Hoppa till huvudinnehåll

Här låter rektorn eleverna intervjua nya lärare

Ann-Charlotte Låks på Staffangymnasiet tillsammans med eleven Aya Saaeddin, som går sista året på teknikprogrammet, inför en anställningsintervju. Foto: Privat

Ann-Charlotte Låks på Staffangymnasiet tillsammans med eleven Aya Saaeddin, som går sista året på teknikprogrammet, inför en anställningsintervju. Foto: Privat

Aktuellt Rektorn Ann-Charlotte Låks låter gymnasieelever vara med vid anställningsintervjuer på Staffangymnasiet i Söderhamn.

– Fördelarna är många, säger hon.

Publicerad: 2024-10-18 09:04

Text: Lenita Jällhage

LÄS ÄVEN: Rektorn: Så lyckas jag med rekryteringar

LÄS ÄVEN: Rektorer: Svårare att anställa behörig personal

Anställningsintervjuerna där elever deltar är inte så vanligt i Sverige, även om det förekommer. Ann-Charlotte Låks har varit rektor på Staffangymnasiet i åtta år men för drygt ett år sedan beslöt hon att involvera elever när hon skulle anställa två nya skolsköterskor till skolan.

– Vi har ingen nedskriven policy kring detta utan vi gör det i möjligaste mån. Om vi behöver rekrytera på sommarlov har det inte varit möjligt. Vi har inte haft så stor omsättning på personal på vår skola men förutom skolsköterskorna har elever hitintills varit med vid anställningsintervjuerna av en kurator och en mattelärare, säger hon.

Får en bild av personalens elevsyn

Både elever och lärare på Staffangymnasiet uppskattar att elever under det senaste året varit med vid nyrekryteringar av personal.

– När det gäller fördelarna så får jag en jättebra bild av den potentiella lärarens, skolsköterskans eller kuratorns elevsyn. Även om en anställningsintervju är en speciell situation så kan jag se hur de bemöter eleverna och få en inblick i hur de skulle kunna fungera i klassrummet. Om jag ställer en fråga, är det då bara mig man tittar på eller bjuder man in eleverna i samtalet. Det har funnits lärare som, trots att det sitter två elever med vid intervjun, pratar om eleverna som dem som gör si eller så. Då är det stor röd flagg för mig, säger Ann-Charlotte Låks.

Elevkåren undersökte på Instagram

Hon säger att en annan fördel som är minst lika viktig är att eleverna får känna att det är deras skola.

– Att det är vi tillsammans och att det inte är personal mot eleverna, utan det är vi som gör det här ihop, säger hon.

Det är också en fördel för de elever som deltar att de får en inblick i hur rekryteringar fungerar när de själva ska söka arbete.

Hon berättar att när de sökte ny matte/fysiklärare så fick även elevkåren lägga ut på sin Instagram där de frågade: ”Vad tycker du är viktiga egenskaper hos en blivande matte/fysiklärare? Vi ska hitta en ny.” Elevkåren samlade sedan in svaren och rektorn fick del av dem.

– Jag läste svaren och kunde ta till mig det och ta med det som en del i intervjuerna, plus att eleverna som då var med fick fundera på egna frågeställningar, säger Ann-Charlotte Låks.

Diskterar för- och nackdelar

Vid rekryteringarna har det varit med två elever som rektorn fått tips om från elevkåren eller som mentorerna har föreslagit. Det har varit olika elever beroende på vilken kompetens som skolan ska rekrytera.

– När vi sökte matte/fysik lärare så var det två elever från teknikprogrammet som var med eftersom det var där större delen av tjänsten skulle ligga. Och när vi skulle rekrytera en kurator hade vi en yrkeselev och en elev som gick på ett högskoleförberedande program. Men vi har samma elever under en rekrytering så vi möter alla sökande och kan diskutera för- och nackdelar efter intervjuerna, säger hon.

”En del ser det som förkastligt”

Bland utomstående har det väckt både negativa och positiva reaktioner på sociala medier när det blivit känt att skolan har med elever med rekryteringar.

– En del ser det som helt förkastligt. Någon skrev att det måste vara en mycket osäker rektor som inte vågar stå för egna beslut om vem som ska anställas. Och någon annan skrev: Tänk om lärarna fick välja sina elever. Jag blir bara trött när jag läser sådant, men det finns väldigt många bra kommentarer också. Men jag kan nästan bli provocerad att de som är kritiska tillskriver våra elever som att de är dumskallar som vill göra så lite som möjligt och lära sig så lite som möjligt. Vi ska skapa goda samhällsmedborgare i skolan. Är inte det här ett steg i det att eleverna känner att de hör till samhället och får vara delaktiga? undrar hon.

Hon och eleverna har varit överens vid rekryteringarna och hon säger att om de inte hade varit det, och hon hade känt att en person som eleverna föreslagit inte var en bra lärare, så är det hon som bestämmer i slutändan.

– Det handlar ju inte bara om att alltid få som man vill utan man har inflytande genom att få sin röst hörd, säger hon.

Staffangymnasiet

Staffangymnasiet har nästan 700 elever och cirka 100 anställda och erbjuder introduktionsprogrammet samt alla nationella gymnasieprogram utom VS och humanistiska programmet. Hälsinglands utbildningsförbund är huvudman för skolan, med representanter i styrelsen från Bollnäs och Nordanstig, utöver Söderhamn. I kommunförbundet ingår även andra gymnasiala utbildningar som vuxenutbildningar på andra skolor.

Fler nyheter

Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg

Uppmaningen om professionsprogrammet: ”Ge alla skolledare samma chans”

Aktuellt Professionsprogrammet kan vara ett bra steg på vägen till att skolledare får kvalificerad fortbildning genom hela yrkeslivet. Det konstaterar Sveriges Skolledares i sitt remissvar till Skolverkets redovisning av det nationella professionsprogrammet. Samtidigt poängterar man vikten av att alla skolledare får samma möjlighet att delta.

Skolledarnas svar till justitieministern: ”Skadar tilliten”

Aktuellt Regeringen går vidare med lagförslaget som kan göra rektorer skyldiga att lämna uppgifter om elever och lärare till polis – trots svidande kritik från skolledare och nu senast Lagrådet. Nu skickar Sveriges Skolledare en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Hämtar fler