AI-uppmaningen: ”Behövs en gemensam strategi”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser ett behov av en gemensam strategi kring AI. Foto: Getty Images/Ola Westerberg
Teman
Huvudmännen behöver ta fram en gemensam strategi för AI.
Det konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.
– Det finns fördelar men också etiska och juridiska problem med AI, säger hon.
Publicerad: 2024-12-03 12:49
Text: Håkan Söderberg
Läs alla delar i Tema: Ta sikte på AI
AI, artificiell intelligens, erövrar skolvärlden. Upp tornar sig en rad etiska och juridiska problem. I fokus för att hantera dem står skolledaren.
Skolledaren har pratat med skolledare och forskare om AI i dag och i morgon. Här hittar du alla delar:
AI-uppmaningen: ”Huvdmännen behöver ta fram en strategi”
AI-forskaren: ”Skolledarna har en mycket viktig roll”
Hans AI-assistent ska stötta skolledare
Här ska alla i skolan lära sig AI – på rätt sätt
AI ska ge Luleås skolledare mer tid till ledarskap
LÄS ÄVEN: 4 skolchefer: Så arbetar vi med AI-stragegier
I höstas skrotades Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) har lanserat uttrycket ”Från skärm till pärm” och Lotta Edholm talar om hur viktigt det är att elever ska jobba med papper och penna och ha tryckta läroböcker. Användning av mobiltelefoner och elevernas skärmtid i skolan är också en ständigt pågående debatt. Samtidigt rullar utvecklingen på och nu knackar AI på dörren i den mån den inte redan klivit in.
– Kanske vi skulle tala om ”mellan skärm och pärm” i stället. Att vi drar nytta av de fördelar som finns i AI och digitaliseringen och samtidigt lyfter de etiska och juridiska problem som kan uppstå. Det är då viktigt att huvudmännen skapar en gemensam strategi med tydlig styrning, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Säkerställ integritet och datasäkerhet
Att det finns fördelar med AI är Ann-Charlotte Gavelin Rydman övertygad om.
– Att automatisera administrativa processer, schemaläggning, hjälpa elevhälsan att analysera mönster för att tidigare upptäcka exempelvis psykisk ohälsa kan vara positivt och göra att mer av skolledarnas tid kan användas till det pedagogiska uppdraget.
Samtidigt måste man säkerställa sådant som integritet, dataskydd och datasäkerhet, menar hon.
– Det handlar om helt nya sätt att kommunicera, nya sätt att söka information och hela vårt sätt att tänka. AI gör sådant som tidigare krävt mänskligt tänkande. Jag tror man ska ha respekt för att det finns oro för utvecklingen, därför är det viktigt med en tydlig strategi, säger hon.
Se faktaruta för de åtgärder och utredningar som pågår kring AI.
AI-insatserna som pågår på nationell nivå
Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) jobbar i ett tre-årigt projekt tillsammans med techindustrin för att hjälpa skolledare och lärare att förhålla sig till AI.
AI Sweden utvecklar en gemensam digital assistent för offentlig sektor som nu testas i ett antal kommuner.
Regeringen har tillsatt en utredning med Helena Rosén Andersson som särskild utredare. Den ska bland annat titta på vilka svenska anpassningar som krävs till följd av EU:s förordning om AI. Utredningen är enligt regeringen en del av arbetet med att göra Sverige till en ledande nation inom användning av säker och tillförlitlig AI. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2025.
En AI-kommission med tio ledamöter är tillsatt under ledning av Carl-Henric Svanberg. Den ska enligt uppdraget identifiera behov och föreslå åtgärder för att stärka utveckling och användning av artificiell intelligens i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Uppdraget skulle slutredovisas senast den 1 juli 2025 men under utredningens gång upptäckte kommissionen att Sverige ligger efter i utvecklingen och därför tidigarela man slutredovisningen till hösten 2024, och utredningen lämnades över i november.
