Uppmaningen om professionsprogrammet: ”Ge alla skolledare samma chans”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman vill se att alla skolledare får samma möjlighet till professionsprogrammet – och inte hindras av att tiden inte finns. Foto: Adobe/Ola Westerberg
Aktuellt
Professionsprogrammet kan vara ett bra steg på vägen till att skolledare får kvalificerad fortbildning genom hela yrkeslivet.
Det konstaterar Sveriges Skolledares i sitt remissvar till Skolverkets redovisning av det nationella professionsprogrammet. Samtidigt poängterar man vikten av att alla skolledare får samma möjlighet att delta.
Publicerad: 2024-10-17 14:59
Text: Håkan Söderberg
LÄS ÄVEN: Så föreslås professionsprogrammet för skolledare bli
I yttrandet skriver man också att man delar Skolverkets uppfattning att all kompetensutveckling inom professionsprogrammet ska utgå från barnen och elevernas behov och främja deras lärande.
– Det är en självklar utgångspunkt för oss. Men utbildningen ska också anpassas efter enskilda skolledare och lärares behov och det är ingen motsättning i det, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.
Sveriges Skolledare delar också Skolverkets bedömning att endast rektorer, biträdande rektorer, ställföreträdande rektorer, lärare och förskollärare som är verksamma i yrket ska omfattas av det nationella professionsprogrammet.
– Men det kan finnas anledning att göra undantag, inom den privata sektorn så finns det exempelvis skolledare som har samma funktion som en biträdande rektor men en annan titulatur. Det ska inte hindra dem från att gå professionsprogrammet, säger hon.
Lyfter likvärdigheten
Skolverket föreslår också att professionsprogrammet endast ska vara avsett för lärare och förskollärare som har en behörighetsgivande examen.
– Det är bra men samtidigt är det otroligt viktigt att det, vid sidan av professionsprogrammet, görs satsningar på att öka antalet behöriga. Annars riskerar man att bidra till att förstärka skillnaden i likvärdighet, säger hon.
Just likvärdigheten är något som Sveriges Skolledare lyfter i sitt yttrande.
– Vi vill att alla huvudmän ska skapa möjligheter för alla skolledare, över hela landet, att vara med i professionsprogrammet. Där finns det mycket mer att önska idag. Det vore ett stort misslyckande om skolledare tvingas avstå från professionsprogrammet därför att de inte kan få avlastning i sin vardag, säger hon.
Biträdande rektorer och rektorsprogrammet
En aktuell fråga är också rektorsprogrammet och dess utveckling.
– Rektorsprogrammet är jättebra, men anpassat för att man ska ha rektors befogenheter. Idag är det fler biträdande rektorer än rektorer som går programmet. Det här är en fråga som vi måste ta tag i. Ska utbildningen ändras så att det krävs minst ett år som biträdande rektor innan man går befattningsutbildningen, eller kanske något annat, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Träder i kraft nästa år
Det pågår parallellt en hel del utredningar som rör skolan.
En av dem är Maria Hahnes utredning om rektors förutsättningar och ledarskap.
– Här kanske vi kan få en del svar kring vad som är ett skolområde eller en skolenhet exempelvis. Det pågår en växande trend att rektor får ansvar för flera skolenheter som de sedan leder genom biträdande rektorer på de enskilda enheterna. Jag menar att det går på tvärs med syftet bakom skollagens skrivningar. Och jag hoppas att alla de utredningar som pågår tar varandra i hand så att vi kan få det vi vill ha, en likvärdig skola och en samlad struktur som garanterar skolledare och lärare tillgång till kvalificerad fortbildning genom hela yrkeskarriären.
Den i januari 2025 är det meningen att professionsprogrammet ska träda i kraft.
