TIMSS-studien: Lägre utbildningsnivå bland svenska rektorer
2023 års TIMSS-studie visar att svenska rektorer i lägre utsträckning har utbildning på master- eller magisternivå jämfört med andra länder. ”Huvudmän underskattar rektors betydelse”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Ola Westerberg
Fortbildning
Svenska rektorer har lägre utbildning i jämförelse med andra länder inom OECD, enligt senaste TIMSS-undersökningen. Samtidigt har rektorer på de deltagande skolorna varit kortare tid på sina arbetsplatser jämfört med andra nordiska länder.
– Huvudmän i Sverige underskattar rektors betydelse som förebild, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Publicerad: 2024-12-04 19:13
Text: Emelie Henricson
LÄS ÄVEN: Svenska elever presterar bättre i matematik
LÄS ÄVEN: Här är skolledarnas svar på Skolverkets professionsprogram
TIMSS-studien från 2023, som mäter kunskapsnivåerna inom matematik och naturkunskap inom OECD/EU, visar på höjda resultat för svenska åttondeklassare och fjärdeklassare i matematik.
Samtidigt visar undersökningen också att klyftorna mellan eleverna som presterar på högsta nivåerna, och de som presterar på de lägsta, är stora. Bland annat spelar socioekonomisk bakgrund större roll i Sverige, jämfört med övriga OECD-länder som deltar i studien.
TIMSS genomförs genom ett kunskapstest och en enkät bland elever, och enkäter med lärare, skolledare och föräldrar.
”Underskattar rektorers betydelse”
2023 års studie visar, liksom den föregående undersökningen 2019, att svenska rektorer i lägre utsträckning har utbildning på master- eller magisternivå jämfört med andra deltagande länder.
– Vi ser att huvudmän i Sverige underskattar rektors betydelse som förebild. Situationen i Sverige är kanske logisk utifrån att svenska rektorer måste kunna och ägna sig åt så mycket som ligger utanför den pedagogiska kärnverksamheten. Frågan är om det är bra? säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
En lösning på problemet kan bli det kommande professionsprogrammet för skolledare.
– Jag ser mycket fram emot professionsprogrammet och den möjlighet det kommer att öppna för rektorer att läsa sig till en master eller magister i skolledarskap. Rektorer generellt bör inte ha en lägre nivå på utbildning än sina medarbetare, tycker jag, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Svenska rektorer har arbetat kortare tid
En fråga som ofta lyfts fram som en avgörande faktor för kvaliteten i undervisningen är rektorsomsättningen, som i Sverige är hög.
Rektorerna för årskurs fyra i senaste undersökningen hade varit yrkesverksamma i åtta år, och fyra år på den skolenhet som deltog i TIMSS. En kortare tid jämfört med övriga nordiska länder. För rektorerna i årskurs åtta var motsvarande siffra 10 år i yrket, och fem år på sin nuvarande arbetsplats. Ungefär samma resultat som sist mätningen gjordes 2019.
– Återigen får vi bekräftat att huvudmännen behöver stärka sitt arbete för att få rektorer att trivas och utvecklas på sina uppdrag. Snabba återkommande byten på chefspositioner är inte bra för verksamheterna, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Lärare trivs på sina jobb
Undersökningen visar också att de elever som presterar bäst på svenska skolor har lärare som kan vara tydliga i sin undervisning, och de som presterar sämst anger att studieron på skolan brister.
En större andel av de svenska rektorer som deltog i studien uppger också att de upplever problem med ordningen på skolan, jämfört med övriga länder.
– Här behöver vi stärka vårt arbete. Skolan ska vara en trygg plats för såväl elever som personal. Alla vi som finns i verksamheterna har ett ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö. Alla rektorer tar frågorna på stort allvar, men vi har uppenbarligen inte nått ända fram.
En glädjande uppgift ur TIMSS är samtidigt att svenska lärare trivs på sina jobb i högre utsträckning än kolleger i de övriga deltagande länderna.
– Det är glädjande att se att svenska mattelärare trivs så bra med sina jobb. Jag är i och för sig inte helt förvånad, det sprids en alltför negativ bild av läraryrket i många kanaler, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Fakta: Så svarar rektorerna i TIMSS 2023
- En lägre andel av svenska rektorer i årskurs 4 och i årskurs 8 har den högsta utbildningsnivån (38 respektive 46 procent) jämfört med genomsnittet för de deltagande EU och OECD-länderna, där motsvarande siffror var 65 procent respektive drygt 70 procent. I Finland har i regel rektorerna en magister eller masterexamen. Nästan 100 procent av eleverna i Finland har en rektor med den högsta utbildningsnivån.
- Svenska rektorer i årskurs 4 har i genomsnitt arbetat åtta år som rektorer, och fyra år på den skolenhet som deltar i TIMSS – kortare tid än i övriga nordiska länder. I årskurs 8 har de svenska rektorerna i genomsnitt arbetat som rektor tio år totalt och av dessa år har de i genomsnitt varit fem år på skolan som deltar i undersökningen.
- En större andel rektorer i Sverige uppger att de upplever problem med ordningen i skolan, än genomsnittet för OECD/EU-länderna.
- Drygt 60 procent av de svenska rektorerna i såväl årskurs 4 som i årskurs 8 ger uttryck för att skolan har ett mycket stort (8 respektive 7 procent) eller stort (55 respektive 54 procent) fokus på måluppfyllelse och resultat.
