AI ska ge Luleås skolledare mer tid till ledarskap

Text: Håkan Söderberg

AI Sweden, som finansieras bland annat av svenska staten, har ett projekt där man utvecklar AI-assistenten Svea. Den ska användas i olika regionala, kommunala och statliga verksam­heter. Luleå kommun anmälde intresse och då blev det skolan man startade med.

– När vi fick frågan vad vi såg för möjligheter så tänkte vi genast på rektorer. Skolledningens verksamhet styrs ju av många nationella och kommunala krav, rektor måste hantera en mängd dokument i skollagen och läroplaner, vi har GDPR-krav och dessutom alla riktlinjer som finns i kommunen och andra styrande dokument och rutiner. Vilka kan bättre behöva en assistent? säger Britt-Marie Ejnestrand, avdelningschef it på arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen.

Gör en riskanalys

Det började med ett hackaton för grundskolans rektorer tidigare i år.

– Intresset var stort och idéerna och förslagen många. En vinnare utsågs bland förslagen och det var just det här att skapa en AI-assistent. Och nu gör vi det, säger Britt-Marie Ejnestrand.

En projektgrupp har börjat arbeta med assistenten.

– Vi har en egen projektledare som sitter här hos oss. I gruppen finns också deltagare från bland annat it-sidan. Men så klart ska vi också ha med sådana som kan tala om vilka frågor som är viktiga och det är ju rektorer, biträdande rektorer och skolhandläggare. Vi kommer också att ha flera referensgrupper förutom det.

Att knyta till sig jurister är en annan viktig del.

– Ja, så att det blir rätt från början. Vi håller också på att göra en riskanalys. Det finns en del problem, AI vill gärna fabulera ibland. Men i och med att vi har vår egen databas tror jag att man undviker en del av fällorna.

”Frigöra tid från administration”

Just nu pågår en behovsinventering bland kommunens rektorer och en riskanalys. Luleå kommuns vision med en AI-assistent är att den ska kunna hantera och organisera stora mängder dokumentation, till exempel kommunens policy- och styrdokument, riktlinjer och rutiner för att hantera olika situationer och lagstiftning om GDPR. I den nationella databasen hoppas man att till exempel skollag, läroplaner och GDPR-lagstiftningen ska finnas.

– Meningen är ju att rektorer ska kunna frigöra tid från administration så att de i högre grad kan ägna sig åt den pedagogiska ledningen, säger Britt-Marie Ejnestrand.

I planen ingår också utbildningar för rektorer hur AI ska promptas.

– Det är jätteviktigt att ha förståelse för hur det fungerar, på vilket sätt frågor ställs för att få bästa resultat och sådant.

Under ett och ett halvt år ska projektet pågå.

– En tidplan håller på att tas fram för detta innovativa projekt. Det känns jättekul och spännande att vi i skolan får vara piloter i det här. Men vi är också medvetna om alla problem och hinder som projektet måste ta sig igenom för att ta fram en användbar AI-assistent för rektorer och chefer, säger Britt-Marie Ejnestrand.