Krönika: ”Elevernas välmående ger trygghet – inte repressalier”

Text: Torbjörn Hanö, rektor vid Polhemskolan i Lund

LÄS ÄVEN: Här dansar skolan för psykisk hälsa

Jag var lärare i många år innan jag blev skolledare. Det har alltid skänkt mig glädje och hopp om framtiden. Med några undantag – och det är när elever mått psykiskt dåligt. Det mest smärtsamma jag har upplevt är när unga människor har kommit till slutsatsen att den bästa lösningen är att ta sitt eget liv. Tyvärr har jag varit med om det några gånger under mitt yrkesliv. Sorgen kan jag fortfarande känna rent fysiskt.

Det är sällan psykisk ohälsa får så tragiska följder. Men det märks i våra klassrum varje dag. Varannan 15-åring har psykiska besvär. Andelen barn och unga som har fått diagnosen depression eller ångestsyndrom har tredubblats sedan år 2006, visar rapporten ”Psykisk hälsa på schemat”. Det påverkar elevernas mående, lärande – och trygghet.

”Kan bidra till trygghet och studiero”

Barn och ungdomar som mår bra blir tryggare med både sig själva och andra. Undervisning i psykisk hälsa kan minska utagerande beteende (sbu.se) och därigenom bidra till trygghet och studiero. Färdighetsträning i skolan, till exempel konfliktlösning och hur man hanterar starka känslor, minskar risken att unga dras in i kriminalitet och gäng (ibid.).

En dansk sociolog, Aydin Soei, skriver i ett öppet brev till Sverige att Danmarks förebyggande arbete har varit helt avgörande för deras framgångar mot gängkriminalitet. Även om han inte nämner psykisk hälsa specifikt, så förordar han att man prioriterar förebyggande arbete genom långsiktiga insatser.

När regeringen år 2023 tillsatte en utredning om trygghet och studiero (Dir. 2023:154) ligger fokus i stället på repressiva åtgärder. Självklart ska alla elever och skolpersonal ha en trygg miljö; det är vi alla överens om. Att motverka mobbning och trakasserier är en viktig fråga. Men vi ser olika lösningar.

”Vi behöver arbeta för att elever ska må bra”

Regeringen vill att rektor och lärare ska få större befogenhet att kasta ut de elever som inte kan sitta still och veta hut (mitt ordval, inte deras, men det är det som är kontentan). Det förebyggande arbetet ska inte handla om att stärka elevers psykiska hälsa, utan om att skapa en ”straffskala” för elever som missköter sig. För mig innebär förebyggande arbete att man arbetar för att elever ska må bra och därmed inte blir utagerande. Inte att hota dem med repressiva åtgärder.

Förutom att elever och ungdomar skulle må bättre av att få lära sig mer om psykisk hälsa, skulle vi öka tryggheten och studieron i skolan. Att samhället på sikt skulle spara enorma summor på att lägga mindre resurser på psykiatrisk vård och på kriminalvård är ju en ekonomisk sidoeffekt. Varför inte lägga de resurserna på barn och unga, på förebyggande åtgärder i stället för på repressiva ingripanden när skadan redan är skedd?

För att citera Siri Helle, leg. psykolog: Forskningen är tydlig – ju tidigare människor får lära sig att ta hand om sitt mående, desto bättre.

Vad sägs om att börja med det redan i dag?

Denna krönika publicerades även i Skolledaren nr 6 2024.