Här tar elevhälsan plats på schemat: ”Kan göra skillnad”

Text: Lenita Jällhage

LÄS ÄVEN: Rektorns metod för elevhälsa får hela gruppen att må bra 

LÄS ÄVEN: Efter utspelet om elevhälsan: Skolan är inte en sjukvårdsinrättning

LÄS ÄVEN: Metoden som ska hindra övergrepp på nätet 

Det är en kylig och grå morgon och Forsnäs­skolans skolgård ligger öde. Eleverna har nyss lämnat den spindelnätsliknande klätterställningen där vi möter Munkfors tidigare skol- och socialchef, Anna Appel. Hon är den som, tillsammans med sin ledningsgrupp, ligger bakom satsningen med projektet ”Goddag hälsa”. I juni beslöt politikerna i Munkfors att undervisningsmaterialet ska användas för alla elever i kommunen från årskurs 1 till 9 under minst tre läsår. 

Forskaren Sara Göransson, filosofie doktor i psykologi vid Mälardalens universitet, har också kommit för att besöka Forsnässkolan i den lilla värmländska kommunen. Hon har under 1,5 år utvecklat de 30-tal lektionspass som utprovats på skolan av lärarna under ”Goddag hälsa”.

Sara Göransson ska för första gången vara med live i klassrummen när lärarna Frida Andersson i klass 4B och Stefan Falk i klass 8A undervisar i ett par av lektionspassen. Lärarna på skolan testar varje lektionsmaterial ett par gånger för att se hur det fungerar med eleverna och återkopplar till Sara Göransson vad som kan förbättras.

Under 1,5 år har forskaren Sara Göransson, filosofie doktor i psyko­logi vid Mälardalens universitet, tagit fram ett stort lektionsmaterial om hälsa till Munkfors kommun. Foto: Jeffrey McIntosh

Lektion om likheter och olikheter

I Frida Anderssons klassrum har tf rektor Lena Bjuresäter och läraren Lena Nordin anslutit för att vara med och lyssna. I klassen sitter 14 fjärdeklassare och lektionspasset handlar om hur man som människa är lika och olika. Frida Andersson och klassen disk-uterar utifrån olika bilder om bland annat kön, mat, hudfärg, intressen och funktionsvariationer. Frida Andersson säger:

– Hur skulle det vara om alla åt samma mat och kunde samma saker? Det skulle vara tråkigt tycker jag. Då skulle man inte lära sig så mycket av varandra. Jag tycker det är mycket roligare att vara olika. Att ha olika intressen, tänka olika, tro på olika saker. Det är som ett pussel. Vi behöver alla pusselbitar för att det ska bli komplett. Det är som i den här klassen, där vi alla behövs, säger hon.

Eleverna gör en övning parvis där de pratar om vilka olikheter de har och vad de tycker lika om. Anna Appel gör övningen om likheter och olikheter med eleven Michelle Andersson och säger efteråt.

– Vi gillade djur. Hon hade katter och jag hästar. Vi var lika långa och hade långt hår men olika ålder. Att jag inte spelar dataspel kunde hon inte riktigt förstå, där var vi olika. Jag går inte i gång på dataspel, säger hon och skrattar.

Anna Appel har ett långt förflutet inom skolans värld i Munkfors. Mellan 1993 och 2006 var hon lärare i svenska och engelska i åk 1–7. Hon arbetade som rektor inom förskolan och den anpassade grundskolan mellan åren 2006 och 2012. Därefter var hon förvaltningschef för skolan fram till 2016 då hon blev ansvarig även för individ- och familjeomsorgen och arbetsmarknadsfrågor. Höstterminen 2024 började hon som skolchef i Mora i Dalarna. Foto: Jeffrey McIntosh

Åldersanpassat material

Lektionen fortsätter med olika övningar i klassen.

– Vi kan lära oss mycket av varandras olikheter så våga fråga och var nyfiken på andra människor på rätt sätt i stället för att viska och prata om en person som ni undrar över. Om ni inte vågar fråga själva så kan ni be en vuxen om hjälp. Och kom ihåg att alla människor och allas röster är lika mycket värda, säger Frida Andersson.

Lektionsmaterialet är åldersanpassat. Forskaren Sara Göranssons reflektion tillsammans med läraren Frida Andersson efter lektionen är att passet bör kortas och delas upp med färre bilder och övningar per gång. De är överens om att det är bättre att återkomma till lektionstemat så det inte blir för mycket på en gång.

Läraren Stefan Falk låter eleverna diskutera vad som gör att de mår bra. Foto: Jeffrey McIntosh

Eleverna får prata fysisk hälsa

En trappa upp håller läraren Stefan Falk lektion med klass 8 A. Lektionspasset heter ”Egen omsorg” och handlar om hur man på olika sätt kan ta hand om sig själv och vad som händer om man inte gör det. Stefan Falk inleder med att prata om hur kroppen signalerar att den inte mår bra. Och att man ibland har negativa tankar om sin kropp. Han frågar eleverna vad det innebär att ta hand om sin kropp.

Förslagen diskuteras i mindre grupper av eleverna. De pratar om att sova och äta bra, vila efter skolan, promenera, gå till gymmet, prata med en vän, spela innebandy eller hockey.

– Det är viktigt att ha en bra balans mellan vila och rörelse, säger Stefan Falk.

”Behovet är otroligt stort”

Efter ett kort rörelsepass i klass­rummet, som ingår i lektionspasset, fortsätter diskussionerna. De pratar om exempel på aktiviteter eller vanor som kan kännas bra i stunden men dåliga i längden. Fler elever säger att de känner mycket stress när de skjuter upp läxor eller andra viktiga saker.

Efter lektionen säger Stefan Falk att just den här klassen har lätt att komma i gång och prata om den här typen av ämnen, men i andra klasser kan det vara mycket svårare att få i gång en diskussion. Då bryter han av med fler rörelsepass. Han tycker att Sara Göranssons lektionsmaterial är väldigt bra men tipsar henne om att några av passen behöver lite enklare svenska. Han konstaterar att många elever har svårt att ta sig an de existentiella frågorna.

– Men behovet är otroligt stort för eleverna att lära sig tänka själva och reflektera över sådana här saker. De är ovana vid det och få vågar börja prata. Det var annorlunda när jag arbetade tidigare på en skola i Täby i Stockholm. Där kom de flesta eleverna från övre medelklass och var mer vana vid att uttrycka sig inför andra, säger Stefan Falk.

”Insåg att jag har mandat att göra skillnad”

Anna Appel säger att de socioekonomiska förhållandena påverkar eleverna på olika sätt vilket gör det ännu viktigare att arbeta utifrån ett brett hälsoperspektiv.

Anna Appel har flera gånger fått frågan varför hon dragit i gång ett sådant stort utvecklingsprojekt i en liten kommun som Munkfors med bara drygt 3 700 invånare. Hennes korta svar är:

– Varför skulle vi inte göra det?

Men det som fick henne att på allvar inse att skolan måste arbeta mycket mer strategiskt och aktivt med elevernas hälsa var när hon, på en regional konferens 2019, lyssnade på en ung man i 20-årsåldern som berättade att han försökt ta sitt liv två gånger. Hans skola hade aldrig pratat om psykisk ohälsa trots att självmord bland unga, och i synnerhet bland unga män, är en vanlig dödsorsak.

– Det var en käftsmäll. Jag blev oerhört gripen. Jag kände bara: ”Varför gör vi inte mer i svensk skola?” Men insåg att jag ju själv har mandat att göra skillnad och då måste jag ta det ansvaret, säger hon.

Materialet sprider sig

Året efter hade Munkfors beslutat om politiska mål för hur de skulle arbeta med psykisk ohälsa i årskurs 3, 5 och 8. Det arbetet blev uppmärksammat regionalt via den regionala koordinatorn Anna-Karin Johansson vid Regional koordinering psykisk hälsa (RKPH) i Region Värmland. Munkfors kommun beviljades stimulanspengar som gjorde det möjligt att anlita Sara Göransson för att ta fram det forskningsbaserade undervisningsmaterialet ”Goddag hälsa” som nu ska användas på bred front av lärarna i Munkfors.

Sara Göransson besöker Forsnässkolan för att för första gången följa lektionerna på plats. Foto: Jeffrey McIntosh

Vilar på en vetenskaplig grund

Anna Appel och forskaren Sara Göransson har varit eniga om att det krävs en helhetssyn i arbetet med elevernas hälsa. Sara Göransson har arbetat för att materialet ska vara tydligt och enkelt med talarmanus för lärarna att använda om de vill. Det vilar på en vetenskaplig grund utifrån flera olika teoribildningar.

– Det ska inte krävas någon certifiering och utbildning för lärarna. Materialet innehåller olika moment och ska vara flexibelt så att lärarna känner ett ägarskap över sin lektion men får ett bra stöd i materialet, säger Sara Göransson.

Utifrån ett holistiskt perspektiv har hon tagit fram lektionspassen där lärarna kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande med det kroppsliga, det psykiska, det sociala och det existentiella måendet hos eleverna.

– Utan Saras expertis hade det inte gått att få fram ett sådant komplett lektions­material. I materialet får lärarna stöd att börja arbeta med de basala delarna som man kan behöva som ung i livet och tillsammans med sina lärare lyfter de fram, diskuterar och reflekterar över vad som behövs för att de ska må bra, säger Anna Appel.

Behövs mer tid i läroplanen

Hon säger att för att eleverna ska kunna prestera bra i skolan och senare i samhället så behöver de få en bredare kunskap om hälsa. Anna Appel konstaterar att det finns många goda initiativ i landet där skolor arbetar med elevernas hälsa men det är inte alltid utifrån ett brett perspektiv. Anna Appel anser att regeringen behöver se till att det avsätts mer tid i läroplanen för att arbeta med elevernas hälsa. I Munkfors används bland annat mentorstiden för att lärarna ska få utrymme att arbeta med frågorna.

– Det är kämpigt att leva och många barn drabbas i dag av ohälsa av olika skäl. De kan exempelvis vara mobbade, ha jobbigt hemma med missbrukande förälder, ha skolsvårigheter, uppleva stress i skolarbetet eller drabbas av dödsfall i familjen. Vi måste börja prata mer om viktiga livsfrågor i skolan för att ge eleverna livsvalskompetens och minska risken för att barn ska fara illa och må dåligt, säger Anna Appel.

Fotnot: När vi besöker Forsnässkolan före sommaren är Anna Appel fortfarande verksamhetsansvarig för skolorna i Munkfors. men sedan i höstas är hon skolchef i Mora.