Forskaren: Rektorn är en nyckel för skolintegration

Text: Lena Frändberg

LÄS ÄVEN: Forskaren: Så påverkar statlig styrning rektorer

LÄS ÄVEN: Forskare: Därför riskerar skolor att missa mobbning

I projektet ”Att ta skolan i egna händer” på Stockholms universitet har forskare studerat kommuner och skolor som aktivt försöker hantera skolsegregation och bristande likvärdighet mellan skolor. Genom fallstudier har man tittat på tre olika strategier; skolsammanslagning, nedläggning och öppning av en ny skola.

Projektet är i sitt slutskede och forskarna skriver nu på ett bokmanus om hur de olika strategierna har fallit ut. Både skolframgång och social interaktion har studerats.

– Skolsammanslagningen och öppningen av en ny skola har i stort sett gett goda resultat medan vi inte har sett några positiva effekter av skolnedläggningen, säger Stefan Lund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.

Skolsammanslagningen innebar att kommunens F–6-skolor omorganiserades till två lågstadieskolor och en mellanstadieskola. Alla elever fick börja i en ny skola när projektet drog i gång. Syftet var att skapa en blandning av elever med olika bakgrund och på det sättet öka både sammanhållningen och likvärdigheten.

Elever har fyllt i sociogram

Förändringarna var omdebatterade, många föräldrar protesterade och en del lärare som inte var med på idén slutade. Än i dag kvarstår kritik om att man inte skulle ha genomfört förändringarna så abrupt. Studien visar dock att förändringarna efter en tid ledde både till bättre skolresultat och en ökad sammanhållning.

– Första året handlade det om att arbeta med det sociala och få ihop de olika elevgrupperna. Barnen rycktes ju upp från sina tidigare liv. Det tredje året kom de positiva resultaten, säger Stefan Lund.

Förutom att titta på elevernas resultat på nationella prov har forskarna varit ute på skolorna och intervjuat lärare och elever, gjort fältanteckningar och eleverna har fått fylla i ett sociogram som visar vilka de umgås med.

Bättre resultat på nationella proven

Resultaten visar att majoriteten av eleverna som har gått i en integrerad skola sedan skolstarten i hög grad umgås med elever med en annan etnisk bakgrund. Eleverna med migrationserfarenhet får också bättre resultat på de nationella proven i svenska som andraspråk och resultaten för elever från den svenska majoritetsbefolkningen har inte påverkats av omorganisationen.

Sedan skolorna slogs ihop har skolledare och pedagoger arbetat strukturerat för att skapa en positiv skolkultur och för att anpassa pedagogiken till den nya situationen.

– Lärarna och rektorerna har ”reaktiverats” av tankarna om att göra en skola för alla. Framgångarna baseras på ett aktivt och medvetet arbete för social och pedagogisk inkludering, säger Stefan Lund.

Bättre resultat i nystartad skola

Skolor i utsatta områden med resultat i nivå med en genomsnittsskola för hela landet räknas i allmänhet som framgångsrika skolor. I en annan av forskarnas fallstudier har sådana resultat uppnåtts genom att starta en helt ny högstadieskola. 

Utgångspunkten var att en kommun valde att lägga ner en skola i ett utsatt område. Ett fristående och stiftelseägt företag startade då en ny skola i samma område. Målsättningen har varit att eleverna ska lyckas i skolan. En viktig grund för arbetet är att personalen är medveten om samhällsstrukturer som skapar problem för eleverna och om hur det är att leva i Sverige med invandrarbakgrund.

– Huvuddelen av lärarstaben har egen migrationserfarenhet och är samtidigt etablerade i Sverige. Eleverna på skolan har över 20 olika modersmål och genom lärarstabens språkkunskaper har man kunnat arbeta intensivt med föräldrakontakter, säger Stefan Lund.

Nedläggning fungerade inte

Strategin att lägga ner skolor för att gynna integrationen har använts av flera svenska kommuner. I likhet med skolsammanslagningen handlar det om att politikerna tror att en förändrad elevsammansättning kommer att förbättra skol­resultaten. I en fallstudie tittar forskarna på en kommun som lagt ner en högstadieskola i ett utsatt område och där eleverna placerats ut på andra skolor i kommunen. Förändringen har inte gett positiva resultat.

– Den generella bilden är att eleverna som flyttats inte känner att de är en del av skolkulturen och att de blir utsatta för rasism. De olika elevgrupperna umgås inte och skolresultaten har inte heller förbättrats, säger Stefan Lund.

En slutsats som forskarna drar av studien är att det verkar gå bättre om kommunerna har större ambitioner och mål än enbart skolresultat. I kommunen som slog samman skolorna arbetade man mycket med den sociala sammanhållningen, vilket inte var fallet i ”nedläggningskommunen”.

”Stark rektorsgrupp som driver projektet”

En annan slutsats är att det verkar vara betydelsefullt var initiativen och besluten tas. I ”nedläggningskommunen” tog politiker och tjänstemän beslutet utan att involvera skolpersonal eller föräldrar. I kommunen som genomförde skolsammanslagningen kom initiativet från den rektor som jobbade på den mest högpresterande skolan.

– Det var rektorsgruppen som sedan drev på gentemot tjänstemännen som i sin tur övertygade politikerna. Även på den nystartade skolan finns en stark rektorsgrupp som driver projektet, säger Stefan Lund.