Hög omsättning på biträdande rektorer – efter omorganisationen

Text: Håkan Söderberg

På höstterminen 2021 bildades så kallade skolområden i Göteborg, något som uppmärksammats i bland annat Skolledaren tidigare.

Men hur har utfallet blivit när tre år har gått?

Områdena består av en eller flera skol­enheter som leds av en rektor medan biträdande rektorer har tagit över gamla rektorsrollen på respektive skola och arbetar nära elever. I princip har det handlat om 180 rektorer som blivit 75. Målet var att öka likvärdigheten och få en bättre organisation. Men skolledare har under åren vittnat om otydliga roller, hög arbetsbelastning och skolor utspridda över för stora geografiska områden. Anders Ehlén, ordförande för Sveriges Skolledare i Göteborg menar att det finns både för- och nackdelar med den nya organisationen.

– Grundincitamentet har varit att skapa en robustare organisation genom sammanslagningar och det har burit frukt på sina håll. Enheter som blivit ett skolområde har kommit närmare varandra, man har fått bra synergi­effekter som samordning av speciallärartjänster, elevhälsoarbete, och så vidare, säger han.

”Barnsjukdomar att hantera”

Men när det kommer till de ”mjukare” värdena är bilden en annan. När 180 rektorer ska bli 75 kan det knappast ske utan friktion.

– Det var många rektorer som tackade för kaffet och flyttade. Det var i och för sig glädjande för en del kommuner runt om Göteborg som fick mycket kompetens, säger han.

Omsättningen har fortsatt vara stor men numera är det i första hand biträdande rektor som byter skola eller lämnar skolans värld.

– Det har i princip varit en i veckan som slutat, men nu har det blivit något färre. Jag vill inte döma ut systemet men det finns fortfarande en del barnsjukdomar att hantera. Skolledare ska bli chef över andra skolledare, helt nya orutinerade biträdande rektorer ska samsas med gamla och erfarna. Det blir en del gnissel när 180 rektorer ska bli 75 och ibland har det hänt att en som tidigare varit rektor på en enhet, plötsligt är biträdande rektor på samma enhet, säger Anders Ehlén.

”Börjar stabiliseras”

Martin Palm är utredningschef på grundskoleförvaltningen i Göteborg. Han är kanske inte oväntat positiv till omorganisationen.

– Att vara rektor är ett brett och djupt uppdrag med ett oerhört antal frågor att ansvara för. Och ofta är man ensam och utsatt. Här får man ett strategiskt ansvar men kan också känna att man jobbar tillsammans i ett ledningsteam, med biträdande rektorer i hela skolområdet. Det ger också andra möjligheter till stödprocesser inom hr, ekonomi, digitalisering och annat, säger han.

Men hur ser han då på rektorsomsättningen?

– Det är ju inte bra men jag tror det börjar stabiliseras. Det är ingen omsättning på rektorer utan det är biträdande rektorer. En sak hos oss har varit att det är ett större steg att bli biträdande rektor i den här organisationen än på andra håll. Det följer med ett personalansvar som man måste ta, säger Martin Palm.

Det har också funnits en del kritik mot organisationen, som handlat om att man kan misstänka att kommuner genomför ”storrektorsområden” av ekonomiska skäl. Att biträdande rektorer helt enkelt blir billigare. Men det håller inte Martin Palm med om.

– Skolledare är nog det yrke jag har allra mest respekt för och ur min synvinkel var den enda ekonomiska aspekten på vår omorganisering att ge rektorer bättre förutsättningar för en flexiblare och mer hållbar ekonomistyrning. säger han.

Förslag på lösning

Anders Ehlén talar om att en lösning skulle kunna vara att de som i dag är biträdande rektor i stället blir rektor för den enhet man är ansvarig för. Martin Palm vill inte kommentera det men menar att man hela tiden måste arbeta med frågorna.

– Vi får fortsätta att jobba med skolledares förutsättningar och ledarutveckling. Att vi tillsammans gör vårt bästa för det som är grunduppdraget – undervisning och kunskapsutveckling hos eleverna, säger Martin Palm.

Det senare håller Anders Ehlén med om.

– Vårt uppdrag är att säkra varje elevs rätt till utbildning och kunskapsutveckling, det får vi inte glömma bort. I Göteborg har vi en mörk utveckling där meritvärdesutvecklingen går i stå. Där har vi en del att jobba med, konstaterar han.

Trend med stora skolområden

Göteborgs stad är inte ensam om att testa varianter av skolområden. Det är snarare en kraftig trend. Flera kommuner runt om i landet har genomfört eller håller på att genomföra liknande förändringar med varierande resultat. Det är bland andra Umeå, Skellefteå, Kristianstad, Nacka och Sjöbo.

Omorganisationen i Sjöbo fick hård kritik av både Sveriges Skolledare, Sveriges Lärare och enskilda rektorer när den genomfördes.

– Det är beklämmande att se att man inte har tagit rektorerna på allvar utan i stället valt att köra över dem. Om man styr utan att engagera och involvera sina rektorer och lärare så riskerar man bara glapp och motstånd. Framgångsrika skolkommuner involverar rektorer och lärare i sina beslut och utvecklingsinsatser, sa Matz Nilsson, som då delade ordförande­skapet för Sveriges Skolledare med Ann-Charlotte Gavelin Rydman.