Lilja berättar att personalen tillsammans resonerar sig fram till hur hedersfrågorna löpande ska kunna komma in i undervisningen i olika ämnen. Hittills har de använt sig av olika kortfilmer som berört patriarkala strukturer och tvångsgifte. Och i biologin har Lovisa Svenungsson Eklund till exempel visat hur en könsstympad flicka kan se ut och berättat om myten med mödomshinnan. 

– Undervisningen skiljer sig mellan olika åldersgrupper, förklarar Sative Andersson Lilja och fortsätter:

– På lågstadiet kan det handla om att få leka med vem man vill. Och om språket. Redan i förskoleklass kan vi få höra ”Knulla din mamma!”.

Ja, ett fult språkbruk kan faktiskt börja ännu tidigare. Sative Andersson Lilja är utbildad lärare i fritidshem och kom till skolan redan 2009 då hon började på Nya skolans egen förskola.

– En pojke på fyra år som nonchalerade mig förklarade att ”jag behöver inte lyssna på kvinnor, det har min pappa sagt”. Jag tog självfallet upp detta med pappan. Och kort därefter hade familjen lämnat förskolan.

Föräldrarna viktiga

Detta är ett dilemma: går man för hårt fram riskerar man att tappa barnen. Risken är mindre när de väl börjat i skolan, men då kan föräldrar byta skola i hopp om att den ska vara mindre hård. Hur får man då med sig föräldrarna i dessa nödvändiga värderingsförändringar?

– Genom att berätta för dem att man sätter deras barn främst. Om en förälder till exempel ber att barnet inte ska vara med på idrotten, på skolresan eller på lektionen i religion så ska man inte berätta hur fel föräldern har. Man ska berätta hur bra det kommer att gå för eleven i skolan när hon deltar i allt detta.

Det finns dock stunder då Sative Andersson Lilja misströstar.

– Hemmet väger tyngre än skolan, så är det bara. Vi kan tala i timmar om barnkonventionen, om deras rätt till sina egna kroppar. Men om familjen säger något annat där hemma, då blir det svårt.

Ändå tror hon att många fler barn och ungdomar kan bli hjälpta om skolorna verkligen tar tag i frågan.

– Det går att göra skillnad, även om det kan ta många år.

Reportaget är sedan tidigare publicerat i Skolledaren 5-23