Så sätter rektor Gezim fokus på det friska i förskolan

Text: Lenita Jällhage 

LÄS ÄVEN: Rektor Johannas satsning på fritidshemmet ger resultat

LÄS ÄVEN: Rektor Marias metod för elevhälsa får hela gruppen att må bra

För åtta år sedan tog Gezim Isufi över som rektor på Nydala förskola i Malmö och ett år senare blev han även rektor på förskolorna Maryhill och Frövik. 

Totalt har han ansvar för 90 medarbetare, 366 barn och många föräldrakontakter.

– Utan stödet i ledningsgruppen hade jag inte kunnat ha ansvar för så stora för­skolor. Jag har fyra personer som stöder mig, förste förskollärarna i det pedagogiska ansvaret och de biträdande rektorerna i det administrativa och medarbetaransvaret, säger Gezim Isufi.

Han utstrålar en mix av tryggt lugn och sprudlande energi när han berättar om sina verksamheter. Han började sin yrkesbana inom skolan som 19-åring. Under lärarutbildningen arbetade han som resurs åt barn med särskilda behov. Han jobbade som grundskollärare i tolv år innan han blev rektor inom förskolan för fjorton år sedan.

– Jag fick nyligen guldklockan för 25 års tjänst här i Malmö, säger han.

”Jag tror filosofen Aristoteles uttryckte det ungefär så här: En vision utan struktur är drömmeri men struktur utan vision blir slentrian. Det bär vi med oss”, säger Gezim Isufi. Här framför tavlan med frisknärvaro. Foto: Christian Örnberg

Fokuserar på det som fungerar

Gezim Isufi arbetar strategiskt och utvecklande på sina förskolor.

– Jag är en person som lever av idéer. Jag tycker inte att saker kan hindra utan det enda som kan hindra mig är min egen tanke, men först vill jag prova om en idé är möjlig, säger han.

På förskolorna arbetar man utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Fokuset är på det friska, det som fungerar.

– Genom att undersöka det friska i verksamheterna kan vi upptäcka det som fungerar bra i balans med det som fungerar mindre bra och skapa metoder utifrån det, säger Gezim Isufi.

Systematisk arbetsglädje

På förskolorna har man som ett komplement till det systematiska arbetsmiljö­arbetet, SAM, utvecklat vad man kallar systematisk arbetsmiljöglädje, SAG. Man gör friskronder samtidigt som skyddsronder för att hitta friskfaktorer som man kan arbeta vidare med i friskrapporter. Frisk-ronder görs två gånger per termin sedan år 2020.

– I vårt systematiska kvalitetsarbete gör pedagogerna även en egen friskrond, minst en gång i månaden, under sin reflektionstid. De tänker igenom vad de gör bra och lägger in det i dokumentationen som vi ledare får ta del av, säger han.

Gezim Isufis vision för förskolan bygger på en dikt han skrivit – ”Barnens värld”. Foto: Christian Örnberg

Utvecklat en pedagogisk vision

En hälsogrupp på förskolorna, bestående av medarbetare, tar fram förslag som ledningen får ta ställning till. Det har bland annat lett till att alla anställda har en halvtimmes schemalagd hälsopromenad i veckan för återhämtning och att medarbetarna hjälper varandra att ta återhämtningspauser.

Förskolorna har kommit olika långt i det hälsofrämjande arbetet. För ledningen har det varit viktigt att hålla i strukturen men även att arbeta vidare med medarbetarna kring den pedagogiska visionen ”Barnens värld”, som Gezim Isufi utvecklat.

Ursprunget till visionen ”Barnens värld” kommer från en dikt som Gezim Isufi har skrivit. Medarbetarna har omvandlat den till sina tankar om arbetet med barnen utifrån förskolornas olika ingångar: musik och språkutveckling, konst och skapande och hållbarhet. För att få energi och sprida sin vision har förskolorna till och med producerat en sång om ”Barnens värld” tillsammans, som ligger på Spotify.

Området Nydala, där Nydala förskola ligger, består av flerfamiljshus från 1960-talet. Det klassas av polisen som ett särskilt utsatt område i Malmö. Inne på förskolan är miljön närmast magisk. Det är visuellt och inbjudande i synnerhet i det stora rummet som kallas ”barnens planet”. Rummet har massor av platser där barnen kan utforska och skapa. Foto: Christian Örnberg

Kräver struktur av ledning och personal

När Gezim Isufi började på förskolorna var ofta arbetsplatsträffarna fyllda av klagomål. Genom att ersätta åtminstone hälften av klagomålen med önskemål har de tränat sig på att hitta saker i verksamheterna som fungerar bra. Det skapar en bättre balans mellan det som är tufft att prata om och vad man faktiskt gör bra och kan utveckla.

Gezim Isufi säger att det har krävt mycket engagemang och struktur från ledning och personal, men att det har varit värt det eftersom det fått sådan stor effekt. En del personal har haft lättare att uppmuntra synsättet medan andra varit mer tveksamma.

– Jag har fått reaktioner att det har varit trams och drömmeri och att man har ”viktigare saker att göra”. Det är fantastiskt att personer med det kritiska mindsetet jobbar kvar i verksamheten. De är otroligt viktiga eftersom de kan berätta för andra vad de störde sig på, men att det gick att förändra sitt tankesätt, säger han.

Kompetensutveckling

För att ta vara på alla anställdas kunskaper, även de icke formella, har han även efterforskat andra talanger. Sådant som personalen brinner för som att sjunga, dansa, sy eller annat. Men man lägger också mycket tid på kompetens­utveckling.

– I våra verksamheter ska idéer, drömmar och fantasi få utrymme även hos de vuxna. Det har påverkat pedagogerna positivt att få använda sina talanger i arbetet med barnen och barnen märker av deras entusiasm, säger Gezim Isufi.

Dagarna börjar och slutar med att personalen ofta uttrycker idéer som man bär på. Gezim Isufi samlar dem i en idébank och undersöker vilka som kan förverkligas.

Även i ledningsgruppen har man tydliggjort hur man vill leda och kommit fram till att man vill vara medmänskliga, konsekventa och kloka vägvisare.

Man arbetar också utifrån professorn Aron Antonovskys tankar att man ska arbeta utifrån att det ska kännas meningsfullt, begripligt och hanterbart.

– Och det viktigaste är att det känns meningsfullt, att visionen berör. För även om du begriper något och kan utföra det behöver du hitta syftet med varför du ska göra det. Annars startar man och det låter stort men ger ingenting, säger han.

Positivt skvaller om kolleger samlas på en anslagstavla på förskolan. Foto: Christian Örnberg

Positivt ”skvaller” 

Gezim Isufi säger att genom att ha ett hoppfullt mindset försöker de tänka att även om något är jobbigt i stunden, så har de hopp om att det ska bli bättre när de jobbar med det tillsammans. Då blir det lättare att ta tag i utmaningar där det inte fungerar.

Han beskriver hur personal har förändrats: De trivs bättre på arbetet, är inte rädda att uttrycka idéer eller åsikter och upplever större arbetsglädje, kreativitet samt engagemang.

Under resans gång har pedagogerna också börjat uppmuntra varandras positiva sidor.

– Man har börjat ”skvallra” positivt om varandra. Idén uppstod i personalen efter att någon av dem börjat sätta upp uppmuntrande citat om kollegor på gula lappar på förskolans väggar. Vi hade en hemlig positiv glädjespridare bland oss, säger han.

”Kan se hur pedagogerna arbetat med sig själva”

Han har själv fått ett positivt skvaller av personalen som han läser upp. Det är ett långt mejl fyllt av värmande lovord. Det står bland annat att Gezim Isufi arbetar ”kontinuerligt för att skapa en arbetsglädje som präglas av motivation, glädje och välmående. Att han är ledaren som ”känner vägen, går vägen och visar vägen.”

– Det är lite häftigt. Jag kan se hur pedagogerna har arbetat med sig själva och tillsammans under en längre tid för att våga uttrycka sig som de gör i det positiva skvallret. Och det finns positivt skvaller om varje person på förskolorna. De skvallrar positivt om barnen också när de sitter i grupper och säger fina ord och uppmärksammar varandra, säger han.

Vårdnadshavare mejlade

Det var ett mejl från ett par vårdnads­havare som blev startskottet för det systematiska arbetet med arbetsglädje. Gezim Isufi trodde att det långa mejlet innehöll klagomål men det visade sig innehålla positiv feedback där föräldrarna tackade pedagogerna för deras goda arbete på en av avdelningarna.

– Vi hade tydliga och klara rutiner när det kom klagomål. Men inga rutiner när det gällde positiv feedback. Därför beslöt jag att vi i ledningsgruppen skulle hantera den positiva feedbacken med samma allvar som klagomål, säger Gezim Isufi.

Tillsammans med ledningsgruppen kallade han personalen på den aktuella avdelningen till ett utredande samtal. Skillnaden var att man skulle utreda vad pedagogerna hade gjort bra och ta det vidare med åtgärder och uppföljning. Han beskriver att personalen var nästan mållös när han berättade om hur föräldrarnas beskrev deras fantastiska arbete. Och att de hade samlats för att utreda hur de kunde arbeta vidare med deras arbete.

– Den stunden var magisk. Jag ville att det skulle bli en tankeställare för oss alla att vi lägger så mycket fokus på att utreda saker som inte fungerar men inte alls samma fokus på det vi gör bra, säger Gezim Isufi.