Skolchefer: Så ser vår AI-policy ut

Text: Emelie Henricson

Petter Gjöres, skolchef för skolorna inom LBS Kreativa gymnasiet, Academedia, som varit med och tagit fram Academedias AI-policy för verksamheterna och riktlinjer för hela organisationen: 

”Vi har tagit fram en policy, som är ute, och riktlinjer som är på väg ut. Academedia är ett jättestort utbildningsföretag, så vi är flera skolchefer och utbildningsdirektörer som jobbar mot sina skolor. Därför blir vår policy lite som statliga riktlinjer, som tas upp centralt. Men det finns riktlinjer, inspirerade av etiska aspekter som till exempel EU AI Act. Många olika typer av verksamheter i Academedia, allt från yrkeshögskolor till förskolor, arbetar separat med att omtolka riktlinjerna mot sina egna verksamheter. Sedan samarbetar vi för att hitta best practice.  

För oss i det kreativa verksamhetsområdet (LBS, Rytmus, Designgymnasiet, Hagströmska och IHR) att komma i gång på en gång. Innan vi hade riktlinjer på plats, så gjorde vi en ganska stor investering i kompetensutveckling, och i de frågor som är svåra att veta hur man ska hantera. Alla rektorer har fått gå 40 timmars kompetensutveckling i samarbete med Luleå tekniska universitet, och under föregående läsår fick varje lärare 10 timmar kompetensutveckling. Varje skola har en processledare i AI för att kunna rådgöra och utveckla verksamheten. 

Policyn är tydlig kring integritet- och säkerhetsfrågor. Det har vi prioriterat högt. Vi tydliggör också det man säger i EU:s AI Act, att AI aldrig får sätta betyg och aldrig utöva myndighetsarbete.

Vi använder AI stöttande och kompensatoriskt, och vi låter inte AI ta över en hel arbetsuppgift. Vi har en FAQ för retorer som kommer ligga på medarbetarwebben. Det mesta rektorer behöver ta beslut kring när det gäller AI är integritet- och säkerhetsfrågor och behöver därför kunskap i det, vilket den här FAQ:en ger insikt i.

Vi har flera rektorer som, och här är jag noga med att inte säga ”låtit”, utan tagit hjälp av AI för att formulera sig och gör därmed ett bättre jobb. Jag vill också poängtera att det är lärarnas utmaning att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, och där kan AI hjälpa till att generera material. Men processen måste styras av lärarna, och då är kompetensutvecklingen viktig.”

Anders Härdevik, förvaltningschef för utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen, Köping: 

”Vi har inga ytterligare direktiv än att vi ska förhålla oss och verka inom befintligt lagrum. Den etiska aspekten är för oss väldigt viktig och är en stor del av de samtal vi för och de utbildningsinsatser vi genomför på, och i, varje nivå av styrkedjan. Det handlar kort sagt om att jämföra AI med en hammare.

Den som hanterar en hammare väljer själv om hammaren används till att slå i spik med eller till att slå sönder fönster med. Vårt uppdrag är att få eleverna att i varje situation använda AI till att göra gott eller som ett stöd i sin egen personliga utveckling, för samhällets utveckling.

För oss är det helt avgörande att vi som proffs inom utbildning utgår ifrån läroplanens första kapitel; skolans samhällsuppdrag. Det är ingen tillfällighet att kapitel 1 är jus kapitel 1. Avslutningsvis så handlar vår gemensamma ambition om att skapa en styrkedja som känner sig insatt inom AI-området.
Motsatsen till att vara insatt är känslan av att vara utsatt, en känsla som sällan leder till salutogen utveckling. Snarare det motsatta.”

Maria Andersson, förvaltningsdirektör, grundskoleförvaltingen, Göteborgs stad:

”Grundskoleförvaltningen har tagit fram information och rekommendationer kring användning av AI i förvaltningen. Till en början har dessa rekommendationer främst handlat om att stödja personalen kring användning av språkmodeller/AI-chattar med fokus på vilka tjänster som finns att tillgå samt vilken information som får behandlas. Rekommendationerna har sin utgångspunkt i Göteborgs stads information och riktlinjer kring användning av AI. 

Det pågår ett arbete och en dialog kring hur en policy eller riktlinjer skulle kunna utformas för grundskoleförvaltningen. Regeringen har gett DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) uppdraget att ta fram vägledande riktlinjer i syfte att stödja AI-användningen i offentlig sektor. Dessa riktlinjer ska vara klara i januari 2025 och kommer, med största sannolikhet, att påverka förvaltningens hållning i frågan. Tillsammans med EU-förordningen kommer dessa dokument ligga till grund för vägledning i arbetet framåt. 

I förvaltningen har även behovsanalyser genomförts på central nivå för att identifiera vilka områden som AI skulle kunna vara en resurs i arbetet med att analysera data eller effektivisera administration. Utifrån dessa analyser har några förslag tagits fram att prioritera i arbetet framåt. Detta arbete leds av förvaltningens AI-grupp som har ansvar för att omhänderta dessa frågor samt samverka med övriga skolförvaltningar i Göteborgs stad och Intraservice som är stadens it-stöd.” 

Stefan Osla, enhetschef digitalisering och innovation på förskoleförvaltningen, Göteborgs stad: 

”Förskoleförvaltningen har arbetat med AI-utvecklingen på flera fronter. En rapport som tar sin utgångspunkt i arbetet med minskad administration ska behandlas i förvaltningsledningen i december månad. Rapporten lyfter bland annat behov av ytterligare fokus på en strategi kring AI-användningen, men också konkreta exempel på utvecklingsområden inklusive utbildningsmaterial och enskilda satsningar på gemensamt fortsatt lärande i förvaltningen i form av en tvärprofessionell utvecklingsgrupp. Vi gör också en satsning på en nationell språkmodell i samarbete med Göteborgs stad och AI Sweden. Parallellt har vi också tagit fram ett stödmaterial för att underlätta arbetet, och publicerat materialet ”AI i förskoleförvaltningen” på stadens hemsida. Där har vi beskrivningar av AI och tips och instruktioner för vad som får användas, och hur det kan användas.  

Riktlinjer och föreskrifter är i många fall gemensamma för hela staden. Tillsammans med övriga skolförvaltningar följer förskoleförvaltningen det nationella arbetet från DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) vars riktlinjer kommer vägleda det fortsatta arbetet. Även EU-förordningen har påverkan så det är kedjan; EU–nivå – nationell nivå – staden – förvaltningsnivå, som behöver hänga ihop.”