Hoppa till huvudinnehåll

Tre rektorer: Så tycker vi om tioårig grundskola

Anna-Lena Göttfert, Luis Barnes och Stephan Redman. Foto: Privat

Anna-Lena Göttfert, Luis Barnes och Stephan Redman. Foto: Privat

Enkät Tidigare under hösten kom nyheten att regeringen vill göra grundskolan tioårig. I månadens panel ger tre rektorer sin åsikt om förslaget – och svarar samtidigt på frågan om hur de gör för att lyckas med sitt medarbetarsamtal.

Publicerad: 2024-11-07 11:14

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Tre rektorer: Det här är det viktigaste vi lärt oss som skolledare

LÄS ÄVEN: Regeringens mål: Tioårig grundskola från 2028

  1. Vad anser du om förslaget om tioårig grundskola?
  2. Vilka är dina främsta råd för att lyckas med ditt eget medarbetarsamtal?

Anna-Lena Göttfert, rektor, Robertsfors:

1. Jag tycker det är ett mycket bra förslag, eftersom förskoleklass redan i dag genomför god undervisning, men alla förstår inte riktigt dess höga kvalitet. Att ha en egen skolform, som i dag, gör att det blir tungjobbat och att åtgärder försenas så som studiehandledning och modersmålsundervisning, men även inskrivning i anpassad grundskola. Det är också bra för lärarlagen att tydligt arbeta tillsammans över tid. För föräldrarna blir det också en tydlig markering att när barnen är 6 år så förväntas de närvara i undervisning i skolan. Förslaget kan tydliggöra samhällets förväntningar bättre för alla parter och för rektorer underlättar det att ha färre skolformer att arbeta mot. 

2. Mitt främsta råd är att komma ihåg att även rektorer är medarbetare och ska då ha ett eget samtal. Allt för ofta nedprioriterar rektorer sina egna samtal eftersom de är fullt upptagna med att genomföra de samtal som de ska ha själva i sin roll som chef. Att ha tänkt igenom sitt föregående år och vad du gjort under tiden från senaste samtalet är också viktigt. Har du fått den vidareutbildning som ni eventuellt kommit överens om tidigare? Det är också värdefullt att det som tas upp på samtalet skrivs ned så det går att följa upp under kommande år. 

Luis Barnes, rektor Wisbygymnasiet, Visby:

1. Min första reaktion när jag läste om förslaget är att det inte är så lätt, det handlar ju inte bara om att byta namn på förskoleklass. Vi har till exempel en fantastisk yrkesgrupp som är förskollärare, som är ansvariga för förskoleklass, vad händer med dem? Får de behörighet att arbeta inom grundskolan? Är grundskolan förberedd på att ta emot den gruppen? Naturligtvis kan det också finnas positiva effekter, som att det blir krav på anpassningar och extra stöd när förskoleklassen blir en del av grundskolan. Men då måste också politiken vara beredd att satsa pengar.  Det får inte bli en reform på papper, som regioner och kommuner inte har möjlighet att driva som det är tänkt.

2. För mig är det viktigt, både som chef och som medarbetare, att man är väl förberedd. Tro inte att det går att ta det vid sittande bord. Oftast får man ju ett formulär att fylla i och man behöver förbereda frågorna väl. Tveka inte heller att vissa gånger vara lite obekväm. Det är kanske den enda möjligheten man har att diskutera de frågor som ligger närmast en med sin chef i lugn och ro. Tänk också på att det handlar om medarbetarskap i samtalet, en del är inte beredda på att ta feedbacken utan tar det som personlig kritik. Så är inte tanken. 

Stephan Redman, rektor Kumlabyskolan F–6, Gränna

1. Jag är i grunden emot tioårig grundskola, även om det finns för- och nackdelar med allt. När förskoleklassen skulle in i skolan skulle det vara med förskolans pedagogik som grund och det har gjorts många undersökningar som visar att ”skolifieringen” av förskolan inte har lyckats fullt ut. Jag hade ett medarbetarsamtal med en erfaren lärare i fritidshem som konstaterade att barnen inte är stora när de är sex år gamla. En sexåring behöver fortsätta leka. 

2. Jag tycker att det är viktigt att vara tydlig med vilka förväntningar man har på varandra, att jag är tydlig gentemot min chef och tvärtom. Det är viktigt om man ska lyckas med ett samarbete – att spelreglerna är klara. Som rektor, när jag håller i medarbetarsamtalen, tycker jag att det är viktigt att lyssna och vara nyfiken. Vi har en mall vi följer, men jag tror på att visa att man är intresserad och att man vågar utmana medarbetaren att sätta nya mål.

Fler nyheter

Läraren Frida Andersson och dåvarande skolchef Anna Appel (infälld). Foto: Jeffrey McIntosh

Här tar elevhälsan plats på schemat: ”Kan göra skillnad”

Reportage Munkfors, en av Sveriges minsta kommuner, har arbetat fram ett stort och brett utbildnings­material för att stärka elevernas hälsa såväl fysiskt och psykiskt som socialt och existentiellt. Forskaren Sara Göransson har tagit fram lektionsmaterialet som nu sprids vidare i region Värmland.

Krönika: Lärarnas mandat måste förtydligas

Krönika Elevers inflytande har inget att göra med hur demokratisk skolan är. Det får inte råda tveksamhet om vilka det är som bestämmer i skolan. Och det är inte eleverna, skriver rektor Linnea Lindquist.

Så ställer sig partierna till uppgiftsskyldighet för rektorer

Aktuellt Lagförslaget om uppgiftsskyldighet för rektorer, som innebär att rektorer kan bli skyldiga att lämna uppgifter om elever till polis vid misstänkt brottslighet, har väckt mycket debatt. Så här ställer sig samtliga riksdagspartier i frågan.

Regeringen föreslår trygghetsindex för skolan

Aktuellt Liberalerna vill undersöka skolans trygghet med ett nytt index där man jämför enkätundersökningar från Skolverket, Skolinspektionen och Folkhälsomyndigheten. Enligt indexet sjunker skolans trygghet, säger Lotta Edholm (L) på en pressträff.

Ledare: Regeringens förslag går tvärs emot skolans etik

Sveriges Skolledare Förslaget om anmälningsplikt kring papperslösa, och uppgiftsskyldighet för rektorer vid misstänkt brottslighet, går tvärs emot skolans etik. Det ligger inte i elevernas intresse att skolans fokus flyttas från undervisning till brottsbekämpning, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.

Hämtar fler