Hoppa till huvudinnehåll

Ny studie: Fyra av tio elever saknar digital kompetens

Anna Castberg foto: Skolverket

För första gången deltar Sverige i den internationella studien ICILS, som undersöker åttondeklassarnas digitala kompetens. På bild Anna Castberg, Skolverket. Foto:

Aktuellt Svenska elever i årskurs åtta saknar kunskaper i att värdera information de får på nätet. Det visar en ny, internationell studie.
– Det handlar om färdigheter som är en förutsättning för att kunna delta i skola, arbetsliv och som aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket, i ett uttalande.

Publicerad: 2024-11-12 10:51

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Pisaresultatet: ”En kunskapskollaps”

Den internationella studien ICILS undersöker den digitala kompetensen bland elever i åttonde klass från totalt 34 länder.

För första gången deltar Sverige i studien – och resultatet visar att svenska elevers kompetens ligger på samma nivå som EU/OECD:s snitt.

Men även om majoriteten av svenska elever presterar över eller på den grundläggande nivån, saknar många grundläggande digitala kompetenser.

Skolverket konstaterar i sin rapport utifrån studien att:

  • Fyra av tio svenska elever saknar förmåga att värdera den digitala informationens trovärdighet, relevans och användbarhet.
  • Dessa elever är också mindre självständiga i sin datoranvändning.
  • Svenska elever uppger att de lär sig mer om källmedvetenhet än informationssäkerhet i skolan.

Det trots att eleverna använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning, både i skolan och på fritiden. Enligt studien använder svenska elever digitala verktyg i skolan oftare än det internationella genomsnittet. Samtidigt visar ICILS att de elever som använder digitala verktyg minst en timme om dagen för skolarbete når en högre kompetens.

Socioekonomiska skillnader

ICILS har även undersökt elevers förmåga att lösa problem med hjälp av programmering, och där når en tredjedel av eleverna inte upp till en självständig nivå.

Samma tendens syns i övriga länder i studien.

 – Det är oroväckande att en stor andel elever, och det gäller även i andra länder, saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis källmedvetenhet och ansvarsfull användning av digitala verktyg, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Studien visar också att elever med lägre socioekonomisk bakgrund får sämre resultat än de med hög socioekonomisk bakgrund. Särskilt i frågan om programmering, där klyftan mellan elever är större i Sverige jämfört med andra länder.

– Det är problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv och här har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag, säger Anna Castberg.

I ett pressmeddelande säger skolminister Lotta Edholm (L) att hon ser att satsningar på läsning och skrivande bör gå före digital kompetens. 

– Digital kompetens förutsätter att eleven har grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Skolan måste prioritera rätt, vi måste fokusera på grundläggande färdigheter först, innan eleven kan utveckla en digital kompetens. Det är viktigt att komma ihåg att var fjärde elev inte kan läsa ordentligt i dag, säger Lotta Edholm i en kommentar. 

Fakta ICILS

ICILS (International Computer and Information Literacy Study) jämför den digitala kompetensen hos elever i årskurs åtta internationellt. Studien har genomförts vart femte år sedan 2013.

Sverige deltar för första gången med ICILS 2023, som nu har presenterats.

Den undersöker:

  • Dator- och informationskunnighet
  • Datologiskt tänkande (problemlösning och programmering).

133 000 elever deltog från 34 länder. 3400 elever och 147 skolenheter deltog i Sverige. Ansvarigt för studien i Sverige är Skolverket.

Den genomförs genom ett datoriserat elevprov tillsammans med enkäter med elever, lärare, rektorer och IT-samordnare.

Här kan du läsa hela rapporten från Skolverket.

Här finns den internationella rapporten från IEA i sin helhet.

Fler nyheter

Forskaren: Rektorn är en nyckel för skolintegration

Forskning I ett forskningsprojekt på Stockholms universitet studeras tre strategier för att öka integrationen och likvärdigheten i skolan. I de fallstudier som visat goda resultat har skolledarna varit drivande.

Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd. Foto: Getty/Gothia kompetens

Gymnasierektor – så förbereder du inför Gy25

Böcker Nästa år börjar betygsreformen Gy25 för gymnasieskolan att gälla. Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd har skrivit boken ”Ämnes­betyg i gymnasieskolan – en handbok” och guidar skolledare i fem steg vad man kan göra för att förbereda lärare och verksamhet på förändringarna.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg

Sveriges Skolledare: Inför ett sektorsbidrag till skolan

Aktuellt Satsa på ett sektorsbidrag för skolan. Det konstaterar Sveriges Skolledare i sitt remissvar till utredningen om kommunernas likvärdighet. – En övergång till en statlig finansiering via sektorsbidrag tror jag skulle förbättra arbetsmiljön för skolledarna, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.

Tre rektorer: Så tycker vi om tioårig grundskola

Enkät Tidigare under hösten kom nyheten att regeringen vill göra grundskolan tioårig. I månadens panel ger tre rektorer sin åsikt om förslaget – och svarar samtidigt på frågan om hur de gör för att lyckas med sitt medarbetarsamtal.

Hämtar fler