Ledare: Framtidens skola – ett inferno av musklick?

Ledare av Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare, publicerad i Skolledaren nr 8 2024.

Jag kan inte räkna antalet gånger jag hört begreppet ”framtidens skola” de senaste åren. Sällan handlar det om en skola där möjligheterna till pedagogiskt ledarskap är större, och där andelen obehöriga lärare är färre. Heller inte om en skola där det är mer fokus på elevernas förmågor och mindre på att spara in på skolbudgeten. Nej nästan alltid handlar framtidens skola om teknik, där AI nu lyfts som nästa stora steg.

Visst har AI-verktyg potential att bidra i utbildningssystemet. De kan effektivisera och stödja vårt systematiska kvalitetsarbete, där stora mängder data – från elevenkäter till medarbetarsamtal till provresultat – kan analyseras för att hitta mönster som indikerar svaga länkar och brister. Med hjälp av AI kanske all statistik som samlas in faktiskt kan användas till något konkret.

Men om vi inte får rätt stöd och förutsättningar riskerar vi att fastna i teknikens fällor, inte ta vara på dess möjligheter.

”Begränsade förutsättningar”

En rapport från Swedish Edtest visar att många rektorer saknar förutsättningar att fatta bra och informerade beslut om digitala verktyg i skolan. Det beror dels på att den digitala utvecklingen rusar framåt i en takt som gör det svårt att hålla jämna steg, men framför allt på att skolledare i gemen har begränsade förutsättningar att pedagogiskt leda utvecklingen. Utan en nationell digitaliserings­strategi måste dessutom varje huvudman ta fram en egen strategi, vilket också gör att förutsättningarna för olika skolledare skiljer sig stort.

AI för även med sig en rad nya utmaningar. Vem äger datan som samlas in, och hur får den användas? Vem bär ansvaret om känsliga uppgifter läcker, eller om AI påverkar beslutsfattandet på sätt vi inte kunnat förutse? Och även om AI kan hjälpa oss att samla in värdefull information, så krävs det ändå resurser för att åtgärda de brister som identifieras.

Det är tydligt att bilden av framtidens skola delvis drivs av en teknikoptimism rotad i den nyliberala styrningsmentaliteten. Där en övertro på att tekniken kan hjälpa till att hålla nere kostnader och mäta effektivitet i verksamheterna blivit ivrigt påhejad av Edtech-bolag och huvudmän. Digitala verktyg introduceras med löftet att göra skolan mer effektiv, men har i många fall i stället fjättrat lärare och skolledare i ett inferno av oändliga musklick.

”Vi ska inte vara passiva konsumenter”

Min egen slutsats är denna – AI-verktyg kan stödja det mänskliga omdömet och komplettera det administrativa stödet. Men AI-verktyg kan aldrig förväntas ersätta den mänskliga närvaron och det pedagogiska ledarskapet. Jag är övertygad om att vi behöver en professionsstyrd agenda för AI i skolan där både skolledare och lärare har inflytande över utvecklingen. Vi ska inte bara vara passiva konsumenter.

Vägen framåt är att försäkra sig om att skolans professioner har förutsättningar att göra sitt jobb. Vägen framåt är att skolan utvecklas efter största möjliga samhällsnytta, inte efter största möjliga teknik­nytta. Det är vad jag vill kalla framtidens skola. 

LÄS TIDIGARE LEDARE HÄR: 

”Regeringens förslag går emot skolans etik”

”Ska vi stoppa våldet måste vi satsa på skolan”

”Det är det pedagogiska uppdraget vi brinner för”

”Tillsammans blir vi skolledare starka”

”Hållbart ledarskap gynnar alla”

”Lönen – viktigaste frågan för våra medlemmar”

”De nya organisationerna utarmar bergreppet skolenhet”

”Skolledare kompenseras inte i lönekuvertet”