Hoppa till huvudinnehåll

Tre rektorer: Det här är det viktigaste vi lärt oss som skolledare

Ann-Sofie Widén, Veronika Berg, Anna-Maria Kia Westin. Foto: Privat

Rektorerna Ann-Sofie Widén, Veronika Berg och Anna-Maria ”Kia” Westin berättar om sina viktigaste lärdomar som rektor. Foto: Privat

Enkät Vad är det viktigaste du har lärt dig som skolledare? Här berättar tre skolledare om sina främsta lärdomar under åren som rektor.

Publicerad: 2024-10-01 12:17

LÄS ÄVEN: Skolledare: Det här är våra viktigaste frågor just nu

LÄS ÄVEN: Rektorer: ”Svårare att anställa behörig personal”

Anna-Maria ”Kia” Westin, rektor Kövra byskola, Berg

– Jag arbetar på en liten friskoleenhet, så för mig har det handlat om att hitta en balans mellan att vara den pedagogiska ledaren och även vara vd, skolchef, administratör och en alltiallo. Det är viktigt för tydligheten och för min egen ordnings skull. Det är en pågående process. Att bygga och vårda relationer med barn, elever, vårdnadshavare, personal, huvudman och så vidare är A och O. Och att lyssna, vara tillgänglig och kommunicera. Det är också viktigt att vara inkluderande och att sträva efter tillit och öppenhet och att arbetsmiljön ska kännas trygg helt enkelt. Det torde vara en förutsättning för ett bra samarbete och trivsel.

Veronika Berg, rektor Jenningsskolan och Åkullsjöns skola, Robertsfors

– De största lärdomar jag funnit är de kulturskillnader som finns mellan olika skolenheter och de gigantiska skillnader som kan finnas mellan olika skolledartjänster gällande ansvarsområdets storlek; i form av geografisk yta, antalet anställda, antalet enheter, elevantal och tillgängligt administrativt stöd.

– För att skolor ska vara välmående måste det finnas en god struktur och kommunikation mellan alla led i styr­kedjan samt en högprioriterad facklig samverkan. För att eleverna ska få den allra bästa skol- och fritidstiden krävs politiska beslut baserade på tydliga tjänste­underlag skrivna av modiga skolchefer som också vågar resursfördela för att skapa likvärdiga förutsättningar för de olika enheterna. För det krävs ett mycket gott samarbete med skolledarna, som tillsammans med sin personal bär på värdefull sakkunskap. 

– De viktigaste lärdomarna är att inte ha för bråttom med att genomföra förändringar och att ta sig tid till att lära känna verksamheter och personal. 

Ann-Sofie Widén, rektor Tegelbruksskolan, Klippan

– Skolledarjobbet är komplext, men fantastiskt. Jag har medvetet valt att stanna kvar på rektors position eftersom jag älskar närheten till verksamheten, eleverna och undervisningen.

En av tjusningarna är att man aldrig blir fullärd. Trots många års erfarenhet, är varje läsår nytt, med nya elever och medarbetare, med nya förutsättningar. Varje läsår, termin, månad, vecka, dag har nya utmaningar. Ledarskapet sätts ständigt på prov och det är spännande att hitta nya lösningar.

– En av de viktigaste lärdomarna på senare tid fick jag med mig genom den dagliga krishanteringen under pandemin. Ingen av oss hade facit, utan alla på skolan jobbade tillsammans för att hitta gemensamma lösningar. Tack vare detta, hittade vi nya vägar och klarade av situationen – tillsammans.

– Just ordet tillsammans är en av nyckelfaktorerna. Vi på skolan har ett gemensamt ansvar för att elevernas ska lyckas. Det har tagit tid, men vi har lyckats skapa en samsyn och ett samarbete på vår skola där elevhälsa, pedagoger och ledning arbetar tätt tillsammans för att hjälpa eleverna att utvecklas och lyckas med sina studier. Vi har naturligtvis många utmaningar precis som de flesta andra skolor, men det finns ett hjärta för verksamheten som gör att vi alla kraftsamlar lite extra när det behövs. Jag hoppas och tror att min egen kärlek till skolan, eleverna och personalen bidrar. Det är ju härligt att kunna ta chansen att vika som pedagog vid sjukdom, för att lära känna eleverna lite bättre och samtidigt signalera att vi alla hjälps åt när det behövs.

– Varje höstterminsstart står jag i dörren till matsalen under lunchtid den första veckan för att hälsa alla välkomna till lunchen. Det egentliga syftet är att försäkra mig om att flödet och lunchschemat funkar, men det bidrar även till att jag ser alla elever och de mig. Efter alla år i yrket är det den nära kontakten med eleverna och verksamheten som är det som ger mest energi.

– Det är en utmaning att inte ätas upp av administrativa uppgifter, men jag drivs verkligen av att vara pedagogisk ledare. Att besöka lektioner, uppleva fantastisk undervisning och tillsammans med pedagoger och elevhälsoteam hitta vägar att tydliggöra strukturer i lektionsplanering och utveckla undervisningen är något av det mest givande i mitt arbete. Tillsammans har vi på skolan utvecklat EHM-metoden (EHM – elevhälsomötet: en främjande, förebyggande och lärande modell (Bengtsson, Kempe Olsson & Necovski, 2017) med fler efterföljande böcker) så den passar oss lokalt här. Utvecklingsarbetet och EHM-mötena har till stor del bidragit till den fina samsyn, ämnesövergripande arbete och samarbete mellan elevhälsa och pedagoger som vi har på skolan. Vi har mer att göra, men vi har kommit en god bit på väg på bara några år.

– Förmågan och modet att fatta beslut måste jag också ta med som en viktig lärdom. Verksamheten är beroende av att jag kan och vågar fatta beslut, även om det ibland är både smärtsamt och svårt. Personalen och eleverna behöver känna trygghet i att rektor är ytterst ansvarig för trygghet, studiero och arbetsmiljö. Detta kan vara ett av de svåraste uppdragen i rektorsjobbet, men samtidigt ett av de viktigaste. Här ställs naturligtvis krav på att rektor känner stöd av chefer och huvudman. Så är det kanske inte på alla arbetsplatser i vårt avlånga land, men det är viktigt att känna att man har stöd uppifrån om man ska orka vara kvar i rektorsrollen någon längre tid.

– Efter många år brinner jag fortfarande. Det finns alltid en risk för att brinna ut om man brinner alltför mycket, så en av de viktigaste lärdomarna är definitivt att se till att jag själv mår bra. Här kommer vi in på det hållbara ledarskapet. En del yrkesmässiga omständigheter kan jag inte påverka. Däremot har jag tack vare lång erfarenhet lärt mig att prioritera.

Det som däremot är viktigt är den personliga hälsan – både för mig själv och för att jag ska kunna vara mitt bästa jag på jobbet. Stresshantering i form av träning  och att på andra sätt må bra i privatlivet har jag ju nytta av både hemma och på arbetet.

Fler nyheter

Påhl Ruin, bokomslag Hedersförtryck – så kan skolan motverka det

Böcker: Så kan skolledare arbeta mot hedersförtryck

Böcker Begreppet ”heder” lades till i läroplanen inför läsåret 22–23. Samtidigt är mörkertalet stort kring hur många barn och elever som lever med hedersförtryck. Författaren och journalisten Påhl Ruin har gett ut boken ”Heders­förtryck – så kan skolan motverka det”.

Rektor Linda Ahlin och läraren Karin Alesson. Foto: Privat

Så utmanar rektor Linda eleverna att läsa mer

Aktuellt Nästan 45 000 fjärdeklassare slutförde tävlingen ”Den stora läsutmaningen” i fjol. På Rönnbyskolan i Västerås ser rektor Linda Åhlin läsutmaningen som ett sätt av flera att locka eleverna till läsning.

Gunnar Strömmer och Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Linnea Engberg/Regeringskansliet/Ola Westerberg

Hård kritik mot lag om uppgiftsskyldighet för rektorer

Aktuellt Enligt ett nytt lagförslag kan rektorer bli skyldiga att lämna ut uppgifter om elever och personal till polisen. Regeringen går nu vidare med den hårt kritiserade frågan om informationsskyldighet för skolan. – Det är ett mycket bekymmersamt utgångsläge för rektorer som redan är tyngda av hög arbetsbelastning och en stor risk för hot och våld, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Efter Skolverkets nya siffror: ”Ovärdigt en välfärdsstat”

Aktuellt Slutbetygen för årskurs nio sjunker i år, enligt Skolverkets nya siffror. Statistiken visar också att elevens socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll. – Att det framförallt handlar om ungdomar med sämre förutsättningar hemma är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Sveriges Skolledare.

Nya siffror: Niornas slutbetyg sjunker i år

Aktuellt Skolverkets slutgiltiga siffror över slutbetygen för landets årskurs nio visar att resultaten sjunker. 83,7 procent blev behöriga till gymnasiet – ett tapp på 1,5 procentenheter jämfört med i fjol.

Hämtar fler