Hoppa till huvudinnehåll

Krönika: Vi måste våga vara restriktiva med trender

Linnea Lindquist. Foto: Adobe Stock/Marcus Gustafsson

Linnea Lindquist skriver om metoden lektionsdesign, och menar att skolledare behöver vara restriktiva med vilka metoder som man satsar på. Foto: Adobe Stock/Marcus Gustafsson

Krönika Vår uppgift är att säkerställa att alla metoder som släpps in i klassrummen grundas på den samlade vetenskapen om hur barn lär sig. Därför måste vi skolledare våga vara restriktiva med trender, skriver Linnéa Lindquist.

Publicerad: 2024-12-02 13:45

Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör, skriver krönikor för Skolledaren.se.

Något av det roligaste med jobbet som skolledare är att göra lektionsbesök. Jag imponeras över hur skickliga lärare är på att modellera och förklara svåra ämnen. Jag ser i elevernas ögon när poletten trillar ned när de förstår något som bara en timme tidigare var helt obegripligt.

När vi söker svar på frågan hur barn lär sig behöver vi gå till kognitionsvetenskapen. Där får vi svar på vad som gynnar elevernas lärande - och vad som är direkt skadligt. Trots att vi vet hur barn bäst lär sig är det många som anlitar skolutvecklingskonsulter som ska hjälpa till att utveckla undervisningen.

För fem år sedan kom boken ”Lektionsdesign”. I beskrivningen till boken står det att författaren vill ersätta ordet lektionsplanering med lektionsdesign eftersom planering för tankarna till en färdig produkt, ett lektionsupplägg som eleverna ska ta emot. Författaren menar att när man använder design sätter man i stället processen i centrum och kan leda oss till insikten att upplägget av en lektion bör omfatta så mycket mer än bara innehåll och uppgifter.

”Bygger på en myt”

När det gäller nya metoder och trender måste skolledare vara restriktiva och väga varje krona som vi lägger på konsulter på guldvåg. Vår uppgift är att säkerställa att alla metoder som släpps in i klassrummen grundas på den samlade vetenskapen om hur barn lär sig.

Lektionsdesign bygger på differentierad undervisning, det vill säga att läraren ska vara flexibel. Det kan tyckas rimligt, men det bygger på myten att elever lär sig på olika sätt och att läraren därför ska anpassa undervisningen för varje elev. Lärare undervisar en grupp och då behöver man planera sin undervisning utifrån - en grupp.
Det är förödande för eleverna att bli sittande med eget arbete, eller ännu värre, att elever förväntas hjälpa varandra när de inte förstår.

”Dyrare att ge riktat stöd”

Differentierad undervisning är billig eftersom ansvaret läggs på läraren att anpassa undervisningen. Det är mycket dyrare att ge riktat stöd av en speciallärare.

I en film frågar sig författaren till Lektionsdesign om det finns ett rätt och ett fel sätt att undervisa. Svaret vi får är att vi borde släppa diskussionen om bra och dålig undervisning. Det är ett förhållningssätt som kognitionsforskare dömer ut som ovetenskapligt och direkt skadligt. Det finns givetvis bra och dålig undervisning. Om vi tar exemplet att lära barn att läsa, är helordsmetoden en dålig metod, och phonics, det vill säga strukturerad ljudning, är en bra metod. Dålig undervisning utgår alltså från helordsmetoden och bra undervisning från phonics.

Begärt ut fakturor

När jag ställde frågan på X om lärare arbetar med lektionsdesign fick jag över hundra svar. Några kommuner har bestämt att alla lärare ska arbeta med lektionsdesign och gå en processutbildning. Efter att ha begärt ut fakturor från kommuner frågar jag mig om lektionsdesign är en bra prioritering, såväl pedagogisk som ekonomisk. När lärare får direktiv om att arbeta med metoden innebär det att de måste ägna konferenstid åt något som kognitionsforskare dömer ut som skadligt för lärandet.

Sedan var det den ekonomiska aspekten. Företaget bakom lektionsdesign har omsatt drygt 8,8 miljoner de senaste fyra åren. Vinstmarginalen är 51,45 procent och ägaren har gjort en utdelning på cirka 850 000 de senaste åren.

Rektorer borde därför fråga sig om lektionsdesign är den bästa investeringen vi kan göra för elevernas lärande.

Mer från Linnea Lindquist: 

Huvudmännen måste vara ärliga med områdesrektorernas syfte

Lärarnas mandat måste förtydligas

Vi måste säkerställa en skolmiljö fri från antisemitism

Det är hög tid för en nationell skolplattform

Bygg en mur runt skolan – freda lärarnas tid

”Vi hamnar i frontlinjen för politikernas oansvariga budgetar”

Vi har inte hela bilden över vilka som äger våra skolor

Till sist finns inget kvar att skära ned på

Inget gör ett barn så stolt som att ha knäckt läskoden

Vi måste slå hål på myten om små klasser

Eleverna flyttar – och vips där försvinner skolpengen

Jensen plockar russinen ur kakan

Systematiskt kvalitetsarbete är en bluff

Fler nyheter

Gunnar Strömmer. Foto: Linnea Engberg/Regeringskansliet

Justitieministerns svar på skolledarkritiken: ”Oron är obefogad”

Aktuellt Skolan undantogs från anmälningsplikt kring papperslösa, men regeringen går vidare med det kritiserade lagförslaget om uppgiftsskyldighet för rektorer gentemot polis. Här svarar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på skolledaroron om att det i praktiken kan innebära att även anmälningsplikten införs. – Den är helt obefogad, säger ministern.

Sarah Thorén. Foto: Linnéa Tammerås/Privat

Efter ny utredning: ”Satsa på förstelärarsystem i förskolan”

Aktuellt Se till att det finns statligt stöd för att säkerställa kvaliteten och satsa på ett förstelärarsystem i förskolan. Det säger Sarah Thorén, utbildningschef för förskolan i Karlstad, efter utredningen om likvärdig förskola och obligatorisk språkförskola. – Ska det vara likvärdigt, behöver man också se över att det ser väldigt olika ut för olika huvudmän, säger hon.

Katarina Tingström, bokomslag Krishantering i skolan. Foto: Gothia förlag

Så skapar du en robust krisorganisation

Böcker När det värsta händer som berör lärare, elever och även skolledaren själv vilar ett stort ansvar på rektor. Förhoppningsvis finns stöd uppifrån i organisationen, men en del saker kommer behöva ske i verksamheten. Då är det bra att vara förberedd, menar Katarina Tingström, legitimerad psykoterapeut och präst med erfarenhet av att arbeta med skolor i kris.

Regeringen går vidare med kritiserat lagförslag: ”Arg och besviken”

Aktuellt Rektorer ska bli skyldiga att lämna ut uppgifter om personer till brottsbekämpande myndigheter både på eget initiativ och vid förfrågan, enligt ett nytt lagförslag. – Jag är både arg och besviken. Regeringens förslag om informationsdelning betyder i praktiken att rektorer får ett krav på sig att ange elever, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Skolledare: Risk att anmälningsplikten smyginförs

Aktuellt Skolan undantas från informationsplikten i den så kallade så kallade angiverilagen. Men det finns orosmoln. – Vi vill se den slutliga propositionen innan det känns helt bra, säger Ellinor Häreskog, förste vice ordförande i Sveriges Skolledare.

Hämtar fler