Så skapar du en robust krisorganisation
Katarina Tingström är aktuell med boken ”Krishantering i skolan”. Foto: Gothia Kompetens
Böcker När det värsta händer som berör lärare, elever och även skolledaren själv vilar ett stort ansvar på rektor. Förhoppningsvis finns stöd uppifrån i organisationen, men en del saker kommer behöva ske i verksamheten. Då är det bra att vara förberedd, menar Katarina Tingström, legitimerad psykoterapeut och präst med erfarenhet av att arbeta med skolor i kris.
Publicerad: 2024-11-29 08:51
LÄS ÄVEN: Undersökning: Skolledare saknar stöd vid kriser
LÄS ÄVEN: En kris kräver ett annat ledarskap
LÄS ÄVEN: Skolledaren i stormens öga – tema kris och beredskap
Här ger Katarina Tingström fem råd för hur man som skolledare kan skapa en fungerande krisorganisation:
1. Förbered er mentalt, ta fram rutiner – och öva
Investera tid och resurser för att förbereda arbetsgrupperna mentalt. Skapa ett gemensamt förhållningssätt. Låt personalen vara delaktig i det förebyggande arbetet, så som att ta fram handlingsplaner, rutiner och överenskommelser. Skapa checklistor och låt personalen träna på dem. Erbjud utbildning och träning i krisstöd och öva upprepade gånger.
2. Var tydlig med vad som gäller innan
Se till att klargöra och informera om överenskomna rutiner och handlingsplaner när det gäller skolans krishantering. Det gäller för både den egna personalen och vårdnadshavare till elever och barn. Se också till att hålla frågan om krisorganisationens och krisstödets utformande levande.
3. Bilda en krisledningsgrupp och utbilda den
En krisledningsgrupp kan bestå av de personer som ingår i den ordinarie skolledningen, men kan också finnas på huvudmannanivå. Utbilda den gruppen i stabsmetodik, och om krisledningsgruppen finns på kommun- eller koncernnivå, se till att personalen från skolan som ska ingå får delta i övningarna. På så vis kan man upptäcka sårbarheter i organisationen innan en kris har inträffat. Ofta nämns kommunikation som en svår utmaning.
4. Bilda en krisstödsgrupp
Välj personer i personalgruppen som kan vara lämpliga att vara en aktiv del av skolans krisstödsgrupp. Elevhälsan är en del av skolan som naturligt ingår i arbetet, men det kan också finnas anställda som genom sin personlighet eller erfarenhet är bra att knyta till en sådan grupp. Lägg resurser på att utbilda och öva med personalen tillsammans med skolans krisledningsgrupp. Det är en bra investering om något allvarligt inträffar på skolan. Dessutom behöver det finnas en långsiktighet i krisstödet och den kan man skapa med egna resurser.
5. Berätta om hur ni kommer att arbeta – både under och efter krisen
Informera all personal om när krisledningen och krisstödsgruppen kommer träda i funktion och berätta om vilka respektive uppdrag grupperna har, för att skapa trygghet och få medarbetarna att förstå att skolan prioriterar säkerhet. Förklara hur grupperna kommer arbeta parallellt i hanteringen av krisen och vilka som ingår. Gör det också tydligt vilken roll skolledningen och skolpersonalen har gentemot elever och vårdnadshavare, och gör ledningens förväntningar på personalen tydliga. Informera medarbetarna om vilket stöd de kommer få utifrån arbetsmiljölagen och hur stödet kommer se ut. Till exempel finns ofta avtal med företagshälsovården som de anställda kan få ta del av.
Fotnot
Råden är hämtade, och något omformulerade, ur Katarina Tingströms bok ”Krishantering i skolan”, utgiven på Gothia förlag, och publiceras med godkännande av författaren. Läs en intervju med Katarina Tingström i Skolledaren nr 8, som kommer ut 3 december.
