Skolledarnas svar till justitieministern: ”Skadar tilliten”
Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman svarar justitieminister Gunnar Strömmer i en skrivelse. Foto: Ola Westerberg/Linnea Engberg/Regeringskansliet
Aktuellt
Regeringen går vidare med lagförslaget som kan göra rektorer skyldiga att lämna uppgifter om elever och lärare till polis – trots svidande kritik från skolledare och nu senast Lagrådet.
Nu skickar Sveriges Skolledare en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Publicerad: 2024-10-16 15:16
Text: Emelie Henricson
LÄS ÄVEN: Lagrådet riktar hård kritik mot uppgiftsskyldighet för rektorer
LÄS ÄVEN: Hårda kritiken mot lag om informationsskyldighet för rektorer
LÄS ÄVEN: Så svarar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på skolledarnas kritik
LÄS ÄVEN: Rektorernas reaktion på nya lagförslaget: ”Bekymmersamt”
Efter justitieministerns besked att regeringen går vidare med lagrådsremissen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpande myndigheter”, trots att Lagrådet avstyrkt den på flera punkter, har Sveriges Skolledare lämnat in en skrivelse till ministern.
Förbundet konstaterar att de inte var ensamma av remissinstanserna att rikta kritisera utredningens förslag, som lagförslaget baseras på, när de presenterades i slutet av förra året.
Bland andra kritiska röster finns Skolverket och SKR, som lyft en oro att skolan blir polisens förlängda arm.
”En skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpningen ligger inte inom skolans uppdrag som det är formulerat idag och den tid uppgiften riskerar att behöva ta i anspråk, kommer med nödvändighet att behöva tas från aktiviteter som syftar till elevers lärande och utveckling”, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, i Sveriges Skolledares skrivelse.
Sveriges Skolledare: Gör så här i stället
Här presenterar de också förslag på en reform de hellre skulle se:
- Det ska vara huvudmannen, inte rektor, som bär informationsskyldigheten.
- Lagförslagets skrivningar om att uppgifter ska lämnas utan begäran från polis tas bort. Tvingande uppgiftsskyldigheter riskerar att skada förtroendet och tilliten till skolan, särskilt då det också rör händelser utanför skolan.
- Tydliggör kraven på vilken information som ska delas.
- Polisanmälningar ska ske med hänsyn till elevens bästa, inte för att skolan ska utöva ett brottsbekämpande uppdrag.
Sveriges Skolledare lyfter i sin skrivelse att medlemmarna idag har en hög arbetsbelastning, och riskerar att utsättas för hot och våld:
”Att rektorer förväntas ta ansvar för brottsbekämpning skulle ytterligare försämra deras arbetsmiljö och försvåra deras möjligheter att fokusera på utbildning och elevhälsa”.
Yrkesetiskt dilemma
Slutligen konstaterar förbundet att det blir ett yrkesetiskt dilemma för skolledare att behöva lägga resurser, som annars kan gå till utbildningsstöd, på brottsbekämpning.
”Den bästa brottsbekämpningen är självklart i stället att satsa på tidiga insatser för elever i riskgrupperna och at på alla sätt främja skolnärvaro”.
LÄS SKRIVELSEN I SIN HELHET HÄR.
Fakta: Det här innebär lagen
För skolans och rektorernas del gäller uppgiftsskyldigheten om den begärs av polis eller annan brottsbekämpande myndighet.
Däremot ska uppgifter inte lämnas ut om det finns ett övervägande skäl för att skydda uppgiften.
Rektorer ska också lämna ut uppgifter utan begäran, om de anses behövas i det brottsbekämpande arbetet.
I förslaget som regeringen presenterade i höstas går det inte att helt och hållet specificera vilka uppgifter det rör sig om, men man ger som exempel:
- Uppgifter om brottslighet som utövats i anslutning till skolmiljön, eller uppgifter om förestående brottslighet på skolan.
- Uppgifter om en elev eller elevens umgängeskrets.
- Uppgifter om personer som rör sig i anslutning till skolan utan att vara elev.
- Vårdnadshavare eller anhöriga som begått, eller misstänks begå, brott.
- Uppgifter om anställda, misstankar om tillhörighet i ett kriminellt nätverk, den anställdes umgänge och sociala kretsar.
- Uppgifter om att elever har tillgång till patroner eller stöldgods, hämtas av kända kriminella eller bär på stora summor pengar.
- Det gäller även uppgifter om att en person riskerar att utsättas för brott.
- Uppgifter om misstankar att en elev kan bli en ensamagerande gärningsperson eller begå allvarliga våldsbrott.
- Uppgifter om närvaro och frånvaro, eller uppgifter om var en person befunnit sig eller kommer befinna sig vid en viss tidpunkt.
Källa: Lagrådsremissen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen”
