Räkna med Lena Holmdahl

TEXT: Lenita Jällhage

Den gyllene tornspiran på Stockholms stadshus med sina tre kronor är det enda som lyser upp himlen denna gråmulna dag. Utbildningsdirektören Lena Holmdahl har möten i den vackra byggnaden flera gånger i veckan men hennes kontor ligger mitt emot, på utbildningsförvaltningen, i före detta Serafimerlasarettet.
Lena Holmdahl slår sig ner vid det stora sammanträdesbordet i sitt arbetsrum. Det fyller nästan hela rummet och räcker för möten med hela hennes ledningsgrupp på nio personer.

Som utbildningsdirektör i Stockholm stad leder Lena Holmdahl en utbildningsförvaltning med 16 000 anställda, 140 grundskolor och 27 gymnasier. 
Ansvaret för förskolorna i staden flyttades i våras till en egen förskoleförvaltning. Trots det har hon ansvar för en budget på 20 miljarder, vilket är 40 procent av Stockholms stadsbudget.

Uppdrag att ta fram ny skolpengsnorm

Den 3 november 2023 presenterade skolministern Lotta Edholm (L) att Lena Holmdahl hade fått uppdraget att leda den nya statliga utredningen att ta fram en ny nationell skolpengsnorm.

Hur ska du hinna med det omfattande uppdraget parallellt med ditt arbete?

– Det gäller att prioritera tiden och fokusera på det man ägnar sig åt. Andra statliga utredare har lyckats med det före mig så det ska nog gå bra. Mitt uppdrag blir att leda en stab som består av fyra tjänster varav en huvudsekreterare som kommer att arbeta med utredningen, säger hon.

Lena Holmdahl kommer främst ha digitala möten för att sätta sig in i de olika resursfördelningssystem som finns ute i landets kommuner. Men hon kommer också behöva resa en del. 

Behöver inte börja på ruta ett

Det finns dock flera statliga utredningar som har varit inne på frågan om resurs­fördelningen till skolorna, inte minst Thomas Perssons utredning ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” som var klar i oktober 2022. I den deltog Lena Holmdahl som expert så hon kommer inte att behöva börja på ruta ett.

Det finns också flera fristående aktörer som har borrat i frågan. Linnea Lindquist, biträdande rektor på Hammarkullsskolan, är en av dem. Hon har läst tusentals kommunbudgetar för att sätta sig in i de olika sätt som kommuner över tid fördelat pengar på till skolorna. Lena Holmdahl har inte läst Linnea Lindquists böcker om resursfördelningssystemet, men ”flera av hennes debatt­inlägg”.

Står stadigt på jorden

Lena Holmdahl beskriver sig själv som något av en ”doldis” men med en grundtrygghet som gör att hon står stadigt med bägge fötterna på jorden. Kanske blir det just den egenskapen som blir hennes ”ess i rockärmen” om det blåser upp till storm om skolpengens fördelning.
Hon är medveten om att resursfördelningen till skolorna är en het fråga och att det finns många olika viljor och aktörer som har åsikter om skolpengen och även starka ekonomiska intressen.

– Jag är ödmjuk inför uppdraget, säger hon.

Hon är tydlig med att hennes uppdragsgivare är politikerna och att hon arbetar utifrån deras direktiv.

– Det är politikerna som ytterst avgör vilkas intressen de vill tillgodose, inte jag.

Min ambition är att försöka hitta transparenta lösningar som kan bli accepterade. Jag är inte intresserad av att lägga jobb och energi på ett förslag som läggs i byrålådan. Jag känner mig trygg i vad mitt uppdrag innebär och skulle aldrig ta ett uppdrag som jag inte själv bottnade i, säger hon.

Drivs av ett samhällsengagemang

Lena Holmdahl är uppvuxen i Växjö men flyttade 1985 till Stockholm och där har hon blivit kvar. Men hon hävdar att hennes småländska påbrå har följt henne genom livet.

– Ända sedan gymnasietiden har jag varit intresserad av ekonomi och har drivits av ett samhällsengagemang. Jag har alltid tyckt om att räkna och att ha ordning och reda på pengarna. För mig är pengar ett medel att kunna göra olika saker, inte ett mål i sig. Det är nog därför jag aldrig arbetat i näringslivet utan velat verka i den offentliga sektorn, säger hon.

Även om hon inte arbetat inom närings­livet så är Lena Holmdahl med sina 142 000 kronor i månaden Sveriges bäst betalda kommunala skolchef/utbildningsdirektör enligt Dagens samhälles kartläggning i mars 2023.
Hon har läst både pedagogik och ekonomi på universitetet men har ingen examen. Hon säger att hon är duktig på att styra och leda efter att ha arbetat i över 30 år med ekonomi- och resursfördelningsfrågor. Hon har arbetat som utbildningsdirektör sedan 2017 i Stockholms stad och har haft olika chefsposter i staden under 25 års tid. 

Lägger sig inte i pedagogiken

Hon sitter med i olika styrgrupper och träffar skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) minst en gång i veckan.

– Min uppgift är att skapa så bra förutsättningar, möjligheter och stöd som möjligt för stadens anställda, utifrån de resurser vi har. Jag lägger mig inte i de vardagliga skolpedagogiska frågorna, säger hon och beskriver sig som en lösningsfokuserad person som vill gå framåt.

Lena Holmdahl konstaterar att det finns många i samhället som har åsikter om skolan och vad lärarna borde göra i klassrummet men hon tillhör inte dem.  

– Jag är noga med att vi styr utifrån de uppdrag vi har och jag är trygg med att verka i en stabil och robust organisation. Det finns en tydlig styrkedja med en grundskole­direktör och grundskolechefer, gymnasie­direktör, rektorer och lärare där det är tydligt vilket ansvar var och en har, säger hon. 

Rektorerna erbjuds mycket stöd

Rektorsomsättningen är stor i många kommuner men Lena Holmdahl säger att Stockholms stad inte har så stort problem med det. Hon menar att det beror på att rektorerna i staden inte lämnas ensamma utan får mycket stöd från HR-avdelningen när det gäller att lösa personalärenden eller konflikter på ett korrekt sätt enligt regelverket. Men också i ekonomifrågor, när det exempelvis gäller upphandlingsregler eller redovisning eller att analysera och få stöd kring varför det har uppstått ett underskott.

– Stödet som vi har byggt upp har lett till att vi har många sökande till våra rektorstjänster men vi kan inte slå oss till ro för det, säger hon.

Intervjun är tidigare publicerad i Skolledaren 1-24.

FLER NYHETER

Forskningssamarbete för likvärdig utbildning
Debatt: Skolval till EU en viktig demokratiskola