Debatt i SVT om kritiserat lagförslag: ”Får oöverskådliga konsekvenser”

Under morgonen möttes Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, och justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en debatt i SVT:s Morgonstudion. Foto: Skärmdump
Aktuellt
Sveriges Skolledares kritik mot lagförslaget som kan göra rektorer skyldiga att, oombedda, lämna ut uppgifter om elever till polis debatterades i SVT under morgonen.
– Att oombett dela information tror vi kan få oöverskådliga konsekvenser, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande.
Publicerad: 2024-10-21 10:43
LÄS ÄVEN: Lagrådet riktar hård kritik mot uppgiftsskyldighet för rektorer
LÄS ÄVEN: Hårda kritiken mot lag om informationsskyldighet för rektorer
LÄS ÄVEN: Så svarar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på skolledarnas kritik
Under morgonen möttes Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, och justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en debatt i SVT:s Morgonstudion.
Anledningen är kritiken mot regeringens lagförslag om uppgiftsskyldighet för rektorer, gentemot polis.
Lagrådet menar i sin granskning att delar av lagrådsremissen är omöjliga att tillämpa, och Sveriges Skolledare har kritiserat förslaget på flera punkter och menar att det riskerar att undergräva tilliten mellan skola, elever och vårdnadshavare samtidigt som det belastar rektorer som redan idag har hög arbetsbelastning.
I förra veckan skickade Sveriges Skolledare en skrivelse till Gunnar Strömmer med sina synpunkter.
Framför allt är det punkten i lagförslaget som anger att skola, och andra myndigheter, ska lämna uppgifter oombedda, som kritiken riktas mot.
”Gör att rektorer hamnar i ett dilemma”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att förbundet delar regeringens uppfattning att gängbrottsligheten är ett allvarligt problem, och är positivt till myndighetssamverkan.
– Vi är positiva till att dela information och myndighetssamverkan, men inte att den ska vara oombedd. Det kommer göra att rektorer hamnar i ett dilemma där man inte vet om det är information som man ska dela, eller om det inte är information som man ska dela.
Gunnar Strömmer ger i Morgonstudion exempel på information de ser är relevant; droghandel i samband med raster eller umgänge med gängkriminella personer.
– Vad det handlar om för uppgifter i det konkreta fallet, det är det oftast bara skolan själv som känner till och det är lite pudelns kärna här. För det är klart att polisen kommer kunna begära in information, men ofta handlar det om information som polisen inte har, men som den som är nära eleverna varje dag har, säger han.
”Kan bli ett bekymmer för polisen”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman poängterar bland annat att de stora skolenheter som många rektorer ansvarar för, med ibland runt tusen elever, medför svårigheter kring att efterfölja lagen. Hon menar att informationen behöver vara efterfrågad, och att det ska vara tydligt vad som ska lämnas ut.
– Ska man lämna information på hörsägen, att någon har anat något? Det kan komma väldigt mycket information till polisen, som i stället blir ett bekymmer för polisen. Polisen måste vara de som vet vilken information man behöver, säger hon.
Hon konstaterar att information redan idag delas mellan myndigheter kring elever; till exempel om skolan får signaler på att en elev hamnar snett, är borta mycket från skolan eller hamnar i ett umgänge som inte är bra för eleven.
– Då kallar vi till möten eller gör en socialtjänstanmälan. Det är ju på grund av oro för barnet eller eleven, och också för att behålla tilliten till vårdnadshavarna och eleven så att de kommer tillbaka till skolan. Vi vill inte skrämma bort dem från skolan, för skola och utbildning är ju den bästa brottsförebyggande verksamheten vi har i Sverige och att oombett dela information, det tror vi kan få oöverskådliga konsekvenser, säger hon i SVT.
Analyserar kritiken
Gunnar Strömmer säger i sin tur att förslaget förenklar kring vilken information som ska delas. Han menar också att det behöver ske vid sidan av den samverkan som redan sker idag, och att det behöver kunna ske snabbt för att fånga upp elever som ännu inte är kända av polis eller socialtjänst.
– Man ska inte behöva göra en väldigt komplicerad bedömning när det gäller sekretessfrågor. Som både kan vara väldigt svår att göra som rektor och som också gör att man inte vet vad som är rätt eller fel. Där säger vi att det rätta, det är att dela information. Vi vill förenkla för dem som ska hantera det här. Det tycker jag är viktigt att ta fasta på, säger han.
Lagen väntas träda i kraft redan i januari nästa år. Enligt Gunnar Strömmer kommer man i nästa steg att analysera kritiken från Lagrådet och Sveriges Skolledare:
– Det tar jag på största allvar. Vi har ett väldigt starkt, gemensamt intresse av att det här ska fungera i praktiken. Sen är vår intention naturligtvis att komma tillbaka med ett förslag till riksdagen som fångar alla de problem som vi vill möta med de här verktygen.
LÄS ÄVEN: Rektorernas reaktion på nya lagförslaget: ”Bekymmersamt”
LÄS ÄVEN: Efter hårda kritiken - regeringen går vidare med lagförslag
LÄS ÄVEN: Skolledarnas svar till ministern: ”Skadar tilliten”