Hoppa till huvudinnehåll

Sveriges Skolledare: Inför ett sektorsbidrag till skolan

Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg

Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Sveriges Skolledare vill se ett sektorsbidrag till skolan. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg

Aktuellt Satsa på ett sektorsbidrag för skolan. Det konstaterar Sveriges Skolledare i sitt remissvar till utredningen om kommunernas likvärdighet.
– En övergång till en statlig finansiering via sektorsbidrag tror jag skulle förbättra arbetsmiljön för skolledarna, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.

Publicerad: 2024-11-08 09:59

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: ”Regeringens budget är en besvikelse för skolledare”

Utredningen ”Nätt och jämnt – likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn” har gjort en översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning.

Där har man bland annat tittat på vilka riktade statsbidrag som i stället kan vara en del av ett generellt statsbidrag till kommunerna.

Utjämningskommittén konstaterar att de har förståelse för att det kan finnas behov av riktade bidrag, som under coronapandemin – men ser också problem med att de inte alltid överensstämmer med de lokala behoven. De lyfter också kritiken som finns runt mängden administration de riktade bidragen ger och svårigheterna att planera verksamheten de kan orsaka.

Kommitténs förslag är därför att statsbidragen som regel ska vara generella – men riktade statsbidrag ska kunna ges som kostnadsersättning ”vid uppgifter som ålagts kommuner och regioner av staten”, extraordinära situationer, när samsyn om behovet av riktade bidrag finns och om det finns särskilda skäl.

”Ökade krav riskerar att leda till frustration”

En av remissinstanserna är Sveriges Skolledare, som vill se ett statligt huvudansvar för skolans finansiering, resursfördelning och likvärdighet.

Förbundet vänder sig emot utredningens grundläggande direktiv och vill i stället se att de generella statsbidragen fasas ut helt till förmån för ett sektorsbidrag till skolan – för att bidragen ska kunna användas för att styra resurser mot de lokala behov som finns.

– I takt med att rikspolitiker höjer ambitionerna för utbildningen ökar risken för att den lokala finansieringen inte följer med. Om förutsättningarna saknas riskerar ökade krav att leda till frustration och stress. En övergång till en statlig finansiering via sektorsbidrag tror jag skulle förbättra arbetsmiljön för skolledarna och minska den snabba personalomsättningen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Skärpta utformningskriterier

Däremot delar man bilden av den problematik som utredningen lyfter kring de riktade bidragen. Sveriges Skolledare är också positiva till utredningens förslag på skärpta rutiner och utformningskriterier för de riktade bidragen.

– Det är uppenbart att våra kommuner har väldigt olika förutsättningar att bedriva verksamhet av hög kvalitet. Det visar på vikten av att öka statens ansvar för skolors långsiktiga finansiering. En del av förslagen är steg på den vägen, och det är bra, även om Sveriges Skolledare egentligen vill gå betydligt längre, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

200 riktade bidrag

År 2020 fanns 200 riktade bidrag till kommuner. Utredningen ”Nätt och jämnt” har haft i uppdrag att se över vilka av dessa som kan inordnas i ett generellt statsbidrag.

De ger förslag på 17 olika riktade bidrag som kan beröras, och för skolans del är det:

  • Statsbidrag för att utveckla språk- och matematikundervisning (f.d. läslyftet) – 38 mnkr
  • Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds – 79 mnkr
  • Statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan (del som rör akutskolor) – 100 mnkr
  • Statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan (del som rör elevhälsa) – 150 mnkr
  • Statsbidrag för anställning av lärarassistenter – 500 mnkr
  • Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (2001:160) – 1,6 mdkr
  • Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan – 2,8 mdkr

Läs mer på sida 922 i utredningen. 

Här hittar du utredningen i sin helhet – och här hittar du Sveriges Skolledares remissvar.

Fler nyheter

Anna-Lena Göttfert, Luis Barnes och Stephan Redman. Foto: Privat

Tre rektorer: Så tycker vi om tioårig grundskola

Enkät Tidigare under hösten kom nyheten att regeringen vill göra grundskolan tioårig. I månadens panel ger tre rektorer sin åsikt om förslaget – och svarar samtidigt på frågan om hur de gör för att lyckas med sitt medarbetarsamtal.

Läraren Frida Andersson och dåvarande skolchef Anna Appel (infälld). Foto: Jeffrey McIntosh

Här tar elevhälsan plats på schemat: ”Kan göra skillnad”

Reportage Munkfors, en av Sveriges minsta kommuner, har arbetat fram ett stort och brett utbildnings­material för att stärka elevernas hälsa såväl fysiskt och psykiskt som socialt och existentiellt. Forskaren Sara Göransson har tagit fram lektionsmaterialet som nu sprids vidare i region Värmland.

Krönika: Lärarnas mandat måste förtydligas

Krönika Elevers inflytande har inget att göra med hur demokratisk skolan är. Det får inte råda tveksamhet om vilka det är som bestämmer i skolan. Och det är inte eleverna, skriver rektor Linnea Lindquist.

Så ställer sig partierna till uppgiftsskyldighet för rektorer

Aktuellt Lagförslaget om uppgiftsskyldighet för rektorer, som innebär att rektorer kan bli skyldiga att lämna uppgifter om elever till polis vid misstänkt brottslighet, har väckt mycket debatt. Så här ställer sig samtliga riksdagspartier i frågan.

Hämtar fler