Kraven: Rollen biträdande rektor måste bli tydligare
”Vi vill att staten utreder om ansvarsnivån i skollagen, ska titulaturen biträdande rektor skrivas in i skollagen som en egen befattning?”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Fotokollage: Johan Thörnqvist
Teman Ska biträdande rektor skrivas in i skollagen – och hur ska deras roll, mandat och befogenheter utformas? Det är en av frågorna kring biträdande rektorer som Sveriges Skolledare vill se ett svar på.
Publicerad: 2024-10-29 09:56
Text: Håkan Söderberg
Tema: Biträdande rektorer
Det finns fler biträdande rektorer än rektorer i Sverige. Vad befattningen innebär eller ska innebära är mycket oklart och varierande. Titeln finns inte i skollagen och biträdande rektor har enligt lag egentligen vare sig mandat eller befogenhet att organisera en skolenhet. Ändå finns en allt starkare trend som handlar om större skolområden som leds av en områdesrektor medan de ingående enheterna trots att de inte ligger nära varandra leds av biträdande rektorer. Samtidigt finns enskilda skolor där rektor själv har mandat att utse sin ledningsstruktur och där man kan tillsammans skapar en effektiv verksamhet.
Här samlar vi alla texter i Tema: Biträdande ur Skolledaren nr 7 2024:
Biträdande rektorer: ”Det måste bli tydligare vad som gäller”
Över hälften på rektorsprogrammet är biträdande
Förra läsåret fanns 5 682 rektorer i skolväsendet och 7 108 ”övriga skolledare”, de flesta med funktionen biträdande rektor.
Sedan ett antal år är alltså antalet biträdande rektorer fler än antalet rektorer i är förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och komvux. Att biträdande rektorer har en viktig roll i svensk skola är det knappast någon som ifrågasätter. Men befattningen finns inte reglerad i skollagen och vad biträdande rektor egentligen har för mandat och befogenheter är oklart.
– Det är ett strukturfel. Vi vill att staten utreder om ansvarsnivån i skollagen, ska titulaturen biträdande rektor skrivas in i skollagen som en egen befattning, vad är statens viljeinriktning? Det är viktigt att rektor äger beslutanderätten enligt skollagen över utformningen av sin egen inre organisation och vilken ledningsstruktur enheten har behov av för att utveckla undervisningen. Man bör också titta på om professionsprogrammet ska kompletteras med en utbildning för biträdande rektorer säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.
”Reder i de juridiska begreppen”
Kanske kan något svar komma till sommaren nästa år när Maria Hahne, till vardags rektor för Luleå gymnasieskola, lämnar över sin utredning om rektorers förutsättningar och ledarskap.
– Biträdande rektorer är något som är viktigt att vi får en förståelse för men frågan tas inte specifikt upp i utredningens direktiv. Just nu reder vi bland annat i de juridiska greppen i skollagen kring skolenheter och hur rektorers pedagogiska ledarskap skrivs, säger hon.
Kanske blir det även svårt att undvika frågan med tanke på de direktiv som hon faktiskt har. Maria Hahne ska föreslå hur rektorers förutsättningar för sitt uppdrag kan förbättras, till exempel när det gäller rektorsområdenas storlek och hur omsättningen av rektorer kan minska. Utredningen ska också föreslå åtgärder för att minska rektorers administrativa börda och andra uppgifter som tar tid från det pedagogiska ledarskapet, analysera och vid behov föreslå vilka särskilda behörighetskrav som ska ställas på den som anställs som rektor och lämna förslag som syftar till att skickliga rektorer ska söka sig till och stanna kvar längre på förskolor och skolor med stora utmaningar. Hon har två sekreterare till hjälp och en expertgrupp där bland andra representanter för Sveriges Skolledare, Sveriges Lärare, Skolverket och Skolinspektionen med flera ingår. Utredningen är omfattande och spänner över förskola till vuxenutbildning. Man har också kontakter med andra pågående utredningar inom skolans värld.
– Det pågår ett antal andra utredningar inom utbildning och det finns rapporter exempelvis Ulf Leos och Roger Perssons gedigna studie om skolledares arbetsmiljö, säger Maria Hahne.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Maria Hahne och Ulrika Rosengren. Foto: Ola Westerberg/Johanna Säll/Skolinspektionen
Diskterat tematisk granskning av biträdande
Senast den 12 juni 2025 ska utredningen lämnas över till regeringen.
– Utmaningen är att lägga fram tydliga och genomförbara förslag som jag hoppas att politiken ska kunna fatta beslut kring, säger Maria Hahne.
En av dem som finns med i Maria Hahnes expertgrupp är Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen. Hon har själv varit både rektor och biträdande rektor. Skolinspektionen har som uppgift att alla elever i skolan ska få bra utbildning. Hon konstaterar att det inte är inspektionens uppgift att granska hur verksamheten i sig är organiserad – så länge den lever upp till författningarnas krav.
– Vi har alltid elevens perspektiv, att skolan har den kompetens som krävs och uppfyller de kvalitetsaspekter som finns för att eleverna ska få en god utbildning, säger Ulrika Rosengren.
Frågan om en tematisk granskning av biträdande rektorer i någon form har varit uppe till diskussion.
– Hittills har vi prioriterat annat men det kan mycket väl komma upp förslag igen, säger hon.
Att trenden med allt större skolområden, med en övergripande rektor och biträdande rektorer, skulle leda till problem har man ännu inte stött på i någon större omfattning.
– Det vi sett är att man ibland delar upp ledarskapet, att en rektor tar hand om klass 1,3 och 5 och en annan 2, 4 och 6 och en tredje rektor ansvarar för fritidshemmen. Det kan då bli svårt att vid varje tillfälle ha tydlighet i vem som ansvarar för vilka elever. Då har organisationen inte alltid varit funktionell, säger Ulrika Rosengren.
”Skolenhet som begrepp måste förtydligas”
Frågan om trenden med allt större skolområden engagerar Sveriges Skolledare.
– Vi är tydliga med vad vi vill i vårt professions- och yrkespolitiska program kring den här frågan. Skolenhet som organisatoriskt begrepp behöver förtydligas och domstolspraxis gällande geografisk utformning av skolenheter följas. Skollagen är skriven utifrån att rektor ska kunna utöva verksamhetsnära ledarskap. Nu finns en risk att en rektor får ett allt större ansvar men kommer längre och längre från verksamheten, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, är medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner, ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. Men frågan om den starka trenden med så kallade storrektorer vill man inte ta ställning till utan hänvisar via pressekreteraren Karin Lagerholm till de kommuner som genomfört sådana omorganisationer. Här kan du läsa om Göteborg som haft modellen sedan 2021.
”Rektor ska besluta om egna organisationen”
En annan sida av saken handlar mer om olika varianter av delat ledarskap. Läs här om hur Stordammens skola i Uppsala skapat ett ”dream team” med rektor och biträdande rektorer.
– Vi ser gärna ett nära delat ledarskap, men det ska vara rektor som beslutar om den egna organisationen. Inom samma enhet som Stordammen är det inga problem. Men nu kan man se att skolhuvudmännen anställer på egna enheter men det är en områdesrektor som ska bära huvudansvaret kanske en halv mil bort, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Att det finns behov av biträdande rektor är det ingen tvekan om.
– Absolut. Det är våra medlemmar och vi verkar för dem utifrån behov. Det är tydlighet kring förutsättningarna i uppdraget som behövs, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Visste du att ...
… Sveriges Skolledare har ett nätverk för medlemmar som är biträdande rektorer? Genom nätverket kan du få kompetensutveckling och byta erfarenheter med andra biträdande rektorer. Håll utkik efter aktuella datum för träffarna, som sker via Teams, här.
… du i Sveriges Skolledares lönebilaga Din Lön som kommer ut med Skolledaren i början på nästa år kan se lönestatistik för kategorin biträdande rektor?
… Lärarfortbildning AB anordnar en tredagars-kurs digitalt för dig som vill växa som biträdande rektor? När den här tidningen kommer ut har höstens tillfälle redan hunnit dra igång, men nästa ges till våren 2025 (31 mars–1 april och 29 april). Läs mer här.
