Linnea Lindquist skriver om metoden lektionsdesign, och menar att skolledare behöver vara restriktiva med vilka metoder som man satsar på. Foto: Adobe Stock/Marcus Gustafsson
Krönika: Vi måste våga vara restriktiva med trender
Vår uppgift är att säkerställa att alla metoder som släpps in i klassrummen grundas på den samlade vetenskapen om hur barn lär sig. Därför måste vi skolledare våga vara restriktiva med trender, skriver Linnéa Lindquist.
Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör, skriver krönikor för Skolledaren.se.
Något av det roligaste med jobbet som skolledare är att göra lektionsbesök. Jag imponeras över hur skickliga lärare är på att modellera och förklara svåra ämnen. Jag ser i elevernas ögon när poletten trillar ned när de förstår något som bara en timme tidigare var helt obegripligt.
När vi söker svar på frågan hur barn lär sig behöver vi gå till kognitionsvetenskapen. Där får vi svar på vad som gynnar elevernas lärande - och vad som är direkt skadligt. Trots att vi vet hur barn bäst lär sig är det många som anlitar skolutvecklingskonsulter som ska hjälpa till att utveckla undervisningen.
För fem år sedan kom boken ”Lektionsdesign”. I beskrivningen till boken står det att författaren vill ersätta ordet lektionsplanering med lektionsdesign eftersom planering för tankarna till en färdig produkt, ett lektionsupplägg som eleverna ska ta emot. Författaren menar att när man använder design sätter man i stället processen i centrum och kan leda oss till insikten att upplägget av en lektion bör omfatta så mycket mer än bara innehåll och uppgifter.
”Bygger på en myt”
När det gäller nya metoder och trender måste skolledare vara restriktiva och väga varje krona som vi lägger på konsulter på guldvåg. Vår uppgift är att säkerställa att alla metoder som släpps in i klassrummen grundas på den samlade vetenskapen om hur barn lär sig.
Lektionsdesign bygger på differentierad undervisning, det vill säga att läraren ska vara flexibel. Det kan tyckas rimligt, men det bygger på myten att elever lär sig på olika sätt och att läraren därför ska anpassa undervisningen för varje elev. Lärare undervisar en grupp och då behöver man planera sin undervisning utifrån - en grupp.
Det är förödande för eleverna att bli sittande med eget arbete, eller ännu värre, att elever förväntas hjälpa varandra när de inte förstår.
”Dyrare att ge riktat stöd”
Differentierad undervisning är billig eftersom ansvaret läggs på läraren att anpassa undervisningen. Det är mycket dyrare att ge riktat stöd av en speciallärare.
I en film frågar sig författaren till Lektionsdesign om det finns ett rätt och ett fel sätt att undervisa. Svaret vi får är att vi borde släppa diskussionen om bra och dålig undervisning. Det är ett förhållningssätt som kognitionsforskare dömer ut som ovetenskapligt och direkt skadligt. Det finns givetvis bra och dålig undervisning. Om vi tar exemplet att lära barn att läsa, är helordsmetoden en dålig metod, och phonics, det vill säga strukturerad ljudning, är en bra metod. Dålig undervisning utgår alltså från helordsmetoden och bra undervisning från phonics.
Begärt ut fakturor
När jag ställde frågan på X om lärare arbetar med lektionsdesign fick jag över hundra svar. Några kommuner har bestämt att alla lärare ska arbeta med lektionsdesign och gå en processutbildning. Efter att ha begärt ut fakturor från kommuner frågar jag mig om lektionsdesign är en bra prioritering, såväl pedagogisk som ekonomisk. När lärare får direktiv om att arbeta med metoden innebär det att de måste ägna konferenstid åt något som kognitionsforskare dömer ut som skadligt för lärandet.
Sedan var det den ekonomiska aspekten. Företaget bakom lektionsdesign har omsatt drygt 8,8 miljoner de senaste fyra åren. Vinstmarginalen är 51,45 procent och ägaren har gjort en utdelning på cirka 850 000 de senaste åren.
Rektorer borde därför fråga sig om lektionsdesign är den bästa investeringen vi kan göra för elevernas lärande.
Mer från Linnea Lindquist:
Huvudmännen måste vara ärliga med områdesrektorernas syfte
Lärarnas mandat måste förtydligas
Vi måste säkerställa en skolmiljö fri från antisemitism
Det är hög tid för en nationell skolplattform
Bygg en mur runt skolan – freda lärarnas tid
”Vi hamnar i frontlinjen för politikernas oansvariga budgetar”
Vi har inte hela bilden över vilka som äger våra skolor
Till sist finns inget kvar att skära ned på
Inget gör ett barn så stolt som att ha knäckt läskoden
Vi måste slå hål på myten om små klasser
Eleverna flyttar – och vips där försvinner skolpengen