Hoppa till huvudinnehåll

Gymnasierektor – så förbereder du inför Gy25

Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd. Foto: Getty/Gothia kompetens

Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd har skrivit boken ”Ämnes­betyg i gymnasieskolan – en handbok” och guidar här skolledare i fem steg. Foto: Getty/Gothia kompetens

Böcker Nästa år börjar betygsreformen Gy25 för gymnasieskolan att gälla. Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd har skrivit boken ”Ämnes­betyg i gymnasieskolan – en handbok” och guidar skolledare i fem steg vad man kan göra för att förbereda lärare och verksamhet på förändringarna.

Publicerad: 2024-11-08 12:22

LÄS ÄVEN: Här hittar du en längre intervju med Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd.

1. Organisera för ämnesdidaktiska samtal med fokus på undervisning

Ge utrymme för samtal om exempelvis: vilka är de väsentliga kunskaperna i ämnet? Hur ser progressionen ut i ämnet och vad kan vara återkommande frågor, teman eller linjer som möjliggör för eleverna att få en helhet genom nivåerna? Vad innebär det att kunna något och hur kan det främjas i undervisningen?

2. Likformighet innebär inte likvärdighet

En likvärdig undervisning innebär inte att exempelvis dela upp det centrala innehållet på ett för skolan gemensamt sätt och en likvärdig betygssättning innebär inte att bestämma hur många bedömningstillfällen eller hur många gånger ett kunnande måste visas för ett visst betyg – det riskerar att minska lärares professionella handlingsutrymme.

3. Freda skolan från andra projekt

Att anamma nya ämnesplaner och ämnesbetyg, samtidigt som undervisning ska pågå som vanligt, bör vara i fokus i skolans utvecklingsarbete ett par år framöver. Eventuella andra parallella projekt bör vara välgrundade och ligga i linje med syftena med Gy25.

4. Organisera för att informera eleverna

Det är viktigt att organisera så att eleverna får enhetlig och effektiv information om Gy25. Ta hjälp av Skolverkets material, studie- och yrkesvägledare och var tydlig med att ämneslärares uppgift bara är att informera om sådant som är relevant för ämnet.

5. Följa och främja syftena med reformen

Kanske behöver eventuella utvärderingar uppdateras för att få en bild av hur reformen landar i verksamheten. Kanske kan det vara intressant att intervjua elever? Sedan är det alltid viktigt att tolka elevers upplevelser och utsagor klokt – de behöver inte vara i överensstämmelse med verkligheten.

Om författarna

Pernilla Lundgren: 

Föreläser om bedömningsfrågor, har tidigare varit lärare, forsknings- och utvecklingsansvarig på Stockholms stads utbildningsförvaltning och undervisningsråd på Skolverket.

Anna Karlefjärd: 

Är föreläsare och utbildningsledare vid rektorsutbildningen på Karlstads universitet. Hon har tidigare arbetat som lärare och utvecklingschef, och är expert på bedömning inom skolan.

 

Det här är Gy25

  • Kursbetyg har funnits på gymnasiet sedan 1994 men det har funnits kritik mot att det bidrar till att gymnasieelevernas lärande blir splittrat och att det ökar både elevernas och lärarnas stress eftersom det ständigt pågår bedömning och betygsättning på varje kurs.
  • Elever som börjar på gymnasiet från höstterminen 2025 kommer att få ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Varje ämne innehåller en eller flera nivåer där betyg sätts.
  • Till skillnad från i dag, där varje kurs står med och beräknas in i det slutgiltiga betygsdokumentet, är det i Gy25 det sista godkända betyget som står med i slutbetyget och inte samtliga nivåbetyg. Om man inte fått godkänt i den sista nivån så står även nivån innan med om den har ett godkänt betyg.
  • Tanken med förändringarna i Gy25 är bland annat att eleverna ska hinna fördjupa sig i ett ämne innan de får ett slutbetyg på den högsta nivån.
  • Slutbetyget ska bättre spegla elevens kunskap i ämnet då den nått slutet av studierna.
  • Lärarna ska också kunna fokusera mer på undervisningen och arbeta mer långsiktigt med att stödja elevernas kunskapsutveckling.

Fler nyheter

Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg

Sveriges Skolledare: Inför ett sektorsbidrag till skolan

Aktuellt Satsa på ett sektorsbidrag för skolan. Det konstaterar Sveriges Skolledare i sitt remissvar till utredningen om kommunernas likvärdighet. – En övergång till en statlig finansiering via sektorsbidrag tror jag skulle förbättra arbetsmiljön för skolledarna, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.

Anna-Lena Göttfert, Luis Barnes och Stephan Redman. Foto: Privat

Tre rektorer: Så tycker vi om tioårig grundskola

Enkät Tidigare under hösten kom nyheten att regeringen vill göra grundskolan tioårig. I månadens panel ger tre rektorer sin åsikt om förslaget – och svarar samtidigt på frågan om hur de gör för att lyckas med sitt medarbetarsamtal.

Här tar elevhälsan plats på schemat: ”Kan göra skillnad”

Reportage Munkfors, en av Sveriges minsta kommuner, har arbetat fram ett stort och brett utbildnings­material för att stärka elevernas hälsa såväl fysiskt och psykiskt som socialt och existentiellt. Forskaren Sara Göransson har tagit fram lektionsmaterialet som nu sprids vidare i region Värmland.

Krönika: Lärarnas mandat måste förtydligas

Krönika Elevers inflytande har inget att göra med hur demokratisk skolan är. Det får inte råda tveksamhet om vilka det är som bestämmer i skolan. Och det är inte eleverna, skriver rektor Linnea Lindquist.

Hämtar fler