Andreas Wiik, rektor på Fryxellska skolan, hittade materialet via länsstyrelsen. Flera av eleverna har fått gå utbildningen, och kan nu lära vidare till sina klasskamrater. Foto: Jonas Bilberg
Metoden som ska hindra övergrepp på nätet bland elever
Var fjärde elev har någon gång under uppväxten utsatts för sexuella övergrepp. Ofta inleds kontakterna på nätet. – Offren blir yngre och yngre. Ska vi bygga starka barn behöver vi jobba redan på lågstadiet, säger Caroline Engvall, som utbildar skolelever och vuxna om utsatthet på nätet. En av de skolor som tagit in utbildningen är Fryxellska skolan i Västerås.
Text: Pernilla Björnör Hydén
97 procent av alla unga är ute på nätet dagligen, de flesta barn får sin första smartphone innan de fyllt tio. Internet är en sagolik plats för ny kunskap, gemenskap och underhållning – och ett ställe att knyta nya kontakter på. Ofta önskade, men tyvärr också farliga.
Caroline Engvall, grundaren av Safe Selfie academy som folkbildar om övergrepp på barn på nätet, säger att vuxna generellt vet alldeles för lite om barnens liv på nätet.
Caroline Engvall har föreläst, skrivit och pratat om de här frågorna i skolor i många år och sett hur övergreppen på nätet bara ökar. Att prata med barnen i skolan, gärna redan i lågstadiet, är bästa sättet att nå dem på, menar hon.
– Skolan är en plats där barn ofta känner att de kan och vågar berätta. Har barnet fått höra av föräldrarna att man inte får publicera eller skicka bilder på sig själv, men gjort det ändå, är det inte så lätt att vända sig till dem sedan, säger Caroline Engvall.
Ett övergrepp påverkar också barnets hela tillvaro, även på skolan.
– Har man till exempel blivit lurad att skicka en bild som sedan spridits är det sannolikt att man inte vill gå till skolan och möta skammen det kan innebära. Hur ska man uppnå skolans mål när man inte ens orkar komma dit? Dessutom kan förövaren finnas i skolmiljön, så det är just där man behöver rätt kunskap.
Caroline Engvalls utbildning Safe selfie academy går bland annat ut på att lära barnen att känna igen brott. Foto: Jonas Bilberg/Johan Almblad
Fick Guldäpplet för arbetet
Caroline Engvalls engagemang i frågan började då hon var chefredaktör för ungdomstidningen Frida och fick kontakt med en ung tjej som skrivit in till tidningen.
– Hon hade blivit våldtagen på väg hem från stallet, det var startskottet på hennes självhat och självskadebeteende. Hennes historia var så otäck men jag kände att jag måste våga stå kvar. Hon bar på mycket skuld, något de flesta utsatta känner igen sig i.
Den tjejens berättelse blev handlingen i Caroline Engvalls första bok, ”14 år till salu”.
Efter den boken har hon skrivit ytterligare 30 stycken, flera av dem på samma tema och om hur förövare arbetar på nätet. Hon har också blivit en av de mest insatta på området och folkbildar på alla plattformar hon kan: poddar, tv, debattartiklar och i skolorna. Hösten 2023 tilldelades hon Guldäpplets särskilda jurypris för långvariga och betydelsefulla insatser för förebyggande arbete inom skola och förskola.
”Barn tror att vuxna ska bli arga på dem”
När Caroline Engvall startade Safe selfie academy 2019, var målet en ökad trygghet för barn på nätet. I sina brottsförebyggande utbildningar om sexualbrott på nätet möter hon och medarbetarna elever, elevhälsan och andra vuxna i skolan.
– Vi utbildar elever och deras trygga vuxna tillsammans i grupp. Det är dels för att eleverna ska veta att de vuxna har fått samma utbildning som de själva, att de finns där, förstår och kan stötta. Dels för att de vuxna – föräldrar, elevhälsan, skol- och fritidspersonal – ska öka kunskapen om bemötande och förståelse för de ungas värld, säger Caroline Engvall.
Utbildningen ger verktyg och kunskaper om hur viktigt det är att inte bemöta med skuld och ifrågasättande när ett barn väl öppnar sig.
– Vi vuxna ska lyssna, stå pall inför de här berättelserna. Många barn tror att vuxna ska bli arga på dem.
”Offren blir yngre och yngre”
Nätet är en perfekt arena för den som vill utsätta barn för brott. Förövarna har inte alltid en sexuell störning utan ofta handlar det om att utöva makt. Och de vet vad de sysslar med.
– Offren blir yngre och yngre vilket gör att vi riktar utbildningarna allt lägre ner i åldrarna. Då pratar vi om barnens digitala värld, inte om själva brotten. Ska vi bygga starka barn behöver vi jobba redan med lågstadieeleverna, understryker Caroline Engvall.
De rektorer eller den skolpersonal som vänder sig till Safe selfie academy vill antingen arbeta förebyggande eller har ett mer akut läge med elever som drabbats.
Ska lära barnen känna igen brottet
Utbildningen i skolan handlar om att barnen ska lära sig att känna igen brottet i tid, att vara vaksamma på alla signaler när de är ute på nätet. Man pratar om både brottsförebyggande kunskaper, om rättigheter och skyldigheter online och om hur viktigt det är att prata med någon vuxen om det värsta ändå händer. För det gör det tyvärr, visar statistiken.
– Ja, och det är oerhört viktigt för alla att höra att de inte är ensamma om att drabbas. Många bär kanske på sin hemlighet och tror att ingen skulle förstå dem. Det gör i värsta fall att man inte ser någon väg ut, säger Caroline Engvall.
Föreläsningarna bygger på kunskap och handlar om att sprida trygghet. Utbildaren blandar in rörelseglädje och skratt i det annars tunga ämnet – då känns det ofta lite lättare att lyssna.
– Utbildningen är en interaktiv föreställning, en berg-och-dalbana av känslor. Alla ska gå därifrån med en känsla av hopp, känna att man kan göra något för att hjälpa sig själv men också sina kompisar, säger Caroline Engvall.
– Efteråt jobbar skolorna vidare med materialet och med handledare på skolan som fått speciell utbildning och stöttning.
Safe selfie academy lägger mycket tid på att utbilda, till exempel Academedias medarbetare.
– Ja, vi har jobbat med nyckelpersoner i Innovita och Pops academys elevhälsa över hela landet. De får vår kunskap och tar den vidare till sina kollegor och verksamheter. Det är ett perfekt sätt att sprida materialet till ännu fler barn och vuxna.
Rektorn: ”Ämnet har osynliggjorts”
En skola som nåtts av materialet är den fristående 4–9-skolan Fryxellska skolan i Västerås. Det tack vare ett mejl från länsstyrelsen som genast väckte rektor Andreas Wiiks intresse: ”Skolor i Västerås erbjuds en kurs för att skydda sig mot grooming och sexbrott på nätet.”
– Jag insåg att det här var något vi borde tacka ja till och svarade direkt. Nätet är en stor del av barnens liv och ämnet har osynliggjorts av vuxenvärlden länge. Jag såg chansen att skapa nya kunskaper hos både kollegor och elever.
Andreas Wiik har varit rektor på Fryxellska skolan i Västerås i tre år och har arbetat som lärare sedan 1990-talet. Han vet hur ett drabbat barn mår och hur det kan påverka hela barnets liv.
– Effekterna kan vara förödande. Ibland orkar den som utsatts inte hålla skammen inom sig och utvecklar en självskadeproblematik och PTSD. Mörkertalet måste vara enormt, vilket gör ämnet ännu viktigare att tala om, säger han.
Utbildar elever, medarbetare och föräldrar
Alla kollegor skrek inte ”jippie” när de fick höra om det nya uppdraget, erkänner Andreas Wiik, alla har fullt på schemat redan. Men han stod på sig.
– Vi har ju ett uppdrag att utbilda människor att bli bra samhällsmedborgare, då kan vi inte bara lära ut matte och engelska. Det som handlar om teknik och vad som kan inträffa på nätet är lika viktigt. Ska vi lyckas med kunskapsuppdraget skolan har gäller det att eleverna mår bra, och de som inte gör det har inte samma förutsättningar att ta till sig undervisningen.
Elevhälsan och biträdande rektor fick uppdraget att arbeta mer direkt med projektet. De hade stor förståelse för behovet. Man ville engagera medarbetare, elever och vårdnadshavare och många vuxna kom och lyssnade på Caroline Engvalls föredrag.
– Vi valde också ut två elever från varje klass i årskurs 5 som fick gå en utbildning med Caroline en eftermiddag. Många undrade nog om barnen var redo att ta emot så svåra frågor, men de förstod allt. Nu går de i årskurs 6 och ska gå fler kurser. De barnen har ett ”ägarskap” i frågan och undervisar sedan själva. De känner sig stolta och extra pålästa och får ett större genomslag hos sina kamrater än vi vuxna.
Lyckad dialog
Vinsterna med utbildningen har varit flera tycker Andreas Wiik. Dialogen mellan skola och föräldrar har varit lyckade. Här har diskussionerna handlat om att man som vuxen måste våga vara nyfiken på barnens flöde på sociala medier och om att inte skambelägga barnen.
Men det är eleverna själva som varit i centrum under hela projektet.
– Jag tror på det sättet att arbeta, att barnen är ägare i frågorna. Deras sätt att vilja organisera undervisning är viktig att lyssna på, att de fått bli ambassadörer har varit stort för dem. Hela projektet har skapat en kulturförflyttning i organisationen. Vi blir alla påminda om att övergrepp sker även på vår skola. Vi fortsätter utbildningen, för om vi gör detta i några år blir eleverna bra på att hjälpa varandra att stoppa övergreppen, säger Andreas Wiik.
Barns utsatthet på nätet
- 28 procent av barnen mellan 12 och 19 år har utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet det senaste året. Det är dubbelt så vanligt bland flickor som pojkar. Bara 11 procent av föräldrarna känner till om deras barn utsatta.
- 1 av 4 barn har varit utsatta för ett sexuellt övergrepp.
- 97 procent av barnen mellan 8 och 19 år använder nätet varje dag.
- 1 av 7 barn i åldern 12 till 19 år har lagt upp bilder på sig själv på nätet som man ångrat i efterhand.
- 1 av 7 barn har fått obehagliga bilder skickade till sig av personer man inte känner, och det drabbar tre gånger så många flickor som pojkar.
- Nära hälften av alla elever i nionde klass har blivit utsatta för någon form av brott det senaste året, för tjejer sker den övervägande andelen på internet (42 procent).
Källa: Svenskarna och internet, stiftelsen Idéer för livets rapport 2023, Safe Selfie academy.
Caroline Engvall
Ålder: 45 år.
Gör: Författare, journalist och föreläsare, specialiserad på sexualbrott mot barn på nätet. Grundade Safe selfie academy 2019, som erbjuder brottsförebyggande utbildningar om sexualbrott på nätet för elever tillsammans med skolpersonal. Driver ”Inte till salu”, som hjälper barn som utsätts för brott på nätet. Har skrivit böcker, pjäser och debattinlägg på temat, samt medverkat som expert i poddar och tv-program.
Utmärkelser: 2018, årets Elise Lindqvistpristagare, 2023 tilldelades hon Guldäpplets särskilda jurypris för långvariga och betydelsefulla insatser för förebyggande arbete inom skola och förskola.