Skolledaren i stormens öga – Tema Kris & beredskap

Bristande säkerhetsplaner och lågt krisstöd från arbetsgivarna är realiteten för många skolledare, det visar siffror från Sveriges Skolledare. Ändå är varje skoldag rektors ansvar. Hur viktig krisberedskap är visar inte minst den i våras publicerade rapporten ”Säkerhet och krigsberedskap i skolan” från Sveriges Skolledare, där hälften av skolledarna uppger att de saknar tillräckligt stöd från sin arbetsgivare i frågor som rör säkerhet och krisberedskap.

Efterlyser tydligare bredskap

Två av fem skolledare uppger att arbetsgivarna helt saknar eller har en bristande plan på området. Ett enkät­resultat som fått Sveriges Skolledare att agera på olika sätt.

Det är mycket oroande siffror som vi ser i rapporten där 4 500 rektorer har intervjuats. Vi måste få en tydligare och bättre krisberedskap.

Under Almedalsveckan diskuterades frågan med bland andra Maria Elmér, undervisningsråd med ansvar för säkerhet och krisberedskap på Skolverket, och Camilla Asp, överdirektör på MSB. Förbundsordförandena Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson publicerade ett debattinlägg i Dagens Samhälle där de lyfte just att staten bör ta över hela ansvaret.

– Det är mycket oroande siffror som vi ser i rapporten där 4 500 rektorer har intervjuats. Vi måste få en tydligare och bättre krisberedskap. Pandemin visade att det fanns brister i samordningen mellan myndigheter. Det är viktigt att vi pratar med en röst.

Förutom övertagandet av huvudmannaskapet så måste den nuvarande förordningen som reglerar skolväsendet under krig och vid krigsfara kompletteras.

– Skolan ska i princip fungera som vanligt under svåra förhållanden så det behövs mer detaljerade anvisningar. Det är också viktigt att de fristående skolornas ansvar ingår i förordningen. I dag skulle ansvaret för elever i de fristående skolorna i princip försvinna, säger Matz Nilsson.

Modernare regler

I maj 2024 kan det komma besked om hur den framtida krisberedskapen ska utformas. Regeringen har tillsatt en utredning för att se över och modernisera reglerna för skolväsendet vid extraordinära händelser i fredstid, krigsfara eller krig. Utredaren ska identifiera vilka ändringar i lagstiftningen som behövs för att vid en kris trygga behovet av omsorg för vårdnadshavare som arbetar i samhällsviktig verksamhet samt för utbildning och kompetensförsörjning.

Utredaren ska även överväga just vilket ansvar enskilda huvudmän för bland annat fristående skolor ska ha vid krigsfara och krig. Utredningens resultat ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Bra att inrätta krisstab

En som tittat på sambandet skolledning och kriser ur ett jordnära perspektiv är Frida Linehagen, officer i marinen och doktorand i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan. Hon har tillsammans med Aida Alvinius, docent och universitetslektor i ledarskap vid Försvarshögskolan, och Magnus Persson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, skrivit boken ”Skolans värld möter samhällskriser”.

Frida Linehagen konstaterar att skolans rektorer gärna vill ta på sig hela ansvaret själva när en kris drabbar en skola.

– Det är en dålig strategi, det går aldrig att gardera sig helt mot kriser, men det går att underlätta hanteringen av en kris. De som har inrättat en särskild krisstab med en tydlig rollfördelning och ett delegerat ansvar mellan sig, hanterar kriser bättre.

Att ha en uppgjord plan vid kriser ger handlingsutrymme, menar hon.

– Man slipper gå från noll till 100 när något inträffar.

6 frågor att ta fasta på

En första strategi att möta kommande kriser är att inrätta en krisstab och fördela ansvaret inom gruppen runt följande frågor:

•  Vem har koll på omvärldsläget?
•  Vem sköter interna kontakter med personal och erbjuder socialt stöd?
•  Vem har kontakt med media, allmänhet, vårdnadshavare?
•  Vem tar hand om barnen?
•  Vem samordnar all information?
•  Vem sköter dokumentation?

– Det finns verkligen fog för att reflektera kring de här frågorna utifrån den egna verksamheten. Vad kan du göra själv och vad kan ni göra tillsammans i olika situationer? Resonera kring olika sammanhang och vilka utmaningar som finns. Ur det kan ni sedan bygga upp ett system och en rollfördelning som fungerar, säger Frida Linehagen.

Rektor bör krisutbildas

Frida Linehagen anser att krisperspektivet borde läggas till i utbildningen för skolledare och lärare.

– Vi har reagerat på att det saknas utbildning i krishantering för den gruppen, som många gånger är en form av krisaktörer. Mycket av ansvaret ligger på rektor och därför borde det perspektivet läggas till i utbildningen.

Matz NIlsson påpekar att det i grunden också handlar om arbets­miljön för skolledare.

– Skolledare har rätt till en trygg och säker miljö, även vid extraordinära händelser. Erfarenheterna från pandemin visar att det finns ett behov av riktlinjer för skolans verksamhet under fredstida kriser, och dagens omvärldsläge kräver en plan för hur skolorna ska agera vid höjd beredskap och i förlängningen krig. Bristen på en plan kan öka risken för att hastigheten på den redan oroande skolledar­omsättningen ökar. 

TEMA Kris & beredskap. Läs fler artiklar ur vårt tema i Skolledaren 6-2023.

Reportage: ”Den bästa beredskapen bygger vi med tillit”

Aktuellt: Lär dig leda i kris