Rektorernas reaktion på nya lagförslaget: ”Bekymmersamt”
Henrik Carnhede, rektor i Staffanstorp, Mariana Berlin, rektor i Solna, David Asphage, rektor i Norrköping och Carina Stridsman-Fjellström, rektor i Piteå om lagförslaget om uppgiftsskyldighet för rektorer. foto: Johanna Säll/Privat
Aktuellt
Lagförslaget om uppgiftsskyldighet för rektorer kom i förra veckan – och väcker kritik från skolledare.
– Lagförslaget är väldigt bekymmersamt både för skolledare i stort och enskilda rektorer, säger Mariana Berlin, rektor vid Solna anpassad skola.
Publicerad: 2024-10-04 09:15
Text: Torbjörn Tenfält
LÄS ÄVEN: Så svarar ministern skolledarna efter kritiserade lagförslaget
LÄS ÄVEN: Hårda kritiken mot lag om informationsskyldighet för rektorer
Lagrådsremissen om informationsskyldighet innebär att myndigheter, kommuner, regioner och skolor ska lämna ut uppgifter till brottsbekämpande myndigheter om elever, personal och andra personer. Enligt förslaget är det rektor som blir skyldig att lämna ut uppgifter.
Förslaget har mötts av skarp kritik från Sveriges Skolledare på flera punkter. Bland annat lyfter man en oro kring rektorers arbetsbelastning, tilliten mellan skola och elev och att skolan redan i dag har ett ansvar att dela uppgifter med polis och socialtjänst, genom till exempel orosanmälningar.
Rektorn: ”Befängt”
Så här reagerar fyra rektorer från landet runt på förslaget.
Carina Stridsman-Fjellström, rektor Backgårdsskolan och Sjulsmarks skola, Piteå:
– Jag förstår att man ser att rektor och skolan kan sitta inne med mycket information. För rektor kan det bli en stor arbetsbelastning beroende på var skolan ligger. Är det i ett storstadsområde kan det handla om information för att motverka rekryteringen till kriminella gäng och då kan det bli väldigt många förfrågningar.
– Det är svårt att säga bu eller bä i den här frågan. Kan vi bidra till ett tryggare samhälle vill jag göra det, men inte på bekostnad av vårt uppdrag att främja elevernas lärande och utveckling.
– Balansen måste bli hanterlig. Man vill gärna säga nej - det här kan vi inte ta på oss - men jag tror att vi först behöver veta mer om konstruktionen. När och hur kommer frågor till skolan ställas? Vi ska samarbeta med övriga samhället, men det gör vi redan i våra kontakter med framför allt socialtjänsten.
David Asphage, rektor Komvux Norrköping, Källvindsskolan:
– Det är befängt att Sveriges skolledare ska börja arbeta med brottsbekämpning utöver det annars så breda uppdraget som vi har. Fokus för skolledarens uppdrag ska vara på pedagogik, skolutveckling, höjda kunskapsresultat och att vara en god arbetsgivare för våra kompetenta lärare och annan personal inom skolan.
– Enligt förslaget verkar det som att skolan ska vara lagens förlängda arm, medans vi i skolan arbetar på tilliten mellan elever och skolpersonal. Vi har redan andra vägar vi kan arbeta med om vi skulle uppleva en oro kring elever. Att få en uppgiftsskyldighet som är kopplad till händelser inte bara inom skolans ramar utan även utanför skulle få en negativ påverkan på skolan och skolledares arbete.
– Skolans medarbetare, i detta fall rektor, behöver inte fler administrativa arbetsuppgifter utan färre, för att kunna fokusera på kunskapsuppdraget.
Mariana Berlin, rektor vid Solna anpassad skola, Solna:
– Lagförslaget är väldigt bekymmersamt både för skolledare i stort och enskilda rektorer som ska ta ställning till om de bör lämna ut uppgifter rörande enskilda elever. Det ska de hinna med samtidigt som de redan är tungt belastade i sin yrkesutövning.
– Jag ser en fara utifrån tillitsfrågan, men även för att rektor blir en förlängd arm till polisen. För det första har vi inte utbildning för att hantera polisiära ärenden och för det andra skulle det vara tidskrävande att kontrollera alla elever. Att därtill ha koll på alla som rör sig runt skolan och som inte tillhör skolans elevkrets eller personalkrets är en omöjlig uppgift.
– Vårt arbete går till viss del ut på att förebygga brott, men det kan vi inte göra ensamma. Jag ser hellre att samarbetet mellan skola och socialtjänst blir tätare i arbetet med skyddsfaktorer och där är det bra att involvera polisen i tidigt skede.
Henrik Carnhede, rektor Mellanvångsskolan Staffanstorp, andre vice ordförande i Sveriges Skolledare:
– På min skola blir nog arbetsbelastningen inte särskilt stor, men på en skola med större grad av problem kan det bli en hel del extra arbete.
– Många skolor jobbar redan tillsammans med socialtjänsten och polisen i frågor kring bland annat oro. Ambitionen i det arbetet är utbyte av information till elevernas nytta, men det handlar ju på inget sätt om angiveri. Vi har etablerade former för samarbetet och jag har inte stött på några frågor som känns oetiska. Vi bistår varandra med nödvändig information som hjälper eleverna, och vi gör det på ett respektfullt sätt.
– Jag vill veta mer om hur systemet för inrapportering och andra administrativa delar kommer att se ut i praktiken. Är det ett stort tungt regelsystem blir arbetsbelastningen stor. Om formen påverkar relationen mellan föräldrar och skola är det naturligtvis ett stort bekymmer.
Fakta: Det här innebär förslaget
För skolans och rektorernas del gäller uppgiftsskyldigheten om den begärs av polis eller annan brottsbekämpande myndighet, enligt lagförslaget.
Däremot ska uppgifter inte lämnas ut om det finns en sekretessbestämmelse eller en tystnadsplikt, och att övervägande skäl finns för att skydda uppgiften.
Rektorer ska också lämna ut uppgifter utan begäran, om de anses behövas i det brottsbekämpande arbetet.
Enligt regeringens förslag går det inte att helt och hållet specificera vilka uppgifter det rör sig om, men man ger som exempel:
- Uppgifter om brottslighet som utövats i anslutning till skolmiljön, eller uppgifter om förestående brottslighet på skolan.
- Uppgifter om en elev eller elevens umgängeskrets.
- Uppgifter om personer som rör sig i anslutning till skolan utan att vara elev.
- Vårdnadshavare eller anhöriga som begått, eller misstänks begå, brott.
- Uppgifter om anställda, misstankar om tillhörighet i ett kriminellt nätverk, den anställdes umgänge och sociala kretsar.
- Uppgifter om att elever har tillgång till patroner eller stöldgods, hämtas av kända kriminella eller bär på stora summor pengar.
- Det gäller även uppgifter om att en person riskerar att utsättas för brott.
- Uppgifter om misstankar att en elev kan bli en ensamagerande gärningsperson eller begå allvarliga våldsbrott.
- Uppgifter om närvaro och frånvaro, eller uppgifter om var en person befunnit sig eller kommer befinna sig vid en viss tidpunkt.
Källa: Lagrådsremissen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen”