Krönika: Lärarnas mandat måste förtydligas

Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör, skriver krönikor för Skolledaren.se.

Alla skolledare har haft elever som vi inte vet vad vi ska ta oss till med. Trots samarbete med föräldrarna, lärare som gör allt för att hjälpa eleven och samtal med kuratorn fortsätter konflikterna. Det som var en oskyldig knuff på fotbollsplanen på lågstadiet är ett allvarligt slagsmål på mellanstadiet.

Arbetsmiljöverkets rapport om att hot och våld ökar i skolan skapade svarta rubriker. Mellan 2013 och 2023 har anmälda händelser i arbetet som orsakats av hot och våld ökat med 150 procent. År 2013 anmäldes 478 händelser och 2023 var siffran uppe i 1203. Alla som arbetar i skolan vet samtidigt att det bara är de allvarliga händelserna som anmäls.

”Lärarna leder och lär ut”

Det borde råda konsensus när det kommer till hot och våld i skolan. Alla borde kunna skriva under på att vi har ett stort problem som får konsekvensen att det är för dålig trygghet och studiero i många skolor. En fråga som ofta debatteras är att lärares auktoritet har devalverats i takt med att elevernas inflytande har ökat. Regeringen har förstått att vi har ett problem och därför har de tillsatt en utredning som snart kommer lämna förslag på hur vi kan förbättra lärares och rektorers förutsättningar att upprätthålla en trygg skolmiljö. En fråga som utredningen adresserar är skrivningarna om elevernas inflytande i styrdokumenten. I den här frågan borde det också råda konsensus, att det är lärare som leder och lär ut, och eleverna följer.

”Ser inflytande som ett ideal upphöjt till lag”

Döm om min förvåning när jag läste på Göteborgs-Postens debattsida att en docent och professor i pedagogik anser att den skolpolitik som nu förs kommer att leda till en avdemokratisering av skolan.

Forskarna menar att det är ett hot mot demokratin om inte elever får inflytande i skolan. De menar att i demokratiskolan är relationen mellan elev och lärare demokratisk, ett möte mellan jämlika människor där undervisningens kvalitet avgörs av den ömsesidiga interaktionen mellan lärare och elev. De ser inflytande som ett ideal som ska vara upphöjt till lag.

”Relationen är inte jämlik”

För det första är inte relationen mellan lärare och elev jämlik. Det har den aldrig varit eftersom det är läraren som är utbildad för att veta vad eleverna ska lära sig.

För det andra så avgörs undervisningens kvalité av lärarens förutsättningar vad gäller tillgång på lärmaterial, antal elever i klassen och dimensionering av för - och efterarbete av undervisningen. En viktig aspekt som vi inte får glömma är vilka metoder och arbetssätt läraren använder.

Eleverna måste göra skolarbetet även om de inte känner för det, eller vad de tycker om ämnet.

”Ligger i rektorers dna att lyssna på elever”

Det ligger i lärares och rektorers dna att lyssna på eleverna och ta deras åsikter och tankar på allvar. Det har vi alltid gjort och det kommer vi fortsätta att göra. Det behövs inte skrivningar om inflytande i styrdokumenten för att vi ska ha goda relationer till våra elever.

Med tanke på att hot och våld ökar i skolorna måste lärarens mandat och elevernas roll förtydligas. Elevers inflytande har inget att göra med hur demokratisk skolan är. Det går alldeles utmärkt att fostra elever till demokratiska medborgare utan att ge dem inflytande över undervisningen eller skolans organisation.

Det får inte råda tveksamhet om vilka det är som bestämmer i skolan. Och det är inte eleverna.

Mer från Linnea Lindquist: 

Vi måste säkerställa en skolmiljö fri från antisemitism

Det är hög tid för en nationell skolplattform

Bygg en mur runt skolan – freda lärarnas tid

”Vi hamnar i frontlinjen för politikernas oansvariga budgetar”

Vi har inte hela bilden över vilka som äger våra skolor

Till sist finns inget kvar att skära ned på

Inget gör ett barn så stolt som att ha knäckt läskoden

Vi måste slå hål på myten om små klasser

Eleverna flyttar – och vips där försvinner skolpengen

Jensen plockar russinen ur kakan

Systematiskt kvalitetsarbete är en bluff