Hoppa till huvudinnehåll

Efter kritiserade lagförslaget – så svarar ministern skolledarna

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, lagbok, Gunnar Strömmer. Foto: Ola Westerberg/Tommy Hvitfeldt/Linnea Engberg/Regeringskansliet

”Rektor ska prioritera brottsbekämpningen före kunskapsuppdraget. Det är ingen liten förändring”, säger Ann-Charotte Gavelin Rydman efter Gunnar Strömmers svar på skolledarnas kritik. Foto: Ola Westerberg/Tommy Hvidteldt/Linnea Engberg/Regeringskansliet.

Aktuellt Lagförslaget som ska göra rektorer skyldiga att lämna ut uppgifter om elever och lärare till bland annat polis har mötts av hård kritik från skolledare. Så här svarar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på kritiken.

Publicerad: 2024-10-03 13:30

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Hårda kritiken mot lag om informationsskyldighet för rektorer

Lagrådsremissen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen” väntas gälla från januari 2025 och innebär att flera myndigheter, kommuner, regioner och skolor ska lämna ut uppgifter till polis och andra myndigheter. Lagen anger att det är rektor som blir skyldig att lämna ut uppgifter, både på begäran och på eget initiativ.

Sveriges Skolledare är mycket kritiska till lagförslaget och pekar bland annat på att ansvaret bör ligga på huvudman, att skolledare redan i dag har en hög arbetsbelastning och riskerar att utsättas för hot och våld och att en sådan skyldighet skadar tilliten mellan elever, vårdnadshavare och skola.

Ministerns svar: ”Tar hänsyn”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare, har också varnat för att den höga rektorsomsättningen kan försvåra möjligheterna att följa lagen. 

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) svarar på Skolledarens frågor i mejl. På frågan om hur han ser på den oro som skolledare lyft kring tilliten mellan elev och skola, svarar han att ett ökat informationsflöde krävs för att hindra den organiserade brottsligheten.

– För att kunna trycka tillbaka brottsligheten krävs att myndigheter och andra aktörer, till exempel skolan, bidrar med information till de brottsbekämpande myndigheterna. Med det sagt är förtroendet mellan elever, vårdnadshavare och skolan förstås mycket viktigt. För att förtroendet ska kunna bibehållas behöver skolmiljön också bli en trygg plats, fri från brottslighet. Det kan förslagen bidra till, säger Gunnar Strömmer och fortsätter:

– Skolor kan redan i dag lämna ut vissa uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Ett tydligare regelverk kring uppgiftslämnandet bör skapa ökad förståelse bland elever och föräldrar för att utlämnande också sker. Lagrådsremissens förslag tar också särskild hänsyn till skolans särställning och vikten av förtroendet för verksamheten.

Arbetsbördan som vilar på landets rektorer är idag hög. Hur ska skolledarna hinna med detta uppdrag?

– Syftet med förslaget är ett ökat uppgiftslämnande, vilket i sig kan skapa ett visst merarbete. Men de nya reglerna ska samtidigt förenkla och effektivisera uppgiftslämnandet. Rektorerna behöver inte längre göra komplicerade sekretessprövningar innan uppgifterna lämnas ut vilket i sin tur kommer att vara tidsbesparande, säger Gunnar Strömmer.

Rektorsomsättningen är hög i Sverige, och Sveriges Skolledare pekar på att det krävs en kontinuitet och ett förtroende mellan instanserna för att uppgiftslämnande ska fungera. Hur har den frågan tagits i beaktande och hur ser du på den problematiken?

– Det är förstås viktigt att man även i fortsättningen kan rekrytera och behålla de bäst lämpade personerna på rektorspositioner för att på så sätt skapa kontinuitet och förtroende. Vi hoppas att uppgiftsskyldigheten också kommer att leda till ökad trygghet i skolan och förenklade bedömningar för rektorn som redan i dag har ansvar för att lämna ut uppgifter.

Kritiken mot ministerns svar

Ann-Charlotte Gavelin Rydman konstaterar också att det inte är något nytt att rektorer har möjlighet att lämna ut uppgifter. Men hon ser en tydlig förändring för skolledare i och med lagförslaget.

– Att lämna ut uppgifter eller till och med polisanmäla har man kunnat göra förut och det har också gjorts när så befunnits nödvändigt. Det som är nytt är att rektor inte längre får göra någon egen professionell bedömning utifrån elevens bästa. Rektor ska prioritera brottsbekämpningen före kunskapsuppdraget. Det är ingen liten förändring, säger hon efter ministerns svar.

Hon menar att utredningen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen” visar på en okunskap om rektorers verklighet.

– Skrivningarna i den utredning som ligger till grund för lagrådsremissen visar på en okunskap om rektors uppdrag. Att kombinera ansvaret för elevhälsans insatser med att samtidigt agera förhörsledare är omöjligt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Måste se till våra medlemmars arbetsmiljö”

Hon är också kritisk mot hur lagen kommer påverka skolledare och deras förutsättningar i längden. 

– Som facklig organisation måste vi också se till våra medlemmars arbetsmiljö. Vem kommer att granska att rektor lever upp till sin uppgiftslämnarskyldighet? Vilka sanktioner kan komma att bli aktuella? Detta framgår inte alls av förslaget, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.  

Fakta: Det här innebär förslaget

För skolans och rektorernas del gäller uppgiftsskyldigheten om den begärs av polis eller annan brottsbekämpande myndighet, enligt lagförslaget.

Däremot ska uppgifter inte lämnas ut om det finns en sekretessbestämmelse eller en tystnadsplikt, och att övervägande skäl finns för att skydda uppgiften.

Rektorer ska också lämna ut uppgifter utan begäran, om de anses behövas i det brottsbekämpande arbetet.

Enligt regeringens förslag går det inte att helt och hållet specificera vilka uppgifter det rör sig om, men man ger som exempel:

  • Uppgifter om brottslighet som utövats i anslutning till skolmiljön, eller uppgifter om förestående brottslighet på skolan.
  • Uppgifter om en elev eller elevens umgängeskrets.
  • Uppgifter om personer som rör sig i anslutning till skolan utan att vara elev.
  • Vårdnadshavare eller anhöriga som begått, eller misstänks begå, brott.
  • Uppgifter om anställda, misstankar om tillhörighet i ett kriminellt nätverk, den anställdes umgänge och sociala kretsar.
  • Uppgifter om att elever har tillgång till patroner eller stöldgods, hämtas av kända kriminella eller bär på stora summor pengar.
  • Det gäller även uppgifter om att en person riskerar att utsättas för brott.
  • Uppgifter om misstankar att en elev kan bli en ensamagerande gärningsperson eller begå allvarliga våldsbrott.
  • Uppgifter om närvaro och frånvaro, eller uppgifter om var en person befunnit sig eller kommer befinna sig vid en viss tidpunkt.

Källa: Lagrådsremissen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen”

Fler nyheter

Påhl Ruin, bokomslag Hedersförtryck – så kan skolan motverka det

Böcker: Så kan skolledare arbeta mot hedersförtryck

Böcker Begreppet ”heder” lades till i läroplanen inför läsåret 22–23. Samtidigt är mörkertalet stort kring hur många barn och elever som lever med hedersförtryck. Författaren och journalisten Påhl Ruin har gett ut boken ”Heders­förtryck – så kan skolan motverka det”.

Rektor Linda Ahlin och läraren Karin Alesson. Foto: Privat

Så utmanar rektor Linda eleverna att läsa mer

Aktuellt Nästan 45 000 fjärdeklassare slutförde tävlingen ”Den stora läsutmaningen” i fjol. På Rönnbyskolan i Västerås ser rektor Linda Åhlin läsutmaningen som ett sätt av flera att locka eleverna till läsning.

Hård kritik mot lag om uppgiftsskyldighet för rektorer

Aktuellt Enligt ett nytt lagförslag kan rektorer bli skyldiga att lämna ut uppgifter om elever och personal till polisen. Regeringen går nu vidare med den hårt kritiserade frågan om informationsskyldighet för skolan. – Det är ett mycket bekymmersamt utgångsläge för rektorer som redan är tyngda av hög arbetsbelastning och en stor risk för hot och våld, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Efter Skolverkets nya siffror: ”Ovärdigt en välfärdsstat”

Aktuellt Slutbetygen för årskurs nio sjunker i år, enligt Skolverkets nya siffror. Statistiken visar också att elevens socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll. – Att det framförallt handlar om ungdomar med sämre förutsättningar hemma är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Sveriges Skolledare.

Hämtar fler