Kritiskt remissvar om informationsskyldighet

Text: Håkan Söderberg

Utredningen som lämnade sitt förslag den 31 oktober 2023 vill införa en ny huvudregel om att information som behövs för att förebygga och bekämpa brott ska delas med brottsbekämpande myndigheter. En hänvisning till det ska införas i skollagen.

”För att kunna stoppa den grova kriminaliteten måste myndigheter och viktiga aktörer kunna dela information med de brottsbekämpande myndigheterna. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen är oerhört viktig inte minst för att vi ska kunna stoppa rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken. Vi kommer nu att skicka ut dessa förslag på remiss och därefter arbeta för att detta ska vara på plats så snart som möjligt”, sa justitieminister Gunnar Strömmer då.

Starka reaktioner

Men i skolans värld har utredningsförslaget redan väckt starka reaktioner, bland andra från SKR och Skolinspektionen som i sina remissvar bland annat lyfter vikten av att balansen i skolans grundläggande uppdrag inte ändras. Invändningar som får stöd av Sveriges Skolledare. Brottsbekämpning får inte flytta fokus från skolans egentliga uppdrag, att främja elevers lärande och utveckling,

– Vårt uppdrag är att medverka till elevers lärande och utveckling. Sveriges Skolledare ser inte att det ligger i varken i samhällets eller de enskilda elevernas intresse att skolans fokus förändras, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Förslag om uppgiftsskyldigheter

Utredaren föreslår att en ny lag om särskilda uppgiftsskyldigheter införs för att enligt uppgift förbättra och effektivisera uppgiftslämnandet från skolor till de brottsbekämpande myndigheterna.

– Det bygger på vad jag förstår att de brottsbekämpande myndigheterna har uppfattningen att det inom skolan finns viktig kunskap om enskilda elever som i dag inte kommer till myndigheternas kännedom, Men jag känner stark tveksamhet till att det är särskilt vanligt förekommande, säger hon.

Förbundet menar att det säkert kan hända att rektor nås av information om elevers riskbeteende som inte förs vidare till andra än socialtjänsten. Men då beror det på att det inte finns någon fungerande samverkanstruktur. Sveriges Skolledare tror i och för sig att skolan som organisation har nytta av ett väl fungerande samarbete mellan skola, polis och socialtjänst och, som även utredaren själv påpekar, finns detta redan i dag.

– Det viktiga är att det sker med ömsesidig respekt för de ingående organisationerna olika uppdrag. säger hon.

Det handlar om rektors yrkesetik

I sitt remissvar konstaterar Sveriges Skolledare att skolledare redan i dag har ett stort ansvar att vidarebefordra iakttagelser om enskilda elever som sammantaget kan innebära att det finns anledning att hysa oro kring minderåriga elevers situation i hemmet eller på fritiden. Syftet med de orosanmälningarna är att eleverna få adekvat hjälp att förbättra förutsättningarna för sin skolgång.

”Det handlar alltid om omsorg om eleven, aldrig repression mot eleven eller vårdnadshavare. Den balansen får inte rubbas, det handlar om rektorernas yrkesetik.”

– Det handlar alltid om empati med och omsorg om eleven, aldrig repression mot eleven eller vårdnadshavare. Den balansen får inte rubbas, det handlar om rektorernas yrkesetik, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Huvudman kan delegera

Utredaren föreslår att uppgiftslämnarskyldigheten riktas specifikt mot rektor för en skolenhet med motiveringen att det finns en överhängande risk ”en sådan skyldighet skulle uppfattas stå i strid med det utbildnings- och elevhälsofrämjande uppdrag som lärare och annan personal har idag.” Och att en sådan uppgift skulle påverka attraktiviteten i läraryrket

– Det visar att utredaren inte är insatt i dagens skolsystem. Det är helt fel att rektorns uppdrag inte skulle vara utbildnings- och elevhälsofrämjande. Och nya verksamhetsfrämmande uppgifter påverkar förstås också attraktiviteten i yrket för rektorer. Är man intresserad av brottsbekämpning väljer man sannolikt en annan karriär än skolledare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Samtidigt tror Sveriges Skolledare att en skolas kontakter med brottsbekämpande myndigheter ska lägga på en person.

– Det kan vara rektor men då är det snarare med det motsatta argumentet att det är rektor som har det övergripande ansvaret för det elevhälsofrämjande arbetet. Men med tanke på att organisationen ser olika ut hos olika huvudmän så tycker vi att skyldigheten i stället borde riktas mot huvudmannen men att möjligheten att delegera uppgiften fortfarande finns kvar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Får inte rubba förtroendet

Utredaren föreslår också att en rektor inom skolväsendet utan föregående begäran ska lämna en uppgift som framkommer i den verksamhet som rektorn ansvarar för till Polismyndigheten, om uppgiften kan antas behövas i myndighetens brottsbekämpande verksamhet

– Den delen är vi mycket kritiska till. Det kan rubba det förtroende som elever och vårdnadshavare måste känna till skolan som institution. Vi får inte upplevas som polisens förlängda arm.

Lagförslaget innehåller också en skyldighet för skolor att på begäran lämna ut en kontaktuppgift om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Redan i dag har myndigheter möjligheter att få tillgång till kontaktuppgifter från skolor med offentliga huvudmän medan samma regelverk inte gäller för alla fristående skolor.

– Här tycker vi att det är bättre att all offentligt finansierad skolverksamhet ska lyda under offentlighetsprincipen som flera tidigare utredningar visat. Här borde regeringen visa handlingskraft, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Utreder offentlighetsprincipen

Frågan om offentlighetsprincipen finns i en parallell utredning, Skolinformationsutredningen. Den har haft regeringens uppdrag att titta på frågan om för och nackdelar med offentlighetsprincipen. Men våren 2023 kom ett tilläggsdirektiv där regeringen vill att friskolorna i stället ska få en ny insynslag. Utredningen ska lämna sitt förslag den 29 mars,

– Vår uppfattning är att offentlig och privat offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av samma offentlighetsprincip, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2025, om inte remissvaren ändrar på något.