Fackförbund i gemensam kritik: Splittra inte elevhälsan

Text: Lenita Jällhage

LÄS ÄVEN: Elevhälsokritiken: ”Skolan är inte en sjukvårdsinrättning”

LÄS ÄVEN: Rektorns metod för elevhälsan får hela gruppen att må bra

LÄS ÄVEN: Här tar elevhälsan plats i schemat: ”Kan göra skillnad”

Redan i mars i år skrev Skolledaren om Sveriges Skolledares kritik mot regeringens direktiv till utredningen ”En förbättrad elevhälsa” där regeringen vill se att elevhälsan ska fokusera mer på åtgärdande, medicinska insatser snarare än främjande och förebyggande arbete.

– Om elevhälsan omformas till mer av en vårdinstans kommer det allvarligt försvåra rektors uppdrag och säkerligen slå sönder det tvärprofessionella samarbetet som förebygger att unga hamnar snett, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande på Sveriges Skolledare.

Förbunden går samman

I en debattartikel i Dagens Samhälle går nu de tre fackförbunden samman i sin kritik. De menar att styrkan i elevhälsoarbetet ligger i det tvärprofessionella samarbetet mellan rektorer, skolläkare, psykolog, kurator, specialpedagog/speciallärare och lärare. Tillsammans kan de få en helhetsbild av varje elevs behov för att hjälpa honom eller henne att lyckas i stället för att slås ut för tidigt på grund av misslyckad skolgång, skriver de.

– Jag hoppas att regeringen ser den tydliga signalen att vi tre förbund som representerar flera av elevhälsans professioner går ut tillsammans, och lyssnar på våra synpunkter, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Även om fackförbundet är medvetna om att elevhälsans samarbete inte fungerar optimalt överallt så anser de inte att lösningen är att splittra samarbetet utan i stället se till att det finns förutsättningar för rektorer att få elevhälsan att fungera bra.

Tre egna förslag

Om regeringen vill stärka elevhälsan föreslår förbunden i stället att:

• Rektorerna får bättre förutsättningar och att Skolinspektionen får stärkta möjligheter att rikta kritik mot huvudmän som systematiskt underbemannar elevhälsan. Genom att införa en lag ”Lex Edico”, där skolhuvudmän skulle vara skyldiga att rapportera missförhållanden, likt vårdens ”Lex Maria”, skulle Skolinspektionen få möjlighet att agera.
• Det säkerställs att elevhälsans professioner får en rimlig arbetsbelastning. Underfinansieringen av skolan leder till att personal sägs upp, vilket ger mindre tid för det viktiga förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
• Samverkan förbättras mellan elevhälsan, primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (bup) för att ge eleverna och deras vårdnadshavare bättre tillgång till vård. Det är mycket effektivare än att primärvårdsresurser ska finnas både i skolan och på vårdcentralerna.

Kommunpolitiker få stå till svar

Ann-Charlotte Gavelin Rydman är inte säker på att Tidöpartierna har med sig sina lokala företrädare i den här genomgripande förändringen av elevhälsans uppdrag. Hon konstaterar att det blir kommunpolitiker runt om i landet som kommer behöva stå till svars för konsekvenserna av en fragmenterad elevhälsa om regeringen driver igenom förslaget.

– Om regeringens mål är att stärka elevhälsan, varför inte ta itu med de faktiska problemen – bristen på resurser, en alltför hög arbetsbelastning och en ojämlik tillgång till kompetens? Lösningen är inte nya organisationsmodeller eller splittrade uppdrag, utan att ge skolorna förutsättningar att göra det arbete som redan fungerar, säger hon.

Fotnot: Den särskilda utredaren Åsa Lundkvist ska presentera sin utredning ”En förbättrad elevhälsa” senast den 7 mars 2025.