Skolledaren: ”Folkhögskolans demokratiuppdrag måste vara tydligt”

Text: Björn Andersson

LÄS ÄVEN: Rektorns agerande stoppade folkhögskolan från nedläggning

LÄS ÄVEN: Ekström: Folkhögskolans rektorer är extremt viktiga

Sveriges Skolledare har nu lämnat sitt remissyttrande över Folkbildningsutredningen. Det nya övergripande målet för folkbildningspolitiken ska enligt utredningen vara höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet i samhället.

Sveriges Skolledare har inget att erinra mot de delarna ”men ser med oro på att de explicita skrivningarna om att folkbildningen ska medverka till att stärka demokratin har tagits bort”.

– Demokratin har varit den starkaste drivkraften sedan folkhögskolan bildades. Det som är mest märkligt med utredningen är att man lägger demokratiuppdraget implicit. I de tider som är nu är det ännu viktigare att det uppdraget uttrycks explicit, säger Karl-Magnus Eklundh, enhetschef på Folkhögskolan Skurup och Fridhem i Malmö och ordförande i riksföreningen Folkhögskolan inom Sveriges Skolledare.

Vad är risken annars?

– Jag tror att det är en risk för hela samhället om man tar demokratin för given. På folkhögskolan kan demokrati yttra sig på så många sätt att framföra sitt ord, våga ta plats på en scen i en kulturutbildning, våga ställa kritiska frågor med mera. På ett sätt så är det implicit. Men att bli demokratisk och förstå demokrati är ett explicit uppdrag för folkhögskolan, svarar Karl-Magnus Eklundh.

Delmålen

Nya delmål som föreslås för folkbildningspolitiken är följande:  

• Att fler människor breddar och fördjupar sina kunskaper och når nya insikter.
• Att fler människor intresserar sig för kulturell utbildning och bildning samt att delaktigheten i kulturlivet ökar och breddas.
• Att fler människor får nya och återkommande möjligheter att gå vidare i arbetsliv och studier.
• Att folkbildningens verksamhet bidrar till ökad sammanhållning och gemenskap genom att nya målgrupper nås och att personer med olika bakgrund och förutsättningar möts i folkbildande sammanhang.

”Svår modell att använda på folkhögskolan”

Sveriges Skolledare har inga synpunkter på de formuleringarna ”men föreslår att regeringen överväger förändringar som i mindre utsträckning betonar volymer för att undvika en utveckling mot kontraproduktiv pinnräkning”.

– Folkhögskolan har en stor bredd på utbildningar. På till exempel, allmän kurs är det många deltagare med funktionsvariationer. Det kanske inte är alla av dem som tar en gymnasiebehörighet men de kanske känner sig behövda och tar plats på annan utbildning eller ett arbete. Mål- och resultatstyrningsmodeller är svåra att använda på folkhögskolesektorn.

Folkbildningsutredningen ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42)” presenterades i juni av utredaren Christer Nylander (L).

”Förstår att verksamheten granskas”

Utredningen föreslår självförvaltningsmodellen behålls och att Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna fortsatt ska fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund.

Myndigheten för kulturanalys ska utvärdera och redovisa resultatet av statens stöd till folkbildning. Dessutom ska Riksrevisionen granska årsredovisningar för Folkbildningsrådet och SISU idrottsutbildarna.

– Viktiga framtidsfrågor för folkhögskolan är fritt och frivilligt och att vi har självförvaltning och demokratiuppdraget kvar. Jag förstår att verksamheten ska granskas då det handlar om skattemedel, säger Karl-Magnus Eklundh.

Totalt 194 instanser har bjudits in att delta i remissrundan som pågår till den 9 december.

Här hittar du Sveriges Skolledares remissvar i sin helhet.